Om kvinnor som säger nej men menar ja och våldtäktskultur.

Rörande kvinnor som säger nej fast menar ja. Fick denna kommentar under mitt inlägg om saken innan:

Jag har stött på att tjejer säger nej när dom menar ja. Blev till och med utskälld en gång för att jag tog ett ”nej” bokstavligt. Men nej, jättevanligt är det nog inte och att inte få knulla när ens partner inte orkar kommunicera är ett rätt litet pris att betala för att ”slippa” våldta någon.

Detta är något en hör då och då. En vän till mig berättade bland annat om kvinnor han dejtat som hade värjt sig vid samlag och sedan, när han stannat upp, reagerat med förvåning och velat att han skulle fortsätta.

Jag tror absolut att detta fenomen kan förekomma, till och med att det inte är helt ovanligt. I mina ögon är det ett väldigt starkt bevis för att vi lever i en våldtäktskultur. I en våldtäktskultur så är det accepterat och kanske till och med förväntat att överträda kvinnors uttryckta vilja i sexuella sammanhang. Om detta till och med beskrivs som en nödvändighet för att kunna ha konsensuellt sex, alltså att sådant inte äger rum om en inte överträder kvinnors uttalade vilja, så är det klart att kvinnors uttryckta (och ofta även upplevda) vilja inte respekteras.

Det stämmer att kvinnor lärs in i att de inte ska visa sexuellt intresse och kanske till och med att värja sig från det. Detta är väldigt sorgligt och gör såklart att en massa sex inte äger rum, eftersom kvinnor inte lär sig att uttrycka en vilja till det. Frågan är om lösningen är att ignorera indikatorer på att kvinnan inte vill. Jag tycker såklart inte det, utan tycker att det vore rimligare att tvinga dessa kvinnor att uttrycka sin vilja klart och tydligt istället för att värja sig. Klarar en inte av att göra detta får en gå utan sex, helt enkelt.

Båda män och kvinnor som är intresserade av konsensuellt sex borde ha ett intresse av att kvinnor upphör med detta, och då är det inte en rimlig metod att gissa att kvinnan vill och sedan ”spela med”. Den man som är intresserad av att bryta våldtäktskulturen borde respektera kvinnors uttryckta vilja, oavsett om det finns skäl att tro att den överensstämmer med den egentliga viljan eller inte.

Om en väljer att tolka kvinnans nej som ett ja är en uppenbarligen mer intresserad av att få knulla just där och då än att ha konsensuellt sex. Detta är, oavsett vad kvinnan faktiskt menade och ville i just den situationen, att prioritera sig själv över de kvinnor som faktiskt menar de de säger. Detta är också våldtäktskultur: att vara beredd att ”ta risken” att ha sex med en kvinna mot hennes vilja.

Frågan är hur män som säger att kvinnor ”säger nej men menar ja” vet vad kvinnan egentligen menade från första början. Att en kvinna först säger ett nej som efter mycket tjat blir ett medgivande handlar inte om att nejet betydde ja, utan att mannen vägrade acceptera ett nej för ett nej. Att ett samlag äger rum efter en kvinnas nej betyder inte att nejet betydde ja, det kan lika gärna betyda att du har överträtt kvinnans vilja och alltså gjort dig skyldig till vad vi kallar våldtäkt.

Män beskriver sig ofta som offer när de menar att de får ta alla sexuella initiativ eftersom kvinnor inte säger vad de menar. Om du vill att kvinnor ska börja uttrycka sin vilja så är det lämpligt att börja med att värdera deras uttryckta vilja för sanning. Först då kommer kvinnor som säger nej men menar ja att sluta upp med detta och faktiskt säga vad de menar. Min gissning är dock att du helt enkelt väljer att prioritera kvinnors vilja under sin egen kortsiktiga njutning.

13 reaktioner till “Om kvinnor som säger nej men menar ja och våldtäktskultur.”

  1. Det finns SÅ många nivåer av det här. Jag har skrivit om både medgivet sex och om det här med antal sexpartners, ska nog skriva om kåthet hos kvinnor också. För hela den sexuella bilden är skev. En kåt kvinna är en dålig kvinna. En kvinna som ligger runt är en dålig kvinna osv. Trots att vi i ”rätt” situation förväntas knulla som en porrstjärna, så ska du ändå följa vissa kodex som INTE får brytas.
    Jag kräks över denna enorma stigmatisering kring MIN sexualitet bara för att jag är född med fitta. Min kåthet är ful, mina nej är ja, mina erfarenheter är en måttstock på hur värdefull jag är osv.

  2. http://feminspire.com/why-i-never-play-hard-to-get/

    Är så glad att jag ej vuxit upp med människor som tycker att man bör spela svårfångad som tjej. Är så glad att jag gjort som jag känt för när jag varit i sexuella situationer istället för att spela fin flicka. Trodde att det ändå inte var så vanligt i Sverige idag, men tyvärr är det väl så på sina håll även här.

  3. ugh, avskyr det där ”de säger nej men de menar ja” argumentet. Kan inte dessa människor tänka ett varv till. Både jag själv och ett par tjejer jag känner har sagt nej flera gånger och sedan ”gett upp” och sagt ja fast vi egentligen inte vill bara för att karlfan ska ge upp. Vet ju inte hur det ser ut hos andra men i mitt liv är det vanligare att tjejer/kvinnor ”säger ja när de egentligen menar nej” än tvärtom.

  4. Bra inlägg! Det påminner mig om hur det var för snart fyra år sedan när jag träffade mannen som jag idag är sambo med. Jag kommer ihåg att jag blev förvånad när jag en gång sa nej till sex och han slutade direkt. Inget försök till att övertala mig eller någonting, han bara slutade (utan att bli sur dessutom). Jag blev inte förvånad för att jag egentligen menade ja, utan förvåningen låg just i att han accepterade mitt nej direkt. För jag var ju van sedan tidigare relationer vid att ett nej alltid följdes av tjat, sura miner och dåligt stämning. Och jag insåg liksom aldrig hur fel det var.

    1. Tragiskt att en ska behöva bli förvånad över något sådant, men grattis till att ha träffat vad som verkar vara en bra partner.

  5. Mina sexuella erfarenheter med kvinnor som använder ”nej” som betyder ”ja” säger mig att det, i dessa fall åtminstone, handlar om kvinnor som direkt njuter av att känna sig underlägnsa, hjälplösa, som offer för ett djuriskt manligt begär och passion. Med dessa kvinnor har jag naturligtvis diskuterat deras preferenser och hur de tänker kring sex och dylikt; det finns så att säga nej som betyder ja men också nej som betyder nej. Om man bara nyligen har träffats kanske det är svårt att skilja dessa åt, men enklare blir det väl med ett kodord, där kvinnan om hon inte uttrycker detta kodord menar ja med sina nej. De har förklarat det som att det ger någon slags njuting att känna att man faktiskt är hjälplös, och mer så om man får visa sin hjälplöshet inför sig själva i form av att jag ignorerar hennes nej och att hennes fysiska försök att komma undan måste ge vika inför min i regel högre styrka.

    I sådana fall som beskrivet ovan hoppas jag inte att jag bidrar till något negativt; kvinnans uttrycka vilja är ju så att säga att inte respektera den uttrycka viljan.i dessa fall, utan endast när den uttrycka och den egentliga viljan sammanfaller i form av kodordet.

    1. Alltså, en kan ju såklart även diskutera sexuella preferenser och hur de är en produkt av och återskapar patriarkatet, men det är inte det jag vill göra här. Om en sysslar med olika former av underkastelselekar som en kommit överens om innan så är det ju såklart inte våldtäkt, även om en ”ignorerar” ett nej. Men jag tänker att detta är något de flesta som sysslar med sådant är mycket medvetna om och lär sig att hantera, generellt bättre än människor som inte gör det, eftersom en tvingas till att diskutera spelregler för sexet innan.

  6. Har faktiskt aldrig varit med om att tjejer sagt nej och menat något annat, och visst, såddana kanske finns, men fan det kan väl inte vara så vanligt som alla våldtäktsapologeter hävdar?

    1. Nej, det tror jag verkligen inte. Dessutom kan en ju ångra sig och bli sugen senare, vilket är en helt annan sak än att inte mena det en säger från början eller bli övertalad till sex.

  7. Jag kastade mig nyligen ut i gemet efter flera år av fast partner och ingen raggning. Är själv förvånad över hur noga jag är med samtycke. Inser att det sannolikt upplevs som overkill, men vill verkligen inte att killarna ska känna sig pressade för att de ju är killar och killar vill ju alltid (även när de inte vill).

  8. Jag tror att det är ganska vanligt att man i ett förhållande ”övertalar” varandra om den ena inte är sugen exempelvis, både män och kvinnor. Sen att det är vanligare att kvinnor säger nej och sedan ändrar det till ett ja oftare än vad män gör har väl som du säger att göra med att kvinnor vill spela svårflörtade, och visst finns deten viss problematik i det.

Lämna ett svar till Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *