Objektifiering av män som feministisk praktik.

Män kan inte objektifieras som män, för de har inte underordnade kroppar. Objektifiering handlar som alla vet om makt, om att ha makten att kunna reducera någon till kropp, till objekt. Om att kunna använda någon för sin egen njutning.

Det finns en tendens inom feministiska sammanhang att vilja se mer objektifiering av män. Män ska bli bättre på att ta selfies, män ska bli snyggare och så vidare och så vidare. Detta anses ”feministiskt” eftersom det antas vända på rollerna; männen blir betraktade och reducerade till kropp, kvinnorna får betrakta och bedöma. Men givetvis kan det aldrig bli motsvarande, eftersom mannens kropp som sagt inte är underordnad. Om en kvinna ser en bild på en man och tycker han är het så innebär inte det att hon kan våldföra sig sexuellt på honom eller misshandla honom. Det innebär inte att hon får någon sexuell makt över honom. Därför är det inte samma sak.

Det som stör mig mest med detta är egentligen hur oerhört heterosexuellt denna praktik är. Kvinnor förväntas leva ut vår sexualitet och våra begär genom att objektifiera män, inte genom att begära andra kvinnor. Männen blir återigen mål och medel i kvinnans sexuella frigörelse. Om där inte finns en man att objektifiera så är det kört. Om där inte finns en man att begära så som män begär kvinnor så är frigörelsen omöjlig. Men en feminism som förutsätter män kommer alltid att vara omöjlig.

Varför skulle vi vilja sträva efter ett samhälle där fler människor ses som objekt? Det är ju denna praktik vi vill röra oss ifrån! Inte heller män borde reduceras till kropp. Vad skulle vi tjäna på det?

Att hata män är enkelt, det svåra är att våga älska kvinnor. Att objektifiera en man är enkelt, men att se kvinnor som hela människor som kan begäras även sexuellt är desto svårare. Det som sitter djupast inrotat är inte vår internaliserade bild av mannen som överlägsen, utan tvärtom den internaliserade misogynin, idén om kvinnor som mindre värda och underlägsna av det enkla skäl att de är kvinnor. Lösningen ligger inte i att nedvärdera män utan i att uppvärdera kvinnor.

Jag önskar att vi istället för att försöka reducera män till kropp skulle försöka se kvinnor som hela människor. Vi behöver inte ett större fokus på män inom feminismen, utan på kvinnor. Vi behöver se att även kvinnor kan begäras, och att vi också kan vara de begärande subjekten. Att vi kan begära varandra, utan att någon behöver objektifieras eller underordnas. Och att män faktiskt är ganska onödiga.

3 reaktioner till “Objektifiering av män som feministisk praktik.”

  1. Nu tänker jag associera till spelvärlden: Starwars, The Old Republic,har hittills bara haft ”sexiga” kläder till kvinnliga karaktärer, men inte manliga. Dock har många användare pushat för att manliga karaktärer också skall få ”sexiga” kläder tillgängliga. Om det nu skulle bli så är det ur en feministisk synvinkel positivt att det blir lika. Inte för att jag tror att frågan egentligen drivs av medvetna feminister i första hand, utan snarare bara personer som vill se avklädda killar, både kvinnliga och manliga spelare. Och det är väl saken – i framtiden behöver vi besluta inom vilka rum sexualisering och objektifiering får existera – för vi kommer knappast sluta med det.

    Jag tror också det här med att män skall börja se bra ut har lite att göra med att göra sig fin anses kvinnligt – alltså negativt – men att männen borde snarare ta efter oss. Vi gör rätt – männen fel. Det är också ett sätt att lyfta kvinnan istället för att kvinnor skall apa efter män och bli manliga. Det är bara ett bekräftande av att mannen är bäst och kvinnan skall bli man för att få samma rättigheter som mannen.

    Det handlar också lite om att när en man betraktas som sexuellt objekt blir reaktionen ofta: Bög. Kategori: Gayporr. Det är också något att störa sig på. Alla erotiska bilder och filmer är tillskrivna mannen som betraktare, oavsett. En kvinnlig betraktare är alltid otänkbar.

    Så lite försvar till kvinnor som vill se mer objektifierade män, men påstår att feminismen i detta är inte direkt uppenbar. Jag hoppas på en begränsning av objektifierande så att jag som samhällsinvånare får söka mig till detta. Men okej jag förstår din poäng också. Kan inte hjälpa att bråka lite med det här.

  2. ”Att hata män är enkelt, det svåra är att våga älska kvinnor”
    Den meningen säger typ allt.
    Tack för en bildande och intressant blogg, tycker den är sååå givande – även för mig som ibland har en annan åsikt än dig. Till och med så att jag ändrat åsikt ibland! :-).. Jag lär mig verkligen massa av att läsa din blogg. även om jag bitvis känner mig lite osmart när jag inte hänger med i dina teoretiska resonemang 😉

  3. ”Det handlar också lite om att när en man betraktas som sexuellt objekt blir reaktionen ofta: Bög. ”

    Finns antagligen en bra biologisk förklaring till det där.

    De flesta kan hålla med om att man föds gay, korrekt?
    Antagligen föds dock män med mer visuell sexualitet.
    Porr för homosexuella män, samt för straighta män är väldigt likartad.
    Sexakten, snygga fysiska sexpartners, är det viktiga.
    Storyn är ofta lika kort och dåligt utarbetad.
    Att dessutom unga partners är extremt eftertraktade generellt är också
    En parallel män emellan oavsett läggning.

    Så det handlar inte om ”objektifiering”. Det är bara den visuella delen av manlig sexualitet. Kanske känns den ”icky” för vissa kvinnor, eller går ej att förstå- men män har också rätt svårt att förstå kvinnlig sexualitet.

    En bra början till förståelse är dock att inte demonisera det andra könets sexualitet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *