Heterokvinnor kan förslagsvis hålla käften om hur hemska och ojämställda lesbiska relationer är.

lesbiskakanvaelakaIgår på föreläsningen så kom vi in på ojämställdhet i heterorelationer (eller jag ”lyfte frågan” kan en väl säga). Förutom det standardmässiga ”vi bode inte skylla på männen” (jag hade inte ens pekat ut män specifikt men aja) så sa föreläsaren också ”men flator kan faktiskt också vara ojämställda”.

Sådant gör mig så provocerad. För det första är inte flators eventuell ojämställdhet ett könsmaktsproblem på samma sätt. Det kan vara ett problem bundet till andra maktstrukturer, men det handlar inte om specifikt könsmakt. Vissa tycker ju om att tro att så kallade ”butchar” (lesbiska med manligt kodade attribut) förtrycker ”femmes” (lesbiska med kvinnlig kodade attirbut) och liknande, för att upprätthålla sina egna fördomar baserade på könsuttryck. Detta är dock en lesbofob myt, eller som Vanda skrev på twitter:

analysen att butchkvinnor på något sätt förtrycker femmes är pk-versionen av ”ok men vem är mannen i förhållandet lol”

Men framförallt så är det talande hur den eventuella ojämställdheten i lesbiska relationer bara berörs när en kritiserar heterosexuella för deras bristande jämställdhet. Ungefär som om det var flators fel att heterokvinnor förtrycks av sina pojkvänner. Ungefär som om ojämställdhet inte hade något med heterosexualitet att göra.

För grejen är, att jag skulle gärna se att lesbiska relationer lyftes fram mer. Jag skulle gärna se att vi pratade om de problem vi ställs inför, vad de beror på och hur vi kan lösa dem. Det skulle verkligen förbättra min situation som lesbisk om detta gjordes. Men av någon anledning så verkar detta samhälle inte särskilt intresserat av att gynna kvinnors relationer med andra kvinnor, utan fokus ligger som alltid på att heterorelationer ska bli jämställda och lyckade.

Lesbiska relationer har, till skillnad från heterorelationer, förutsättningar att vara jämställda. Detta beror på att våra relationer inte kretsar kring olikhet, att vi ska komplettera varandra som könsvarelser. Vi möts på ett annat sätt som lika i våra relationer. Vi möts inte som kvinna och man, utan som jämlikar. Detta är en stor och grundläggande skillnad som ändrar förutsättningarna för relationer. Det för såklart inte att allt blir bra, bland annat möts vi av homofobi vilket försvårar vår situation.

Det faktum att heteros är så jävla ojämställda trots att hela jävla samhället arbetar för att folk ska lyckas med heterorelationer är ju ganska talande. Om samhället hade coachat lesbiska i samma grad, eller åtminstone skitit i att utsättas oss för homofobi, så hade våra relationer troligen varit så jävla mycket bättre. Heteros lyckas ju fan inte ens när de är oifrågasatt norm, det säger ju en del om hur dålig relationsformen är.

Heterokvinnor kan förslagsvis hålla käften om hur hemska och ojämställda lesbiska relationer är. Det vore ganska smakfullt med tanke på att de lever i den relationsform som gynnas i samhället.

5 reaktioner till “Heterokvinnor kan förslagsvis hålla käften om hur hemska och ojämställda lesbiska relationer är.”

  1. Heteroformen fungerar sjukt dåligt.

    Tycker det är lite samma kring mono vs. poly, när monogamer påstår att poly måste fungera dåligt av den ena eller andra anledningen. Blindheten inför hur den egna relationsformen generellt fungerar !!!

  2. Fattar inte varför man ens uttalar sig om saker en inte har erfarenhet av (nu antar jag iofs att föreläsaren inte har erfarenhet själv, men jag hoppas att ni vet vad jag menar).

  3. Det här tycker jag är så viktigt, precis som du skriver, så finns förutsättningen till jämställdhet pga avsaknaden av de traditionella manliga/kvinnliga könsrollerna och hur ett förhållande ”ska vara”. Men precis samma argument har jag läst i diskussionener där heterokvinnor ”önskar sig lesbiska”, och där lesbiska då påminner om att det finns förtryck i lesbiska relationer också(tror du har skrivit om det också?). Men just det patriarkala förtrycket från en man finns ju inte, och det tycker jag verkar…vilsamt.
    Att det sen finns förtryck från samhällets sida är naturligtvis fruktansvärt. Men jag känner att om jag kunde välja mellan att vara förtryckt i mitt hem, av den som ska älska mig, pga mitt kvinnliga kön, men vara ”godkänd” av samhället eller vara fri från patriarkalt förtryck i mitt hem, men riskera förtryck utifrån, så skulle jag ändå välja att vara fri i mitt hem. (Jag är hetero, dock, och har aldrig varit utsatt för samhällsförtryck eller hat pga sexualitet, så menar inte att förminska det).
    Speciellt med tanke på just i samboförhållande, där de traditionella könsrollerna verkligen tenderar att smyga sig på oavsett om personerna i relationen är medvetna och feminister eller inte.

Lämna ett svar till martina Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *