Utmaningen kommer från lilla S.
Vilket vore det godaste godiset som inte finns än?
En gång när jag var väldigt full tyckte jag att någon skulle producera små små moln som skulle vara fuktiga och omgivna med ett tunt och krispigt lager socker. Står nog fast vid den visionen.
Om du fick äta middag med fem kändisar, vilka skulle det vara?
Alltså, kändisar över huvud taget känns så jävla lame. Kanske inte riktigt kändisar men jag tänker typ: Rasmus Fleischer, Kajsa Ekis Ekman, Lena Sommerstad, Isobel Hadley-kamptz och Carl Schlyter. Personer jag respekterar intellektuellt och ser upp till, skulle vara spännande. Skulle dock säkert känna mig otroligt korkad.
Vilket vore det värsta sättet att dö på?
Att sakta känna ens sinnen tyna bort. Har svårt att tänka mig något vidrigare än typ alzheimers.
Säg en onödig pryl du aldrig skulle skaffa!
Ipad. Gud vilken värdelös och överprisad produkt.
Vilken bok skulle du vilja vara med i?
Harry Potter.
Vad skulle du vilja att ditt hundraåriga jag sa till dig nu?
Att allt kommer ordna sig och att både jag och världen kommer nå dit jag vill. Så jag slapp oroa mig och kunde köra på istället. Och så vore väl lite livsinsikter trevligt.
Vad var du rädd för när du var liten?
Mest rädd var jag för en figur i en irländsk folksång. Den handlade om en liten tjej som dödade hela sin familj och i sångboken fanns en sjukt läskig bild på henne som jag var jätterädd för i flera år efteråt. Mamma blev tvungen att fästa ihop sidorna som bilden var på för att jag skulle kunna kolla i boken.
Vilken bok minns du mest från när du var liten?
Det är nog den jag berättade om ovan alltså som hette 60 visor från 60-talet. Och så Harry Potter-serien.
Hur skulle det perfekta porträttet av dig se ut?
Tycker det som Hannah har gjort är himla fint, tyvärr lyckas jag inte ladda upp det. Jag älskar även det nedan som jag tagit av mig själv, jag ser så himla fridfull ut.
Om det är mitt i natten och du är sugen på någon jättekonstig mat, vilken är det mest troligt att det skulle vara?
En macka med köttbullar eller så på troligen. Inte så konstigt kanske men ändock.
Vad skulle du vilja lära dina barn?
Att vara intellektuellt hederliga, säga ifrån och att alltid alltid utvecklas, ifrågasätta sig själv och andra. Och en massa andra saker, såklart, men framförallt detta.
Vad lägger du in i ”intelektuellt hederlig”? Har läst dig använda det förut, men kan inte komma ihåg någon diskussion kring vad det betyder och tycker att det skulle vara intressant 🙂
Det kan jag absolut göra.
molngodis! vilken grej!
Ja! Var så jävla ledsen att det inte finns.
Sången du beskriver är ingen riktig irländsk folksång – den skrevs på 50-talet av en amerikansk matematiker, Tom Lehrer. Han har skrivit satiriska eller parodiska musikstycken om allt möjligt, från Werner von Brauhn till nya metoder för matematikundervisning i skolan.
Ser man på. Obehaglig var den i alla fall.
Ja, han slutar ju ”The irish ballad” med att du får skylla dig själv om du inte uppskattade hans sång – ”you should never have let me begin”. För övrigt stavade jag den kände raketforskaren (som inte ville ta ansvar för var raketerna föll ned när de väl kommit upp) fel: han hette Wernher von Braun.
Tack så jättemycket för svaren! Tusan, nu vill jag också ha köttbullemacka…
Åh, den sången känner jag också igen från när jag var liten! Pappa översatte texten åt mig så jag fattade vad den handlade om – varför vet jag inte, den är ju helt morbid. Dock utan otäcka illustrationer som tur var.
Lehrer, som jag nämnde ovan, skrev ju den för att driva med trenden bland amerikanska musiker att spela in folkvisor, med, som han tyckte, ändlöst långa och intetsägande texter. Jag kom på att man kan jämföra den med den s.k. Lincolnvisan, som också det är en parodi på en i sin samtid utbredd ”folklig” genre (skillingtrycksvisa) med makaber text skriven av en akademiker. Idag vet jag inte hur många som hör den och tar den för ett äkta skillingtryck.