Genusvetenskap är inte flum.

När folk ska dra exempel på flummiga och onödiga ämnen så brukar genusvetenskapen alltid dyka upp. Sällan verkar folk ha koll på vad genusvetenskap egentligen är, så jag tänkte förklara lite.

Genusvetenskap är ett tvärvetenskapligt forskningsfält som behandlar hur vi skapar kön i olika sammanhang. Mycket genusvetenskap går ut på att kritisera annan forskning ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Till exempel finns det åtskilliga exempel på när föreställningar om kön har varit ett hinder för forskare att dra korrekta slutsatser, till exempel angående djur som ofta antas vara heterosexuella trots att så inte alls behöver vara fallet. Detta är såklart ett problem som gör vetenskapen mindre objektiv, ett problem som genusvetenskapen försöker lösa genom att kritiskt granska vetenskap.

Vilka tolkningsramar vi har när vi ser på olika fenomen spelar såklart stor roll för vilka slutsatser forskare drar utifrån ett material, men också avgörande för vilka studier som ens anses relevanta att bedriva, vilken metodik som används i dessa och så vidare. Det finns en massa föreställningar om kön, sexualitet och så vidare som egentligen inte kan styrkas, och dessa gör genusvetenskapen i hög grad upp med.

Ett typiskt exempel där det kan vara relevant att ha denna kritiska hållning är när folk har uppfattningar som att ”det finns två kön och så är det med den saken”. Detta är något som slentrianmässigt antas, utan att det frågas vad kön ens är, var gränsen går mellan dessa två sagda kön eller vad det har för relevans över huvud taget. När denna typ av uppfattningar nästlar sig in i vetenskapen, vilket de gör, så är det jävligt bra att det finns något slags kritiskt tänkande kring dem, och detta bidrar genusvetenskapen med.

Att detta skulle var flummigt eller ovetenskapligt har jag mycket svårt att se. Snarare är det en strävan efter mer objektivitet inom vetenskapen, och det är väl snarare motsatsen till flummigt. Jag tycker i alla fall att det låter mer flummigt att basera vetenskapliga studier på föreställningar om kön som inte är vetenskapligt belagda MEN DET ÄR JU BARA LILLA JAG DET.

Sedan kan ju genusvetenskap också vara politiskt på det viset att en med hjälp av den tar fram teorier om kvinnors underordning, hur denna kan hävas och så vidare. Detta är dock inget unikt för genusvetenskapen, om vi tar ett fält som nationalekonomi så finns precis samma saker där. Det handlar om att ta fram teorier för att nå vissa politiska mål. Att vetenskap då och då är politiskt gäller alla vetenskapliga fält.

Jag förstår varför så många ogillar genusvetenskapen, eftersom den ifrågasätter ett tankemönster som alla har jävligt inpräntat i sig och som ofta tas för sanning. Det är klart att det är otrevligt för forskare att få sin metodik granskad och tvingas ifrågasätta sina grundpremisser. Men att det skulle vara flum, det är faktiskt bara skitsnack.

47 reaktioner till “Genusvetenskap är inte flum.”

  1. Visst är genusvetenskapen det som vetenskapsteoretikerna egentligen skulle kunna kalla metafysisk pseudovetenskap på det sättet att få av dess teorier eller hypoteser egentligen går att bevisa enligt den naturvetenskapliga skolan, men å andra sidan så är det samma sak med all annan forskning inom t.ex. psykologi, sociologi och socialt arbete… så då skulle väldigt mycket av den vetenskap vi använder oss av kunna klassas som ovetenskaplig… Bara matematikerna, kemisterna och fysikerna kvar på vetenskapstronen… De områden som klassas som lite mer ”manliga” kanske

    1. Det är nog få vetenskapsteoretiker som är aktiva idag som skulle försvara en idé om vetenskap som medför något sådant. Det är kanske fler som skulle hävda att matematik inte är en vetenskap (men för den skull inte heller någon ”pseudovetenskap”), därför att den inte i sig bidrar med kunskap om världen.

      1. Ja, jag undrar också vilka ”vetenskapsteoretiker” som hävdar att något måste kunna bevisas ”enligt den naturvetenskapliga skolan” för att räknas som vetenskap? (Och vad innebär det öht att något kan bevisas ”enligt den naturvetenskapliga skolan”?) Exempel tack…

        Det är väl inte vetenskapsteoretiker i första hand utan diverse VKM som tjatar om att genusvetenskap bara är flum.

    2. Du kan aldrig bevisa en hypotes inom exempelvis fysik. Däremot kan du finna vetenskapligt stöd för hypotesen. Bara inom matematik finns faktiska bevis. Med det sagt är det lite krångligt det där med sociala vetenskapsområden eftersom människor inte går att isolera på det sätt som kanske skulle vara nödvändigt. Men forskarna gör sitt bästa, förstås, och genusvetenskapen är ett sätt att se saker ur ännu ett perspektiv vilket är väldigt positivt.

    3. ”Bevis” är ett begrepp inom logiken och juridiken, men inte vetenskapen. Inte ens gravitationsteorin eller evolutionseorin är ”bevisad” i strikt mening – eller kan bli, utan ”bara” oerhört välgrundade.

      Man talar ibland om ”hårda” och ”mjuka” vetenskaper. Men vad det egentligen handlar om är enkla och komplexa. De fysiska vetenskaperna är jämförelsevis lätta eftersomderas objekt är enkla, oindividuella och historielösa. Därför var de också de första att utvecklas. Biovetenskaperna är svårare då deras objekt är komplicerade, unika och har en individuell historia. Samhällsvetenskaperna är ännu svårare då det finns ytterligare dimensioner och lager av komplexitet att ta hänsyn till – och det är ännu svårare om inte principiellt omöjligt att utröna kunskap genom att isolera mekanismer i kontrollerade experimentsituationer.

      Men vetenskap – systematiskt prövande av teorier mot verkligheten – går ju ändå att bedrivas, och görs också med varierande kvalitet och framgång. Det finns garanterat ideologiska och ovetenskapliga tendenser inom genusvetenskap liksom inom all vetenskap (men främst samhällsvetenskap) men det går givetvis att bedriva vetenskaplig forskning om genus som genererar användbar kunskap – och så görs också.

  2. Genusvetenskap går att använda inom alla vetenskapliga fält och det är så konstigt och frustrerande att kunskaper därifrån inte används oftare! ”Kom inte och peta i mitt ämne!” liksom.

  3. Hej Fanny. OT men jag hoppas att du kan hjälpa mig: kan du rekommendera någon bra och vettig läsning angående ”patriarkalt sex”, alltså feministisk/genusvetskaplig litteratur som teoretiskt reder ut/behandlar specifikt begreppen våldtäktskultur, våldtäkt, patriarkalt språk-och sex, patriarkal syn på sex etc etc. Du har ju skrivit väldigt mycket på dessa teman och jag återgår ofta till dina inlägg, men jag skulle vilka komplettera med att läsa primärkällor också för att fördjupa mig.

  4. Att fråga vilket kön man tillhör är ju väldigt tydligt och lätt att svara på, finns ju givetvis en del som ”känner” att de tillhör ett annat kön men fenotypen är ju väldigt lätt att bestämma i åldrar över tonår. Nu kommer någon säga att det finns flera kön men när man räknar kön i den traditionella forskningen så tittar man på just ”vanligt” kön. Har man t ex fått diagnosen hudcancer och säger – nej, det känns inte som att jag har hudcancer. Visar biopsin hudcancer, så har du hudcancer. Tyvärr.

    Det finns 2 traditionella kön, sedan finns det sjukdomar(klinerfeldt, syndrom-x) osv samt att det finns ett fåtal personer som det är svårt att bestämma kön på i ung ålder men detta är extremt ovanligt – rör sig om ett antal fall senaste åren. Att detta skulle utgöra ett hinder från att ta med könstillhörighet är inte vetenskapligt. Utifrån detta känns fortfarande genusvetenskap flummigt. Berätta gärna mer, och ta gärna med flera exempel.

      1. Okej – Jag vill veta hur man tänker då. Berätta gärna för mig. För mig är det nästintill omöjligt(inget är helt omöjligt) Att genotyp och fenotyp skiljer sig efter tonåren. Och framförallt varför inte detta ska tas med -stora skillnader i hormonutsöndring som påverkar allt från malignitet till hjärt-kärlsjukdom.

        1. Nå, den stora frågan är ju varför folk är så ivriga att göra just den binära uppdelningen man/kvinna när det dels inte alltid är så enkelt, dels finns en massa skillnader även inom grupperna. Men egentligen är jag inte så intresserad av att diskutera detta, jag bara konstaterar att genusvetenskapen bidrar med en massa bra grejer till vetenskapen.

          1. Men det är ju relativt enkelt, och viktigt med tanke på genotypen. Vilka skillnader är det som står ut? Gör det en till mindre man/kvinna? Allt är ju ett spektra men just skillnaden mellan man och kvinna kan ju alla avgöra.

              1. Okej – berätta vilka fall som inte är enkla? Berätta gärna vilka delar av mitt resonemang angående relevans som du tycker fallerar. Det är lite SD-varning nu…

                1. Att du försvarar att utgå ifrån att det finns två kön inom vetenskap och att det är rätt, istället för att se att denna föreställning skiljer sig från verkligheten och att det är mer utvecklande att ifrågasätta den och sedan tala om att det är flummigt anser JAG är ovetenskapligt.

                  Och din slutkläm – SD-varning?? Kom igen… vill du diskutera seriöst?

                  1. När jag skriver SD-varning är det för att de mötande argumenten liknar deras sätt att hantera situationer. ”Det är såhär” ”denna föreställning skiljer sig från verkligheten” Och du frågar mig om jag vill diskutera seriöst? Det är ju helt sjukt..

                    I dess ursprungliga bemärkelse finns 2 kön och en liten del anomalier. Den genotypen du har kommer påverka ditt liv i stor utsträckning, oavsett var du bor, vilket jobb du har, vilka relationer du lever i osv.

                    Snälla, debattera inte med mig, diskutera istället – du vill ha rätt, jag vill förstå hur du tänker. Allt gott/Snart

    1. Kan det inte vara relevant att fundera kring om vi enbart bör benämna vad som finnes mellan våra lår som just ’könsorgan’, eller om vi också bör ha hjärnan i åtanke? Om jag inte missminner mig har flertalet studier visat på att den som upplever sig ha en könstillhörighet som inte representeras av dennes kropp faktiskt haft mer än den sortens hjärna som denne ’känner sig som’ än vad gemene inom dennes sagda könsgruppering har. Om så är fallet bör vi då se oss vara enbart våra kroppar? Ter det sig inte mer relevant att hävda att en upplever sig vara född i fel kropp än född med fel hjärna?

      1. Jo om hjärnan hade olika fenotyper mellan män och kvinnor skulle man ev. kunna ta detta i beräkning. Tyvärr(eller tyvärr och tyvärr) ser hjärnor i stort sett lika ut mellan könen, med undantag av vissa debatterade högattenuerade områden vid funktionella MR-undersökningar. Sen kan man diskutera hormonnivåer men jag antar att genusvetenskapen inte debatterar genuttryck i könsceller??? Kön är just kön. Biologiskt är det inte svårt att tillhöra något kön.

        1. Huruvida hjärnorna ser i stort sett lika ut eller ej är ju inom evig debatt, jag tolkar det inte så av vad jag känner till men jag vet också att det går lika bra att tolka det vara så då forskningsresultat spretar & ens perspektiv som ska tolka resultaten gör lika så. OT dock, men då kan jag förstå en del av din poäng om du inte tror att hjärnorna skiljer sig tillräckligt för att det ska vara någonting att tala om.

    2. Din jämförelse mellan transsexuella och hudcancer-patienten skulle bara funka ifall transsexuella gick till läkaren och påstod att de ”kände” något I KROPPEN, t ex att de hade en viss typ av kromosomer, fastän medicinska undersökningar visar något helt annat. Men det är liksom inte det som det innebär att vara trans.

      1. Vänta nu. Jag har inte använt mig av ordet trans – detta medvetet då det betyder olika för olika personer. Jag har inga problem med att någon identifierar sig som transperson. Det jag sa var att om man kan se en penis alternativt vagina (och då givetvis på personer som inte genomgått könskorrigerad plastik) så är KÖNET på personen klart. Det finns en rad sjukdomar som medför att könskromosomer finns i onormalt antal(ex turners syndrom) men detta anses ju inte som normalt.Vidare finns det ett fåtal där man har svårt att bestämma fenotyp(extremt få).

        När man diskuterar vad kön är så har man skapat något nytt – Kön är kön. Det är inte svårt. Högt blodtryck är högt blodtryck. Jag är inte ens speciellt kritisk på genusvetenskap men detta är ju jätteviktigt. Hur tänker ni? Berätta och diskutera gärna med mig!

        1. Fast alltså, utsagan ”kön är kön” är helt meningslös. Det säger ingenting, det är inte en definition.

          1. Du har rätt, det var slarvigt. Kön är könskarakteristika som baseras på genotypen. Men jag säger inte att det är solklart i alla fall men då rör det sig (oftast) om gonadal dysgenes.

        2. Du skrev ”finns ju givetvis en del som ”känner” att de tillhör ett annat kön”… om inte detta syftade på transpersoner så får du gärna förklara vad det i så fall handlade om.

          1. Läst om din kommentar nu – vi ska se om jag missuppfattat något. ”påstod att de ”kände” något I KROPPEN” skriver du – vart känner människor annars vilket kön man har? Ser du vad jag gjorde nu, tog något helt oanvändbart i diskussionen och gjorde en fråga av det… Du definerar vad du vill som du vill – jag bråkar inte med dig om det.

            Jag menar att könet inte är svårt att bestämma. Ett barn över 5-6 år kan avgöra det i de flesta fall. Och att man känner något betyder inte att man är det. Det är det jag menar. Jag känner inte att jag har nedsatt hörsel – jo men det har du, visar diagrammet här. Samma sak som att röd är en färg, ”nej jag känner att det är grönt” Det är ju ologiskt då man pratar om fysiska strukturer som sitter på kroppen. Håller du inte med mig?

        3. När det gäller högt blodtryck gissar jag, som iofs inte är medicinare, att man har någon mer definition än ”är högt blodtryck”, av den enkla anledningen att det inte skulle gå att mäta om man inte hade någon mer uppfattning än så. Förmodligen så säger man väl att högt blodtryck är när trycket i artärerna är av den och den graden eller högre, inte att högt blodtryck är högt blodtryck. Samma sak med ditt tidigare hudcancer-exempel – definitionen av hudcancer är rimligtvis något i stil med att hudcellerna delar sig på det och det viset, inte bara ”hudcancer är hudcancer”. (Har bråttom nu, men det borde ju bara vara att googla för att hitta definitioner på högt blodtryck och hudcancer som sträcker sig utöver ”är högt blodtryck” och ”är hudcancer”).

          Och det är klart att man sedan kan diskutera vilka definitioner som är bäst, mest användbara osv i olika sammanhang. När det gäller kön är det kanske inte helt givet t ex om en intersexuell person ska definieras som kvinna/man med något fel på kroppen, eller som något tredje istället. Det går att diskutera vilken definition som är bäst.

          1. Liksom att man kan skilja på kön i en biologisk mening och könsidentitet, m m. Tycker man att detta inte bör göras så får man komma med något argument för detta.

            1. Men könsidentitet och kön är inte samma sak. Kön är ju väldigt lätt att tillhöra. Jag fattar inte denna negativa inställning till kön inom forskning – Din könstillhörighet och genotyp spelar roll i sjukdomspanoramat som utspelar sig genom livet. Det kommer påverka hur mycket lön du får(eller hur lite). Det kommer påverka ev. dommar i rättegångar. Livslängd. Mental hälsa m m.

              Och med de kromosomavvikelser vi känner idag måste man väl ändå erkänna att det är något onormalt – de måste ha rätt till hjälp och beh, uppföljning osv. Någon jävla idiot(ja faktiskt) satt på debatt och framförde att det XXY och isolerat X var vanliga varianter av våra könsceller.

              De personer som har ett kön och ”känner” att de har ett annat har ju ett kön och en genotyp. – Skulle du ha samma resonemang om någon med somatisk sjukdom som man kan identifiera – psoriasis tex, nä jag känner mig inte som en psoriasispatient.

  5. ”Snart” får gärna precisera vart han/hon vill komma med sitt resonemang, för jag förstår hittills ingenting. Det är ju inte som att genusvetenskapen står och faller med (eller överhuvudtaget ägnar sig så mycket åt) huruvida vi med ögat kan se kroppsliga könskaraktäristika. Om det handlar om hårklyverier baserade på att Snart stör sig på hur Fanny i inlägget använder ordet ”kön” brett, istället för att växla mellan kön/genus/känsidentitet/etc. så kanske det är dags att komma till poängen and have done with it.

  6. Åhh du trivialiserar, härligt Isabella. Tar inte åt mig ett dugg. Härskarteknik klär ingen. Om du inte förstår vad jag menar(medvetet eller omedvetet) kan du skriva det utan att förminska mitt resonemang. Nu antar jag att du verkligen vill veta vad jag menar så jag ska utveckla det.

    ”Ett typiskt exempel där det kan vara relevant att ha denna kritiska hållning är när folk har uppfattningar som att ”det finns två kön och så är det med den saken”. Detta är något som slentrianmässigt antas, utan att det frågas vad kön ens är, var gränsen går mellan dessa två sagda kön eller vad det har för relevans över huvud taget. När denna typ av uppfattningar nästlar sig in i vetenskapen, vilket de gör, så är det jävligt bra att det finns något slags kritiskt tänkande kring dem, och detta bidrar genusvetenskapen med.”

    Kön i dess ursprungliga bemärkelse är lätt att tillhöra, för med sig en mängd viktiga egenskaper och faktorer samt kommer att bestå fram till evolutionen kan bilda ett sätt fortplanta oss på annat sätt med genetisk spridning/blandning.

    1. Om du antog att jag ville veta vad du menade tycker jag att det var konstigt att du levererade ett ickesvar, komplett med härskartekniksanklagelser (intressant med tanke på ditt eget sätt att argumentera). Jag antar därför att du egentligen inte var så intresserad av själva ämnet, när allt kommer omkring.

  7. Right back at you. Du efterfrågar poängen men vill inte ha svaret – kanske är du som är ointresserad av ämnet. Eller så håller du helt enkelt med mig. Det finns 2 kön. Din könstillhörighet och genotyp spelar roll i sjukdomspanoramat som utspelar sig genom livet. Det kommer påverka hur mycket lön du får(eller hur lite). Det kommer påverka ev. dommar i rättegångar. Livslängd. Mental hälsa m m. Det är väl poängen.

    1. Jag fattar inte heller vad du menar egentligen. Du försöker försvara din åsikt att genusvetenskap är flum för att det enligt dig finns två kön rent fysiskt?? Liksom, vägrar du acceptera genus som vetenskap om de inte tar upp hur de två könen som finns (enligt dig) visar sig fysiskt och tar avstamp endast i detta??

      1. Jag ska försöka vara saklig – Jag är inte ens kritisk mot genusvetenskap. Men du måste hålla med om jag lagt fram en mängd och resonemang om varför det finns 2 kön som har extremt stor betydelse. Ta bröstcancer t ex den skiter fullständigt i om du identifierar dig som man, har du stort utryck av östrogen tar den chansen.

        Jag tror du förstår vad jag menar, jag tror jag förstår vad du menar och du har inte förklarat någonting. Inga argument. Inga förklaringsmodeller eller resonemang. Därav SD-anknytningen.

        1. Ok du är inte kritisk mot genusvetenskap. Du anser att det endast finns två kön, dessa har stor betydelse, men till exempel cancer struntar i denna betydelse?

          Nej, fattar inte. Du vill bara diskutera biologiskt kön, helt fristående från diskussionen om genusvetenskap?

          Fanny, varför får hen hållas? Finner du diskussionerna intressanta och relevanta?

              1. På fråga 1 svarar jag – Nej, cancer skapar betydelsen och har mycket av sitt ursprung i ditt kön. Det kommer påverka hur ditt livslotteri faller ut.

                På fråga 2 svarar jag – jag vill diskutera könets relevans i livet och det faktum att det är lätt att veta vilket kön man har. Blir mer och mer häpen över den totala frånvaro av diskussion, endast ifrågasättande och nu till sist hån. De är väl mer av ett debattforum än diskussionsforum antar jag. Well well vi kanske ska runda av här? //Snart så

                  1. Haha! Hur andra tänker – diskussionformens bas. Men vi kan väl lika gärna lägga ner. Tack ändå för utrymmet, trots ”tramset”.

                    1. Du skrev att du vill diskutera ”det faktum att det är lätt att veta vilken kön man har”. Om du vill diskutera det kan du ju uppsöka någon som tycker det också, har inte mycket att tillför eftersom jag inte håller med om grundpremissen.

  8. När jag börja läsa blogginlägget kom jag snabbt att tänka på hur mycket samhället förlitar sig på ekonomer, men ekonomi är absolut ingen exakt vetenskap.. Man kan ju undra varför det har så stort inflytande, medan genusvetenskap betraktas som ”flum” o genusperspektiv inom förskola kallas för ”experiment på barn”?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *