Alby är inte till salu.

058

047

085

083

078

093

099

Igår var jag på Alby är inte till salu- demon. Vi gick från Hallunda centrum till kommunhuset för att lyssna på fullmäktigesammanträdet då politikerna skulle fatta beslut dels om folkomröstning, dels om utförsäljning.

När vi kom till fullmäktige så fick inte alla plats att lyssna, trots att det är något en är berättigad till enligt grundlag. Jag inser att en inte kan ha hur stora lokaler som helst, men detta hade varit enkelt åtgärdat om de istället hade hållit mötet i en av de större lokaler som faktiskt fanns tillgängliga i kommunhuset. De visste mycket väl att det skulle hållas en demonstration och att människor skulle komma dit.

Vi stod utanför salen och diskuterade med någon slags man med makt i kommunen som var allmänt vidrig och nedlåtande. Sade saker som att ”nu lugnar vi ner oss lite” och snackade om att vi gemensamt måste finnas en lösning på det här problemet, som om det var vårt gemensamma problem att de inte hade ordnat med lokal och/eller ljud. Vi krävde att de skulle ordna så att alla kunde höra, och till slut började vi hålla demonstrationen precis utanför, vilket såklart lät en massa. Notera att detta skedde först efter att vi förvägrats plats och diskuterat om det en lång stund. Personen vi diskuterade med sade bland annat: ”om det är någon som är genuint intresserad så kan vi fixa några platser”, som om inte alla som kom dit var intresserade, vi var ju där för att gå på mötet. Dessutom är det väl inte hens sak att definiera vem som äger tillträde.

När det blev ”för mycket” ljud utanför så sade ordföranden typ ”ja nu är det en massa ljud utanför så jag tycker vi ska stänga dörren [så vi inte skulle kunna höra någonting]. Det är ju inte riktigt god demokratisk ordning men ni har ju inte följt spelreglerna”. Alltså: om ni låter och kräver er rätt att få närvara så måste vi tyvärr vara odemokratiska, för ni har inte följt spelreglerna. Dessa spelregler hänvisades det friskt till, men inte kunde förklara vari de bestod. Det verkade mest handla om att en inte skulle störa.

Till slut fick vi ljud ute i vänthallen, men då hade mötet redan förflutit ett tag utan att alla hade kunnat höra. De hade kunnat fixa det hela med en gång innan sammanträdet startade, men de valde att inte göra det. Och sen gnällde de över att folk typ ”störde” när de skulle ta beslut om att sälja ut allmännyttan.

Jag stannade ungefär två timmar och lyssnade på alla politiker som skulle snacka. En massa sossar snackade om hur mycket de tyckte om allmännyttan och hur viktigt det var men att de ändå skulle rösta för försäljning. Någon Folkpartist (tror jag) snackade om att det var så kul med ”ungdomar som engagerar sig” men att hen inte riktigt höll med. Alltså, de som var där var liksom framförallt vuxna människor. Inte för att det ska spela någon roll vilken ålder folk har, men det var så tydlig en härskarteknik. Vissa försökte få det till att det bara var en ekonomisk fråga och inte alls en fråga om ideologi, men tydligen så har kommunen i sin utredning kring kostnaderna dels räknat med ett skitstort renoveringsbehov som inte verkar stämma överens med verkligheten, dels inte utrett andra alternativ än försäljning på ett vettigt sätt. Det är klart att det framstår som en nödvändighet om en riggar utredningen på det viset.

Överlag var det en jävla orgie i härskartekniker, tomt liberalt blaj om ”demokrati” och ”ekonomi” och så vidare. Jag satt inte kvar tills beslut fattades, men såklart blev det ett ja till försäljning. Skamligt.

Men jag hoppas och tror att kampen fortsätter. Nu har den ”demokratiska vägen” testats och visat sin undermålighet. Men det finns som tur är andra metoder än de ordföranden för kommunfullmäktige har med i sin lista över ”demokratiska spelregler”.

2 reaktioner till “Alby är inte till salu.”

  1. Förbannat.
    Det är så genomskinligt dessutom. Hur kan gå på den här ”demokratin”?

  2. Det här är så äcklande! Ett jäkla damned if you do, damned if you don’t till alla som inte sitter och ruvar på reell makt.

    Har du sett hur Jane Elliott gör sin Blueeyed-övning med vuxna? Hon visar precis hur det går till att utnyttja en etablerad maktposition och vända alla försök till motstånd mot den som försöker opponera sig.

    I dokumentären A Class Divided så kan en se både versionen av den här diskrimineringsövningen som hon utförde med sina tredjeklassare (den spelades in när hon utförde den tredje gången år 1970 och originaldokumentären heter Eye Of The Storm) och den varianten som hon utförde med vuxna deltagare (börjar ca 30 min in). Det är väldigt intressant att se och väldigt intressant att lyssna på debriefingen hon har i slutet och höra vilka insikter folk ändå får.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *