En Fredag.
Jag var duktig och sydde i en knapp.
Chillade med mamma och pappa i köket. Jag ville prata om promenadband men pappa bara dissade mitt engagemang,
Gick till skogskykorgården för att möta Olivia.
Olivia.
Vi spelade kulor med Boel.
Sen åt vi födelsedagsmiddag med Emanuel.
Martina på bussen på väg till efterfesten hemma hos Emanuel.
Bo och Olivia blandade drinkar.
Martina.
Sen kom Clinton. Alla var glada.
En bild på mig.
Vi var uppe till sex då vi bokstavligen kastade ut Bo och Clinton. Sen gick vi och la oss.
Det går inflation i engagemang.
Zettermark har skrivit om earth hour. Hon skriver att hon är trött på folk som klagar över den här typen av initiativ och att alla positiva initiativ borde välkomnas.
Jag kan hålla med om att det är otroligt tråkigt med människor som avvisar engagemang för att det är för litet, för obetydligt eller för en mindre viktig fråga än förintelsen.
Men anledningen till att jag tycker illa om earth hour är inte att den är obetydlig. Anledningen till att jag ogillar earth hour är för att den är så jävla lifestyle. Så förmätet ”gott”. Lite mysigt moraliserande i värmeljusens sken.
Idag används engagemang i mångt och mycket som en acessoar. Man går med i en facebookgrupp, har på sig en lila tröja eller släcker lampan en timme. Problemet med det är inte handlingarna i sig, klart man kan ha facebookgrupper och nedsläckta timmar. Men jag får känslan av att många människor tycker att deras ansvar slutar där.
Ofta så tycker folk på facebook att jag ska gå med i nån grupp som handlar om att stödja Japan eller Haiti eller något. Jag går aldrig med i sådana grupper för jag är inte intresserad av att på det sättet visa var jag står i dessa frågor. Jag tycker att det är platt och ensidigt. Om jag bryr mig tillräckligt mycket om ett problem så sträcker mitt engagemang sig djupare än så, jag vill inte bara samla ställningstaganden på hög för jag vill att mina ställningstaganden ska betyda något.
Människor som lever en totalt omiljövänlig livsstil ”firar” också earth hour och det gör att det går inflation i engagemanget, idag kan vem som helst ta ställning bara genom att trycka på en ”gilla”-knapp eller ha lampan släckt. Jag ser det lite som den moderna tidens avlatsbrev. Ett sätt att visa att man, en timme mellan shoppingturen och krogrundan på stureplan, också bryr sig om miljön. När andan faller på.
Dagens hat.
Medelklassungdomar som tror att de slår utifrån någon slags underklassperspektiv. Varvar festbilder från coola klubbar och semesterbilder med ”roliga” parodier på moderaterna i sina facebookalbum. Gjorde vid valet statusupdateringar om att Jimmie Åkesson har illasittande kavajer.
Tycker att white trash är det roligaste i världen att skämta om och värderar ”god smak” högt. Om man hatar underklassen är det bara för att de saknar smak. Shoppar ett surdegsbröd för en hundring och tycker att det är okej för att det är ekologiskt. Hånar folk som hellre äter en hamburgare än en schysst surdegsmacka.
Jag hatar sådana här människor så innerligt mycket. Surdegsvänster.
Utbildning är fan i mig visst gratis.
Idag villa jag nästan stämma in i Linda Skugge-kören om bortskämda ungdomar när jag fick en kommentar och att utbildning minsann inte alls är gratis, eftersom man måste betala tillbaks de pengar man lånat för sitt uppehälle under tiden som man gått på sitt statligt finansierade universitet.
När man säger att utbildning är gratis menar man ju oftast själva utbildningen, inte maten du måste ätaellerlägenheten du måste bo i när du pluggar. Man syftar till om man måste betala pengar till högskolan eller ej.
I Sverige är utbilning gratis (det finns kurser man måste betala för också, men överlag är det gratis). Förutom att du FÅR utbildningen, som man i de flesta länder måste betala pengar för, så får du ett bidrag på 3000 spänn i månaden för studiematerial. Du får dessutom låna pengar utan säkerhet av staten. Detta är visserligen pengar man måste betala tillbaks men å andra sidan såleder utbildning för de flesta till högre lön. Så det är väl egentligen inte mer än rimligt att den som utbildar sig gratis på statens bekostnad kanske skulle kunna betala tillbaks delar av det staten har bidragit med för att man ska kunna käka och bo under den perioden.
Levnadskostnader finns alltid. Att du måste stå för dem även när du pluggar är inget konstigt. Men utbildning, det är fan i mig gratis.
En sak bara.
Älskar känslan av att inte ha gått och lagt sig när brevbäraren kommer med tidningen. Ville bara säga det innan jag går till sängs.






















Kommentarer.