Här är ett till svar från min tenta om mäns våld mot kvinnor. Det andra, om olika våldsförståelser, kan en läsa här. Jag har också gjort illustrationer av olika patriarkala våldsförståelser här.
I kunskapsöversikten om mäns våld mot kvinnor så lyfts tre olika förklaringsnivåer som en kan använda sig av för att förstå mäns våld mot kvinnor fram. Dels har vi den individuella nivån, där det fokuseras på de enskilda individerna och deras eventuella sociala eller psykologiska avvikelser ( Eliasson & Ellgrim, 2006, sid 20). Mannen som slår beskrivs som avvikande, kanske förklaras hans våldsamhet med hans tragiska uppväxt eller hans sociala utsatthet. Ett exempel på en individuell förklaring skulle kunna vara att en person har växt upp i en särskilt patriarkal miljö, kanske med en pappa som själv använt våld. Ett annat exempel skulle kunna vara att mannen befinner sig i en utsatt situation som får honom att ta till våld för att ”lösa” ett problem, vilket även innebär att skulden indirekt läggs på kvinnan.
Den andra nivån är den strukturella nivån. På denna nivå fokuserar en på hur samhällets uppbyggnad underlättar för män att utöva våld mot kvinnor, till exempel genom juridiska och ekonomiska strukturer eller normer och värderingar som genomsyrar samhället som underlättar för män att utöva våld mot kvinnor (Eliasson & Ellgrim, 2006, sid 20-21). Ett exempel på detta skulle kunna vara att män i regel har tillgång till mer ekonomiska resurser vilket gör att kvinnor som blir utsatta för våld kan ha svårt att ta sig ifrån relationen. Även det faktum att män har juridiska rättigheter till eventuella gemensamma barn kan göra att det kan bli svårt för kvinnan att lämna en våldsam man eftersom hon vill skydda barnen. Dessa faktorer kan göra att våldet kan fortgå utan att mannen får några vidare konsekvenser av det.
Den kulturella nivån behandlar normer och värderingar i samhället som kan komma att tjäna som ursäkt för våld eller som gör att våld ses som en ”lösning” på saker och ting. Det finns normer och värderingar i samhället som rör hur kvinnor och män ”ska” bete sig och vilken position de ska ha, som gör att det finns olika utrymmen för män och kvinnor att agera i en relation (Eliasson & Ellgrim, 2006, sid 21-22). Till exempel kan det handla om att det anses skamligt för en man att inte kunna kontrollera ”sin” kvinna, vilket gör att han känner ett extra stort behov av att kontrollera henne. Det kan också vara föreställningar om att män på olika sätt har ”rätt” till kvinnor, vilket ger dem en slags legitimitet att bruka våld. Ett annat exempel kan vara att män presenteras för våld som ett alternativ för att lösa problem från ung ålder, och då inte bara i relation till kvinnor. Män är ju generellt mer våldsamma, även mot andra män (hjältar och monster sid 5).
Alla dessa förklaringsnivåer kan vara relevanta för att förstå mäns våld mot kvinnor som fenomen. Att det finns strukturer och kulturella föreställningar som möjliggör och underlättar mäns våld mot kvinnor gör ju inte att alla män slår kvinnor, samtidigt är det viktigt att se just den strukturella och kulturella aspekten för att få ett helhetsgrepp om problemet. Det finns ju något som gör att det är just män som utsätter kvinnor för våld i såpass hög utsträckning, och inte tvärtom. En kan tänka sig att den kulturella nivån, alltså föreställningar som finns om mäns rätt till våld, gör att det är just män som tenderar att utnyttja juridiskt och ekonomiskt övertag på detta sätt. En kan också tänka sig att de individuella män som slår skyddas av kulturella värderingar som till exempel att de har rätt att ha ett ”privatliv” som är skyddat från insyn och samhälleliga strukturer, till exempel mäns ekonomiska övertag som kommer sig av att de lönearbetar mer och får högre löner.
Källa: Eliasson, Mona & Ellgrim, Barbro (2006). Mäns våld mot kvinnor i nära relationer en kunskapsöversikt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Rapporten i sin helhet kan läsas här.
Forskaren Martin Söderberg gjorde en studie för Kriminalvårdens räkning för ett antal år sedan – ”Män som hatar kvinnor”. Jag tänkte bidra med några väl utvalda delar eftersom jag inte hittar länken:
”I synnerhet bland män har det visat sig att individer med en konservativ syn på vad som är passande manligt respektive kvinnligt beteende också har en större benägenhet att tolerera eller ursäkta misshandel av kvinnor. Exempelvis sammanfaller rättfärdiganden av partnervåld påfallande ofta med åsikten att kvinnan ska ha en underordnad och komplementär position i förhållande till mannen i en romantisk kärleksrelation, att mannen ska vara familjens överhuvud, att män till skillnad mot kvinnor har en avsevärd sexualdrift, att kvinnor är opålitliga och manipulativa, samt att äktenskapet är en garanti för sexuellt samtycke.”
”Ett stort antal forskare har kommit fram till slutsatsen att en individs föreställningar om maskulinitet i allra högsta grad är relevanta för om han har en benägenhet att bruka våld mot kvinnor eller inte. Således är det viktigt att vid bedömningen av huruvida en klient har en attityd som stöder eller ursäktar partnervåld ta ställning till personens åsikter och värderingar kring vad det innebär att vara man. Som tidigare nämnts är konservativa, sexistiska och ojämställda värderingar, exempelvis beträffande fördelning av hushållsarbete, uppdelning av föräldraledighet eller kvinnors position i arbetslivet, inte per automatik attityder som stöder eller ursäktar partnervåld.”
”Ett stort självhävdelsebehov i kombination med medioker begåvningsnivå och bristande sociala färdigheter utmärkte gruppen av män som gjort sig skyldiga till partnervåld.”
”Omvänt gäller att ju mer en man sympatiserar med jämställdhet mellan könen desto större är sannolikheten att han även anser att våld mot kvinnor är oacceptabelt, att han har en vidare definition av vad som utgör ett övergrepp, att han tar avstånd från förebråelser riktade mot kvinnliga brottsoffer och att han önskar utkräva ansvar av män som utövat våld mot sin partner.”
”En generellt negativ och nervärderande kvinnosyn är en av de absolut mest centrala beståndsdelarna i en attityd som understödjer partnervåld.”
”Kliniska rapporter och kvalitativa analyser av mäns utsagor om relationskonflikter indikerar på att kvinnomisshandlare inte anser att kvinnor har samma rättigheter som män att argumentera, förhandla och debattera kring sakförhållanden. Exempelvis visade en kvalitativ studie att hustrumisshandel är kopplad till åsikten att kvinnan ska undvika konflikter, vara åtråvärd och tillgänglig för sexuellt umgänge samt visa förståelse för mannens “okontrollerbara” sexualitet.”
”Antifemininitet kan manifesteras i vulgär heterosexistisk jargong, homofobi samt antipati gentemot politiska krav som ställs från kvinnorörelser.” Emellertid handlar antifemininitet primärt om vissa mäns ogillande och nervärderande av vad som uppfattas som typiskt kvinnligt uppförande, vilket i sig är empiriskt länkat till ökad risk för våldsbrott mot kvinnor. Intressant nog är dessa män även generellt mer trångsynta, fördomsfulla och mindre öppna för nya erfarenheter jämfört med genomsnittet av män.”