Kärleksmyten.

Det finns en kärleksmyt i samhället. En idé om att den monogama relationen ska erbjuda allt; trygghet, stabilitet i tillvaron, kärlek, stimulans och så vidare. Den en har en kärleksrelation med ska vara en livspartner, någon en ska kunna få allt av, den person en har absolut närmast.

Jag tänker på hur kärleksmyten har skadat de faktiska relationer med män jag har haft. Istället för att kunna uppskatta det som är så har jag liksom alltid sökt efter det perfekta, det fulländade. Kärleksmyten har också gjort mig underkastad. Den har gjort att jag har accepterat saker i kärleksrelationer som jag aldrig hade accepterat i vänskapsrelationer, eftersom jag har närt idén om att kärleken liksom ska kunna lappa ihop och laga allt det. Istället för att konfrontera det som skett och be om respekt så har jag sökt efter mer kärlek i hopp om att det ska göra att allt känns bra. Men det känns sällan bra, för en person som inte visar respekt kan inte heller visa kärlek.

Men jag tänker att det kärleksmyten framförallt gör med oss är att vi tar på oss den patriarkala masken. När människor är rädda för att förlora något, för att misslyckas med något, så är det lätt att börja ljuga, att sluta vara genuin och ärlig. Det här problemet finns sällan för mig med mina vänner, men det finns ofta i kärleksrelationer. Med en vän kan jag fråga rakt ut; vill du vara med mig? Med en partner är det så mycket svårare, för det är ofta jag är rädd för svaret.

Enligt kärleksmyten handlar kärlek om passion, om starka känslor och tvära känslokast. Enligt kärleksmyten kan det vara något fint och ett tecken på kärlek när människor känner svartsjuka, ägandebehov och ett behov av att manipulera varandra. Inte sällan framhålls det som ett ideal att försöka kontrollera sin partner, att bli svartsjuk när denne ser åt ett annat håll. Brist på tillit och ett behov av att äga den andra ses som något helt naturligt i hur vi förhåller oss till varandra i kärleksrelationer, men det accepteras sällan i vänskap.

Jag försöker att kasta bort kärleksmyten nu. Jag försöker acceptera att en människa aldrig kommer kunna ge mig allt, och att jag måste sluta sträva efter det. Jag tänker att jag vill kasta av mig masken, att jag vill kunna möta de jag har relationer med som människor och inte som partners. Och istället för att ha den där passionen som visserligen är berusande men som samtidigt konsumerar mig så känner jag istället närhet och tillit, förtroende och respekt. Och det är så mycket mer än den där berusningen.

10 reaktioner till “Kärleksmyten.”

  1. Detta är den ömma punkten. Vår önskan att få lov att offra oss för något stort och viktigt. De yttre kraven att hitta livslång heterosexuell tvåsamhet som är så starka i samhället. Kärleken som ett spackel för att skyla över det som är trasigt och fult. En kvinnofälla som kanske är roten till alla kvinnofällor.

    Jag tror mer och mer att patriarkatet föds just i denna fråga. Kanske är det därför perspektiven svindlar och motståndet blir så rabiat när man närmar sig denna sten och lyfter på den.

    Vi måste orka dekonstruera orden kärlek och älska. Vad menar man med ”jag älskar dig”? Vem riktas en sådan mening egentligen mot? Är det en bön till den andra?

    Jag tror att vi är jättedåliga på att dela upp ”Jag älskar dig” i de komponenter som innebär att man önskar den andra allt gott i livet, att man blir lycklig över den andras lycka osv. och de komponenter som är en bön om att den andra skall göra mig lycklig och glad.

    ”Jag vill att du skall finna den väg i livet som gör dig till en hel människa, vare sig jag har en plats i det eller inte.”

    vs.

    ”Jag vill att du skall vilja vara med mig så mycket att du kan leva med lite smutsiga kalsonger och en orättvis fördelning av materiellt och emotionellt ansvar.”

    Så, Fanny, håll kvar i denna pinne och fortsätt röra runt i myrstacken. Här finns en viktig tråd att dra i. Att ifrågasätta kärleken – det är svårt, modigt och viktigt.

  2. Jag kan inte annat än att hålla med.

    Det som dessa beskriver är ju inte kärlek utan förälskelse vilket är olika saker. Att tro att förälskelse är detsamma som kärlek är lite som att tro att alkohol är ursprungskällan till all glädje eller nåt.

    Kärlek handlar om att ömsesidigt ge upp sin identitet lite och omskapas i ett vi. Det är också något som konstant kräver insats och aktivt arbete genom hela livet om det nu ska hålla. Det finns inga vackra relationer som bara bygger på att det är två ”soulmates” på rätt plats.

  3. Viktigt skrivet. Vet inte hur många gånger jag har upprepat ”du skulle aldrig låtit en vän…” När vänner haft kärleksbekymmer. Tänker att tjejer blivit matade med en Disneydröm sen en Hollywooddröm om att när man väl möter ditt livs kärlek blir allt automatisk perfekt.

  4. Ja gud vad mycket lidande och förnedring jag har stått ut med hummandes mantrat ”kärleken fixar allt”. Nu är det mer ”kärlekseländet har förstört allt”. Tänker seriöst att de heterosexuella relationer jag haft främst har gett mig ångest, för lite tid för det jag egentligen älskar och dålig självkänsla. Sexet är väl det som gett mig mest. Vill rekommendera celibat till mina medsystrar. Intima relationer med andra kvinnor går såklart bra. Skönt att lägga kärleksenergi på vänskap och på kärlek som inte bara tar. Mina erfarenheter har visat att män är känslomässigt omogna. Allt ska man fixa för dem. De gråter genom mig. De har livnärt sig på mina känslor, min kärleksförmåga och de har använt mig som en jävla känslomässig brunn.

  5. Jag har delvis kastat kärleksmyten överbord. Min man är min absolut bästa vän. Det råder fullständig respekt mellan oss. Plus att vi har väldigt roligt ihop och är enormt måna om varandra. Jag älskar honom över allt annat. Men så särdeles passionerat är det ju inte. Men äh, jag vill mycket hellre ha det så här än vilda ligg på varenda möbel, svartsjuka och lidelsefulla gräl och försoningar. =)

  6. Låter klokt!

    Just jag råkar vara demisexuell, så det här är den enda form av romantiska/sexuella relation som fungerar för mig. Men jag representerar i det här sammanhanget bara 1% av världens befolkning, så.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *