Att påtala medelvägen.

Med mitt inlägg angående mäns åsikter om kvinnor utseenden så menade jag inte att man ska gå omkring och i tid och otid berätta om sina preferenser. Det tycker jag inte och det har jag inte heller gett uttryck för. Däremot tycker jag att det finns något naivt i vissa personer målsättning att krossa idealen helt och hållet.

Alltså, jag tror verkligen inte att vi någonsin kommer kunna ”krossa idealen” på det viset att ingen längre bryr sig om någons utseende. Utseendet spelar, i kombination med en mängd andra egenskaper, roll för vem vi attraheras av. Människor bryr sig om att vara attraktiva. Här kan man invända att man bara behöver vara attraktiv för sin partner och då invänder jag med att alla inte har någon partner, alla vill inte leva tvåsamt och så vidare.

Detta handlar inte om att göra andras utseenden till allmängods att kommentera utan om att uppvisa på den diversitet som finns i vad folk uppfattar som attraktivt. Idag har vi ett enda ideal, som dessutom är så gott som ouppnåeligt. Vad som kan eftersträvas är en såpass stor diversitet i vad som anses vara idealutseendet att alla känner att de kan passa in någonstans.

Och det är viktigt att faktiskt påtala detta, att det finns ett mellanting mellan att göra allt för att uppnå rådande ideal och på att helt skita i sitt utseende. Du kommer inte lyckas nå en 15-årig tjej genom att säga att det inte spelar någon roll hur hon ser ut, hon kommer inte tro dig eller hålla med. Däremot kan du kanske komma någonstans med att säga att folk har olika preferenser, att alla inte tycker att mediaidealet är det vackraste.

Jag är ingen allmän slasktratt för dina åsikter om saker och ting.

Ganska ofta så kommer det någon jävel här och bara: ”du måste våga ta debatten om detta! Kolla på detta videoklipp/film/läs denna rapport/bok och sedan kan vi se hur mycket feminist/socialist du är!” och när man sedan inte gör detta så tycker de att man är ohederlig och så vidare.

Såhär va. Jag är säker på att din film eller bok eller vad det är kan vara bra och spännande och att den kanske skulle kunna innehålla argument eller ”bevis” jag inte kan argumentera emot. Men jag tänker ändå inte se den. Det finns en massa olika skäl till detta, för det första så får jag en massa tips om artiklar, böcker och filmer dagligen, både personligen och i människor allmänna länktips. Jag gör ett urval här, utifrån vad jag är intresserad av. Jag har ingen skyldighet att kolla på just din grej och tänker troligen inte heller göra så om din ingångspunkt är: ”ha! Denna kommer motbevisa hela din ståndpunkt”. Varför? För att sådana tips brukar vara någon ”ögonöppnande” dokumentär som presenterar någon jävla konspirationsteori. När folk säger att deras grej är ”ovinklad” blir jag extra avtänd.

Folk tycker att om man är offentlig med sin åsikt så måste man vara ständigt öppen för kritik och debatt. Jag har absolut ingenting emot att revidera mina uppfattningar kring saker och ting, men jag gör det på mitt vis och i min takt. När någon går in här med det primära syftet att ”motbevisa” mig om saker och ting så bli jag genast skeptisk. Det kan man ju såklart göra i enskilda frågor, men att försöka motbevisa hela min ideologiska hållning med ett litet klipp verkar inte som en vidare rimlig målsättning.

Vidare så brukar dessa personer nästan alltid ha en i grunden felaktig uppfattning om vad min ideologiska hållning faktiskt är, vilket såklart gör mig ännu mindre sugen. För min del spelar det ingen roll om du har någon bra kritik av Valiere Solonas på lager, för jag tycker inte som hon.

Så om du vill ”kritisera” mig och mina åsikter och vill att jag ska ta till mig det så har jag en liten checklista:

  • Vet du vad jag egentligen tycker? Du vet kanske att jag är feminist, men det betyder inte att jag tycker att män är djur. Gör lite efterforskningar och återkom med kritik mot specifika uttalanden eller något jag faktiskt sagt mig tycka. Det blir ganska meningslöst annars.
  • Vet du vad du själv vill ha sagt? Allmän dravel om att jag måste ”kunna ta kritik/kunna te en debatt” duger inte riktigt. Formulera din kritik ordentligt.
  • Kritiserar du min ideologi eller en specifik sak/rörelse inom ideologin? Var noga med att skilja på dessa. Det blir menlöst för mig med uttalanden som ”vissa tycker detta, därför suger din ideologi”. Om du bara vill försäkra dig om att jag inte tycker så, fråga rakt ut istället för att ”konfrontera” mig med detta ”fel” inom min ideologi. Det gör mig bara irriterad när någon tror att alla företrädare för en ideologi delar alla åsikter.
  • Om du vill att jag ska läsa en bok, kolla på ett filmklipp eller liknande, skriv då en kort introduktion till vad det handlar om, varför du tycker jag ska ta del av det och vem/vilka som är avsändare. Om det kommit upp någon kritik av detta, skriv då även om det. Skriv typ inte ”detta är ovinklat” för det är bara fånigt, inget är ovinklat! Jag tar det inte på allvar när människor framställer något som Sanningen™ av förklarliga skäl.
  • Gå inte in med den där skitaggressiva tonen som många har tack. Jag förlorar intresset av att diskutera då.

Så. Om du funderar på detta så är nog dina chanser för att jag ska vilja ”ta debatten” högre, men jag vill påpeka att jag faktiskt inte har någon skyldighet att argumentera för min ståndpunkt mot alla som tycker annorlunda och jag har inte heller något intresse i att göra detta. Hur mycket du än önskar så är jag ingen allmän slasktratt för dina åsikter om saker och ting, som jag ska antingen besvara eller ta till mig.

Smygfotande.

Fick denna fråga:

har du frågat de på bilderna om de vill vara med eller tar du bara ort random? hur reagerar de då?

Ofta när jag tar bilder på människor väldigt nära så är jag i en stor folksamling, som typ Pride då denna bild är tagen. Då går jag omkring med kameran i högsta hugg och fotar vilt omkring mig. Jag frågar inte de personer jag fotar, men för det mesta så ser de kameran om jag kommer nära, som tjejen här. Jag gömmer inte kameran eller låtsas som om jag inte tog en bild, utan är ärlig med mina avsikter. Om någon visar missnöje så tar jag alltid alltid bort bilden, det tycker jag är jätteviktigt.

Det är klart att jag också fotar utan att den jag fotar märker, det sker ganska ofta. Om det är en större folkmassa ser jag inga problem med det. Om det däremot är en bild på en enskild person så kan jag förstå att man tycker det är tveksamt att lägga upp dem såhär. Jag gör det i alla fall, och jag tycker att det är okej. Jag vill även påpeka att det är fullt lagligt. Jag skulle aldrig publicera en bild som upplevdes som kränkande eller exponerande, typ på någon som var naken på en strand, petade sig i näsan eller liknande.

Jag vet att folk har olika åsikter om det här men detta är min ingångspunkt.