Dag: 18 april 2012

Befogenhetsöverskridande.

Intressant text på planka.nu om hur Securitas missbrukar sina befogenheter som biljettkontrollanter. Som biljettkontrollant får man som känt inte hindra någon att gå för att hen saknar färdbevis. Läs texten om hur väktarna har agerat mot Ameth, troligtvis i tron om att han inte vetat något om sina rättigheter.

Vad som gäller är enligt Sl följande:

Biljettkontrollanterna får inte omhänderta, gripa eller hålla kvar resenärer som saknar giltig biljett.

Extra intressant är att väktarna har trott sig kunna använda sig av Pl13 för att driva sin sak i domstol. Pl13 står för polislag 13 och polislagen gäller givetvis bara poliser och absolut inte biljettkontrollant, det hör man ju på namnet. Att biljettkontrollanterna försöker lura en ungdom med detta är en sak, men att man försöker dra till med det i rätten är ju genant! Eller ja, det är ju såklart pinsamt att vi har en så ohederlig väktarkår över huvud taget, men det är verkligen märkligt att de tro att de kan komma någonvart med detta i en rättssak, att de tror att domstolen inte har koll på lagen. Eller så har de själva så dålig koll på algen att de faktiskt tror att polislagen innefattar dem vilket också är genant.

En annan sak jag tänkte på att väktarna enligt historien ska ha försökt dölja sina nummer vilket jag ser som ytterst problematiskt. Det är väldigt viktigt att man som medborgare kan identifiera vilka väktare, biljettkontrollanter, poliser och andra myndighetspersoner som man möter i sin vardag är. Det behöver inte innebära att man känner till den privata identiteten, men man ska kunna ha information så att man kan anmäla vad som skett internt och få reda på vem det är om man skulle vilja och kunna dra det till rätten. Att i tjänst försöka dölja sin identitet eller som i detta fall nummer som biljettkontrollant eller polis utan att det finns särskilda skäl till det borde vara ett brott i sig anser jag.

Jag har extremt svårt att känna medlidande med han som skrev att armhålehårsbruden såg ut som en fitta på tvären.

Jag fann en yngre motsvarighet till Marcus Birro när jag läste några gnälliga krönikor av Ronnie Sandahl och fastnade för denna om det så kallade drevet angående tjejen med den håriga armhålan i mello. Men inte handlar det om drevet mot henne som bedrevs på Facebook utan om drevet mot en man som skrev att hon såg ut som en ”fitta på tvären” i kommentarerna. Det cirkulerade ju en bild på vad han skrivit helt ocensurerad på internet, men all information var sådan som var offentlig. Han valde själv att skriva dessa saker under sitt eget namn.

Tydligen har arga personer ringt till hans jobb, fotbollsklubben där han är tränare och så vidare för att berätta om vad han skrivit. Han har, som jag förstått det, fått sluta på jobbet som tränare och klubben har lagt ut ett avståndstagande på hemsidan. Det är såklart otroligt pinsamt, både för honom själv och hans familj.

På ett sätt tycker jag såklart att det är fel, det rör sig om en privatperson som fått utstå ett otroligt lidande för detta. Å andra sidan kan jag verkligen känna att det är rätt, ty han deltog under sitt eget namn i ett drev mot en annan privatperson. Hon hade, till skillnad från honom, inte gjort något fel. Ja, han är också en person och det är säkerligen skitjobbigt för honom detta, men å andra sidan har han till stor del själv satt sig i situationen.

Jag tycker att det finns något bra i att man visar att drevet kan gå åt båda hållen, det gör det nämligen smärtsamt uppenbart vem som har rätt. Den här mannen har fått utstå det han fick utstå på grund av handlingar som drabbade en annan person, vilket han troligen var medveten om. Det enda som har skett är att människor ringt runt och berättat vad han har gjort, och för det har han fått utstå konsekvenser. Kvinnan med hår under armarna har däremot inte gjort någonting för att skada en annan person.

Och ja, alla sådana  här massuppslutningar kring en enskild person är såklart jobbiga för den drabbade och man kan väl alltid i någon mån ifrågasätta hur berättigat det egentligen är. Men jag måste säga att jag har extremt svårt att känna medlidande med han som skrev att armhålehårsbruden såg ut som en fitta på tvären.

Ingen borde få delta i den här skiten.

Tydligen (enligt DennisM och Kissie då) så har Hanna Widerstedt Aspergers syndrom. Kanske inte de bästa källorna i världen men jag skriver om det ändå, för jag tycker det är intressant detta att båda anser att en person med aspergers inte kan anses förmögen att fatta sina egna beslut eftersom hen lider av en sjukdom.

Är det verkligen OK att ta med en person med en sjukdom för att öka underhållningen och tjäna mer pengar, när personen skämmer ut sig själv inför hela landet..?

Jag håller med om att underhållning som Big Brother är ytterst tveksam ur ett etiskt perspektiv men aspergers är faktiskt inte någon sjukdom utan en funktionsnedsättning. En person med aspergers kan visst ta beslut rörande sitt eget liv.

Egentligen tycker jag inte att program som Big Brother ska göras alls, men om man nu måste så anser jag att man ska göra en helhetsbedömning av varje persons psykiska hälsa och förmåga att fatta välavvägda beslut kring sitt deltagande och som inte skulle passera gränsen för vad en människa kan tänkas vilja göra i rutan. Men det skulle aldrig fungera, för då skulle liksom hela programidén gå åt skogen.

När man castar till ett program som Big Brother så eftersöker man ju aktivt udda typer; gränslösa personer, personer med starka humörskiftningar, personer som kan tänkas komma himla dåligt överens med varandra och så vidare för hela programidén är att skapa drama och underhållning på andra människors bekostnad och sådant skapas när personer går över gränser, bryter ihop och så vidare och så vidare. Det är inte en olycklig bieffekt av programformatet utan dess själva syfte, allt är ju gjort för att maximera dramamängden. I det fallet är det säkert en merit att ha en personlighetsstörning.

Jag vet inte om deltagarna har någon skyldighet att berätta om psykiska hälsa och eventuella diagnoser. Jag kan tänka mig att det är så och att castarna till Big Brother faktiskt gnuggat händerna lite när de fått in en deltagare med aspergers i hopp om att de ska leda till extra drama och anledningar till förakt hos tittarna. Om det är så tycker jag att det är djupt oetiskt. Utöver det så tycker jag att alla ska bedömas på samma villkor, och en rimlig bedömning är i mitt tycke att ingen levande människa mår bra av att delta i ett program vars själva syfte är att skapa drama, så splitt och få människor att passera sina gränser.

Hon hade ett val.

Det har ju varit ett jävla rabalder kring den här tårtan föreställande en svart kvinna som man vis uppskärningen ”könsstympade” samtidigt som kvinnan skrek. Se videon nedan om du inte fattar, men den är ärligt talat ganska obehaglig.

Det som har blivit själva uppståndelsen är alltså att kulturminister Lena Adelshon Liljeroth deltagit i detta, skurit upp tårtan och skrattat samtidigt. Vissa tycker att detta är fruktansvärt osmakligt och att hon borde avgå eftersom det är rasistsikt, andra tycker att ”konsten är fri” och att kulturministern ska stödja det. Men om man ser till Liljeroths historia av att bestämma va som är konst och inte och till exempel förkasta konstfackexamensarbetet som var en film med en person som klottrade ner en tunnelbanevagn med motivationen att ”graffiti inte är konst” så har hon så att säga bränt sina broar som den fria och provocerande konstens försvarare.

Vissa verkar nära någon slags konspirationsteori om att hon har lurats in i en fälla där det blir fel hur hon är gör; om hon vägrat skära upp tårtan skulle hon anklagas för att vara kulturfientlig, nu när hon gjorde det är så är hon rasistisk. Men eftersom hon inte har haft några problem med att framstå som kulturfientlig innan när det rör sig om graffiti så är det ett otroligt tunt argument. Liljeroth hade all möjlighet i världen att tacka nej till att skära upp tårtan och motivera det med att en tårta föreställande en svart könsstympad kvinna inte är konst. Kanske hade hon anklagats för att vara kulturfientlig men lite så är det att vara minister, hur man än gör så tycker någon att det är fel. Faktum är fortfarande att hon hade ett val.

Vidare så behöver det inte innebära att man vill förbjuda eller inskränka utrymmet för en viss typ av konst bara för att man personligen inte uppskattar den. Man behöver inte stå och aktivt delta i ett verk och dessutom skratta bara för att man är kulturminister.