OLIKA förlag har startat någon slags upprop mot de här barntidningarna som Egmont släppt.
Genast tycker Viktor Barth-kron (som jag annars brukar hålla med i det mesta) att de istället ska använda sig av ”konsumentmakt” och strunta i att köpa tidningarna. Förvisso kan det ju verka dumt att köpa tidningar vars innehåll man inte sympatiserar med men enbart konsumentmakt är verkligen inte lösningen på alla problem.
Han talar också om tryckfriheten och antyder därmed att någon har sagt att dessa tidningar ska förbjudas. Det är klart att ingen kan lagstifta mot dessa tidningar, det är inte heller så jag har uppfattat uppropets syfte. Det är dock ändå relevant att göra sin röst hörd och opponera sig mot saker man ställer sig emot, oavsett som det sker i politiken eller på den fria marknaden. Dessa listor ska skickas till Egmont, inte till lagstiftarna eller de som ger ut presstöd (jag hoppas verkligen inte att pressstödet går till sån här skit, btw), alltså finns det absolut inget yttrandefrihetsproblem i detta.
Ingen skulle väl börja snacka om konsumentmakt istället för protest om ett företag utnyttjade barnarbetare? Klart man använder konsumentmakt också, men inte enbart. Då fattar alla att det är okej att sätta press på förtaget utöver att inte handla där. Typ genom att ställa dem till svars, låta dem försöka förklara sig och framförallt försöka engagera andra till att inte handla där. Informationskampanjer är ju någon slags nödvändighet för att konsumentmakt över huvud taget ska ha någon verkan, för hela konceptet bygger på att folk vet vad de konsumerar.
Hur lite man än vill det så har företag makt och då kan de även ta ett ansvar. En grundförutsättning är att företag vill gå med vinst, men trots detta så kan man ta avstånd från oetiska produkter och arbetsmetoder, även som företagsledning. Och det kan man försöka få folk att göra, till exempel genom upprop.
Att tycka att det enda sättet som folket kan påverka företagen på är genom att välja ett köpa eller inte köpa deras produkt är som att tycka att man bara kan påverka politiken en gång var fjärde år, i vallokalen. Men för att man ska kunna tala om riktigt konsumentmakt så måste arbetet sträcka sig utöver valet att köpa eller inte köpa, man kan till exempel försöka få andra konsumenter att inte köpa produkten, sätta press på företagsledningen att förklara sitt initiativ och hoppas på att dem tar sitt förnuft till fånga.
Jag vägrar acceptera att den enda makt jag har är de pengar jag kan konsumera, eller den röst jag kan lägga var fjärde år. Man kan ha mer inflytande än så och det är utrymme man måste roffa åt sig, för det är såklart skitbekvämt för företag om ingen opponerar sig mot deras verksamhet.
Fagra ord Fanny, men jo, det är exakt den makt du har i egenskap av konsument och valboskap, varken ett skit mer eller mindre. Det är nog hög tid att du inser det.
Farth-Hjon är en liten tröttsam posör och mupp, även om han har rätt i sak här.
Men, för i helvete, i teorin har du säkert rätt, OM du kan ”få andra konsumenter att inte köpa produkten” så har du ju per definition lyckats. Men det kommer du inte gå iland med eftersom de flesta svenskar trots allt inte är feminister.
Så du tror alltså inte öht på att man kan förändra folks inställning till saker och ting. Då tycker vi olika. Har lite svårt att se syftet med all din nihilism.
Jag ser mig inte som någon ”-ist” över huvud taget. Annars är nog nihilismen ett slags social sjukdom, men den är även ett nödvändigt uppvaknande från de vaggvisor, amsagor, vackra fraser och skändliga lögner som vi dagligdags matas med via medierna. I övrigt finns väl inget jävla ”syfte” men nihilismen.
Jag tycker bara att det är lustigt att det enda budskap du sprider är att inget går att förändra för att världen är ordnad si och så. För det första har du inte alltid rätt i hur världen ser ut, för det andra förstår jag inte varför du känner behovet att att säga det. Om det nu vore så, kan du då inte låta mig hållas, eftersom det ändå inte spelar nån roll.
Det där var det mest motsägelsefulla jag läst på länge. Klart att jag låter dig ”hållas”, samtidigt som du själv säger att det ”inte spelar någon roll”. 🙂
För övrigt har jag alltid rätt. Jag menar dock inte att världen per definition inte kan ”förändras”, men frågan är vem som kan det, med vilka medel och varför. Snälla nån, just när det gäller det här evinnerliga gudförbannade skuldbeläggande feministbjäbbandet så står det ju folk upp i halsen, även om majoriteten inte säger det rakt ut. Kan det inte bara vara så att folk vill köpa skiten? Och vad fan ska du i så fall göra åt det?
Jag vill bara skydda dej från att bli besviken och ledsen. Jag gör dig en tjänst när jag lär dig hur världen egentligen är beskaffad. Du är en liten viol, Fanny. Oavsett hur mycket du pippar när jobbtelefonen ringer. Du är naiv! Det kan skada dig, och det är därför jag dröjer mig kvar här.
Vi tycker olika och du kommer inte att övertyga mig så som du håller på. Inse att världen är beskaffad så och sluta tjafsa.
Ja jag säger ju det. Precis i motsvarande grad som du kan förändra pöbeln! 😛
Det blir folk av dig också, Fanny. Förr eller senare. 😉
Poängen är ju att det att skriva t ex ”Jag tycker det här med Egmonts nya tidningar är idiotiskt” ABSOLUT kan ha en förändrande roll. Om jag skriver det på facebook är det troligt att vissa av mina vänner inte ens tänkt tanken att det skulle vara nåt konstigt. Det är inte säkert att nån ändrar sig, men bara att starta tankeprocessen hos folk är värdefullt. Har man dessutom en blogg med fler läsare kan man säkert ha större genomslagskraft, även om det i ens egen blogg ofta rör sig om att predika för de redan frälsta.