Du måste erkänna att du förtrycker.

Män måste erkänna att de förtrycker kvinnor, de måste tänka på att de förtrycker kvinnor och de måste kämpa emot sitt förtryck av kvinnor. Män som gör detta anser jag är goda feminister.

På samma sätt tycker jag att jag som vit ska erkänna att jag förtrycker icke-vita, tänka på att jag förtrycker icke-vita och kämpa emot mitt förtryck av icke-vita. Detta är också något jag utövar aktivt. Jag säger inte att jag gör allt perfekt. Jag tror över huvud taget inte att en kan bli ”färdig” med att sluta förtrycka innan allt förtyck har upphört. För mig handlar det om en kamp som en ständigt utför, inte om ett visst antal handlingar jag ska utföra för att bli en ”bra” antirasist. Lika lite som en icke-vit person kan sluta bli förtryckt för att hen agerar på ett visst sätt i sitt privatliv så upphör förtrycket för att jag gör ett visst antal saker. Jag kan inte tro att jag kan blir ”färdig” med att sluta förtrycka innan icke-vita slutar bli förtryckta, lika lite som män kan tänka så om kvinnoförtrycket.

Jag reflekterar ofta över hur jag förtrycker icke-vita och jag försöker få andra vita personer att reflektera över hur de förtrycker icke-vita. Jag har lagt av med ett antal beteenden som jag förstått är förtryckande. När någon säger till mig att jag agerar förtryckande så försöker jag ta det till mig istället för att instinktivt trycka det ifrån mig som jag i regel gjorde innan. Jag tycker att det fungerar bra.

Ibland klagas det på att människor skuldbelägger alldeles för mycket bara en gör minsta lilla fel. Jag håller inte med om detta. Min erfarenhet är att det brukar vara mycket uppskattat om en förändrar till beteende när en blir tillsagd, och då brukar saken vara ur världen ganska snabbt. Det är även så jag själv agerar gentemot män. Däremot brukar folk bli arga om en urskuldar sig eller inte vill erkänna att ens handlingar är förtryckande. Detta är såklart helt naturligt, eftersom en då faktiskt fortsätter att förtrycka genom att inte vara villig att erkänna förtrycket.

Att en är i en förtryckande position är inte något en väljer, det är något en föds in i. Men när en väl sitter i den positionen så har en ett val, och det är att ta ansvar för sitt förtryck eller att jamsa med i det. De som väljer att ta ansvar kan inte bara sluta förtrycka för att de vill, för de är låste i sin position, men de kan jobba för ett samhälle där den struktur som gör dem till förtryckare är upphävd. Detta, anser jag, är så en bör betrakta sin roll i ett förtryckande system och sin kamp emot det; genom att erkänna förtrycket, genom att acceptera att det finns överallt, dikterar ens liv och ens person, och genom att ständigt kämpa emot det.

15 reaktioner till “Du måste erkänna att du förtrycker.”

  1. Intressant inlägg, jag undrar om du skulle kunna ge några exempel på förtryckande beteende gentemot PoC (gillar inte ordet icke-vit, det är inte som att jag är en icke-man) som du uppmärksammat hos dig själv eller som andra gjort dig uppmärksam på?

    Själv har jag någon slags identitetskris som kommit efter 25 år, mina föräldrar är av utländsk bakgrund och jag talade det språket de lärde mig innan jag lärde mig svenska men jag är född i Sverige. Kan nog tippa på att alla som känner mig skulle kalla mig svensk, väldigt svensk. Samtidigt som jag vet att jag inte betraktas som svensk av gemene person på gatan endast baserat på mitt utseende. Så vad är jag? Är jag svensk samt ”icke-vit”? Är jag PoC om jag är från Sydamerika? Är min mamma mer PoC för att hon har mörkare pigment men inte jag då jag fått min fars ljusare pigment? Tidigare har detta inte bekymrat mig, men jag är rädd att jag praktiserar förtryckande beteende gentemot PoC utan att veta det eftersom att jag uppfattas så svensk.

    Allt ovan kanske låter jättedumt, jag hoppas du förstår vad jag vill få fram, känn dig inte tvungen att svara. Tack för en väldigt intressant blogg hursomhelst 🙂

    1. Hm, jag använder icke-vit pga jag tänker att det är just vithet det handlar om, men ska fundera på det.

      Jag har väl länge försökt jobba med rasistiska fördomar, och det är ju något en gör på en massa olika sätt eftersom det smyger sig in överallt. Det jag gjort senast är dels att börja säga till andra när de uppvisar sådana beteenden. Jag har också försökt att tala mer om rasism och lära mig mer.

    1. Jag försöker först och främst att jobba politiskt med dessa frågor, men jag jobbar ständigt med mina fördomar och uppmärksammar andras fördomar.

  2. Ett bra ställe att börja om du vill sluta förtrycka ”icke-vita” kanske kan vara att sluta skilja på ”vita” och ”icke-vita”?

    1. Det tror jag inte, jag tror snarare att det upprätthåller förtryck, pga svårt att se strukturerna då.

Lämna ett svar till Eliz Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *