Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Fanny Åström. Bor i Örebro och pluggar genus. Skriver om feminism, relationer, lesbisk existens och manshat. Ritar också.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes. Finns på instagram under namnet @fannyarsinoe.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

Du får vara vem du vill, men du måste veta vem du är.

Jag läste denna debattartikel om vita inom antirasismen, som tar upp den populära tesen att alla ska få vara med i antirasismen oavsett hudfärg, som även tangerar diskussionen om mäns roll inom feminismen som jag har skrivit en del om på sista tiden.

Att be vita svenskar att inte bröla i denna politiska fråga är dessutom i sig ett i grunden märkligt uttalande, ty den vita antirasistens bakgrund, vilja, livshistoria, kunskaper, handlingar, förståelseförmåga och insatser i frågan är sekundära i förhållande till hennes rastillhörighet.

Vi lär tysta och förlora många antirasister med denna logik. Och med dessa tongångar hamnar man oundvikligen i just den rasfälla som man vill motverka […]Argumentationen bygger på en erfarenhetslogik som i många andra politiska frågor skulle betraktas som illegitim kunskapsanspråk. Föreställ er en diskussion om jämställdhet där kvinnliga feminister sa att göra gott som man kan just vara att låta bli att ta upp den feministiska jämställdhetsmegafonen och bröla; denna fråga är endast vår. Det kompromisslösa kravet på den direkta representationen är ett substitut för kunskapens roll i Praizovics politiska diskurs, och Fadakars rasorienterade blick.

Mig veterligen har ingen sagt att vita inte får vara med i antirasismen eller att vita inte kan ha något att säga om rasism, däremot så har det talats om att vita ibland tränger undan icke-vita från kampen för sina egna rättigheter, tar över och omdefinierar den efter sina egna behov. När en talar om rasism är det såklart otroligt viktigt att tala om just ras, om hur ens utseende påverkar ens liv. En antirasism som förnekar att detta är fundamentalt för ens uppfattning om världen är inte någon vidare antirasism, det blir bara något slags idealistiskt klegg om att alla är ”lika mycket värda” och liknande, utan att på allvar ta tag i den fråga som måste vara central för en framgångsrik antirasistisk kamp: hur påverkar människors rastillhörighet deras liv?

Jag vill helt kort citera Doktor Kosmos angående detta, men apropå klasstillhörighet i vänstersammanhang:

Sluta ljuga Florence
Sluta skämmas Florence
Du är bra
Vi behöver dig

Du får vara vem du vill
Du får vara vem du vill
Men du måste veta vem du är
Ja, du måste veta vem du är

Det är just detta det handlar om: alla är viktiga, alla är bra, men alla är inte med i kampen på samma villkor. Vita och icke-vita, kvinnor och män, har helt olika positioner i de förtryckande system som antirasismen och feminismen är menade att motverka. Utan att erkänna detta så blir det helt enkelt omöjligt att motverka systemet. Du kan inte bekämpa det du inte känner till.

En färgblind antirasism är, liksom en könsblind feminism, helt enkelt inte ett bra verktyg för att bekämpa förtryck. Som vit inom antirasismen och som man inom feminismen måste en förstå att en delvis kämpar emot sina egna privilegier, annars kommer en aldrig att vara kapabel att släppa dem när det kommer till krita. Och ja, då får vi en tom idealism, en samling floskler, som aldrig någonsin kan vara subversiva.

20 kommentarer till Du får vara vem du vill, men du måste veta vem du är.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Ja, sådant är väldigt problematiskt. Den svenska antirasismen är extremt dominerad av vita.

    • Mattias S skriver:

      Men Expo är väl mer granskare av extremhögern än aktiva i att prata om rasism osv?
      Så just i det fallet tycker jag inte det är ett problem faktiskt.

      Hur tänker du?

    • Krister skriver:

      Jag kom att tänka på att du själv egentligen faller under din egen kritik inom feminismen eftersom du är en vit medelklasskvinna uppväxt i villa… Du borde lämna plats för tex en invandrarkvinna. (Om man tar din syn på ”vita” inom antirasismen och överför det till feminismen). Du har ju skrivit om männens plats i feminismen i en kritisk text. Kanske dags att ta en dito om dig själv och dina ”vita” medelklassystrar på universiteten?
      Kanske skall ni dra er undan och föra fram de som det egentligen gäller?

      • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

        Jag är helt för kvotering av ickevita till universitetet och försöker agera antirasistiskt i min vardag, däremot ser jag inte hur något skulle bli bättre om jag skippade att gå på uni personligen. Det är ju knappast säkert att den platsen går till någon ickevit person eller person med ”sämre” klassbakgrund än jag själv. Isf tror jag att det gör mer nytta om jag kan utbilda mig, som ju ändå är vänster och antirasist.

          • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

            Nja, de har troligen större möjlighet att bestämma sina kollegor än jag har att bestämma mina klasskamrater.

  • Egon A skriver:

    Fast hur vet man vem som är vit och inte egentligen? Kvinnor/män är ju lätta att särskilja, men räknas exempelvis sydamerikaner eller turkar som vita ?

      • Egon A skriver:

        I jämförelse med vem som räknas som vit/asiat/svart och liknande så ja. Det finns inte alls lika mycket ”gränsfall”.

            • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

              I de flesta fall är det lätt att avgöra. Jag har ingen exakt definition, och tänker mig att det är mer lämpligt att någon som har mer koll på området än jag gör den.

              • Egon A skriver:

                Precis, menade inte att du behövde ha en men det hade varit intressant om exempelvis personen du skrev om som skrev debattinlägget berättade vad som syftades på.

                • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

                  Det är väl ändå generellt ganska uppenbart vilka som utsätts för rasism och vilka som inte gör det?

  • Emilie skriver:

    Både du och artikelförfattaren använder uttrycket ”icke-vit”. Enligt mig så är det ett problematiskt uttryck då dessa ”icke-vita” ses som avvikande från de ”vita” som utgör normen som man utgår från. Kanske en petig fråga men intressant, hur tänker du kring uttrycket?

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Jag ser problemet, men jag tycker att begreppet har fördelar i och med att en påvisar att det just handlar om en vithetsnorm. Jag har också uppfattat det som att det är det allmänt vedertagna begreppet då en diskuterar detta. Jag är helt öppen för att använda andra begrepp, men har själv inte lyckats luska fram något bättre.

      • Emilie skriver:

        Jag håller med om att det kan passa i sammanhang då det handlar om vithet som norm. Ett exempel på ett annat begrepp (iofs på engelska, men ändå) är person/people of color (PoC) :)

        • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

          Ja, använder det också ibland, men det har ju samma problem tycker jag, eftersom ”färgad” utgår från det vita som ”bas”.

          • sak skriver:

            Dessutom exkluderar PoC andra grupper som inte är vita såsom tex japaner eller spanjorer. Jag själv har väldigt vit hy – ljusare än många etniska svenskar – men tydliga mellanösterndrag och det är ganska uppenbart för mig att ingen uppfattar mig som ”vit” (även om folk för det mesta uppfattar mig som ”svensk” snart nog – alltid något).

Arkiv