Publicerade en text om olika patriarkala våldsförståelser för ett tag sedan. Här har jag försökt mig på att illustrera dessa:
Det neutrala våldet är en modell för förståelse av våld som bygger på att mäns sexuella våld mest handlar om att de hamnat i situationer där de ”missuppfattat” kvinnan. På detta sätt läggs en stor del av ansvaret på kvinnan; även om det är han som till slut begår övergreppet så har hon medverkat till den situation där övergreppet är möjligt. Förklaringarna fokuserar på de situationer i vilka övergreppen begås.
Det sociala våldet gör att våldet definieras som ett individuellt problem, och alltså återigen hamnar utanför samhällets direkta ansvar. Det finns inget tydligt offer eller förövare, utan båda parter är delaktiga. Våldet förklarades även som någonting sprunget ur andra samhälleliga konflikter, till exempel klasskonflikter, men det förstås inte som en fråga om mäns makt över kvinnor.
Att våldet beskrivs som normalt innebär att det anses vara något en får räkna med i ett äktenskap och ingenting som samhället ska lägga sig i. I den här synen ingår också att våldet definieras som något privat, alltså inte som en politisk angelägenhet.
Eller som i svenska domstolar, det så kallade ”uppsåt saknas”.
Mannen skyller på att han inte ”förstod” att han våldtog kvinnan. Det ”var inte meningen” och då friar domstolarna honom från brottet som han har begått mot kvinnan. Alla våldtäktsmän skyller därför på att de inte ”förstod” att de våldtog kvinnan – deras ”uppsåt” saknas, det var inte ”meningen” att våldta så då blev kvinnan inte utsatt för våldtäkt heller, enligt svensk lag.
Mannen tillåts alltså bestämma om han har begått något brott mot kvinnan eller ej och det räcker med hans utsaga om att han inte ”förstod”. Säger mannen att det inte var hans mening att våldta så har han heller inte våldtagit.
Jisses, vilken sjuk mansvärld vi lever i asså.
Ja, det är verkligen märkligt. Kan man inte förstå någonting så uppenbart så borde man låsas in för vård och utbildning i t ex empati, vanlig hyfs osv. Listan kan göras lång.
”Det var inte meningen.” Hur bizarrt är inte det…?
Sen har vi förstås också termen ”bortom all rimlig tvivel” som friat en och annan dödskalle i det här rättssamhället. Eller inneburit en avsevärd strafflindring i högre instans.
I vissa sammanhang så skäms jag att vara man.
Hur svårt kan det vara att anamma en smula respekt, vördnad och vänlighet mot varandra? Oavsett kön, sexuell läggning, religion, hudfärg och vad det nu vara månde.