Fanny Åström

Kom i kontakt med ditt inre hat

Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny

Fanny Åström. Bor i Örebro och pluggar genus. Skriver om feminism, relationer, lesbisk existens och manshat. Ritar också.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes. Finns på instagram under namnet @fannyarsinoe.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.

Följ mig på Bloglovin!

bloglovin

Kringlan Svensson, när kvinnohataren dras ner från tronen och kosmisk rättvisa

Ja många har ju skrivit klokt om händelserna med Kringlan, kanske framförallt Ellen och Lady Dahmer och jag har egentligen inte så mycket att tillägga om detta. Det Kringlan sade (bland annat att han ska dra en yxa i fittan på Linderborg och att han ska knulla henne till döds) var oacceptabelt, och det är helt rätt av Linderborg att ge honom kicken. Jag hoppas att det tas vidare till rätten, för denna människa har verkligen gränslös.

Jag vill mest skriva lite om hur mycket jag njuter av att se en sån där uppblåst manlig komiker dras ner från sin tron. Som jag sa i min video; jag unnar honom verkligen det lidandet.

Det är inte ofta nuförtiden som jag önskar enskilda personer ont eller njuter av att de drabbas av ont men just i detta så gör jag verkligen det. Jag tycker det är så jävla rättmätigt det som händer nu. Det får mig att tänka på den här fantastiska redditposten med en kille som försöker få sin flickvän att ha ett öppet förhållande för att han tycker hon är ful, och det slutar med att han inte får några dejter medans hon får skitmånga. Han förtjänar det å oerhört mycket.

Och grejen med personer som kringlan är att de är vana vid att kunna göra lite vad som helst utan att få några konsekvenser för det. Just därför är det så jävla härligt när de drabbas av konsekvenser för sina handlingar. Och vilka konsekvenser sen!!! Han har ju verkligen blivit petad från typ alla projekt han sysslat med; bokprojektet, lilla drevet, srs satirprogram och så vidare. Enda tråkiga är väl att han har en fru (tror jag) som kommer behöva ta smällen.

Jag tycker verkligen om tanken på att han gått omkring och tänkt att hans lama ”provokationer” (om en behöver anstränga sig för att provocera är en fan bara en tönt) är helt okej, och så visar det sig att det finns en gräns även för honom. Tänka sig!!! Även detta manliga geni kan gå för långt. vilken grej! Det kunde en inte tro va.

Jag älskar med vilken desperation han reagerade när han insåg vad han skrivit. Hur han desperat försökte få tag på Linderborg. Det är underbart. Det är verkligen vackert. Hur den upphöjda mannen faller från sin tron och inser vilket svin han varit. Till och med ångrar sig! Kanske inte moraliskt men för att hans handlingar fick konsekvenser. Tvingas skriva långa töntiga ursäkter. Åååh, jag älskar det!

Håhå, har verkligen suttit och myst av skadeglädje i flera dagar. Jag älskar verkligen den här typen av dramatiska vändningar.

skämvåldtamördakhmk finessskämtmk skämkvinnorsbekostnadmk intesexismotrevligallamk

Dikt och bild

Jag vill bestjäla dig
Låta dig besjäla mig
Med allt som var ditt
Som en tjuv om natten ska jag stjäla
Alla dina ord
Jag ska döda dem konservera dem
Noggrant värma upp glasburkar i vattenbad
Så vakuumet skapas när luften krymper
I dem
Det vakuum som ska skydda dina ord
Mot förändring
Jag vill frysa detta ögonblick
Jag vill stanna havets vågor
Förneka rörelsen
Livet
Bara jag slipper förlora
Dina
OrdIMG_20151113_191753

IMG_20151114_020832 IMG_20151114_030751

Och allt vi aldrig hade med varandra
Ska du ha med henne istället
Och alla platser jag inte hann utforska
I ditt inre
Ska hon få se istället
Och alla dina gåtor
Jag inte hann finna svaret på
Ska hon finna istället
Och hon ska ta min plats vara
I
Stället
För
Mig och allt det vi varit allt vi levt allt vi erfarit
Och alla dagar jag inte hann älska dig
Ska hon älska dig istället

IMG_20151114_094953 IMG_20151114_100430 IMG_20151115_082431

Köpte nya färger, bläck. Målar dessa på skvarell i a3formt men ståstiftpenna och pensel samt mycket vatten.

gloriaröd röttgrönt ståenderöd framifrån

Effektiv sorg

I och med att jag är i ett nytt förhållande så har jag tänkt mycket på gamla förhållanden, sorger och uppbrott, såsom sig bör (människor som inte reflekterar över sådant är inte mogna för relationer. Det handlar om att kunna se sig själv på ett sakligt sätt och förstå hur händelser har påverkat en men också hur en själv påverkat skeendet). Jag har kommit på mig själv med att sörja det förhållande jag är i redan innan det är över, och det är en intressant upplevelse att vara mitt uppe i euforin av att älska någon men samtidigt också sörja på ett sätt.

Jag tänker att det handlar om att när en älskar så borgar en också för sorg. Det säger väl sig självt, att ju mer en älskar desto större kan sorgen av förlusten också komma att bli, och jag förbereder mig helt enkelt på en eventuell förlust. Inte för att jag vill, utan för att jag måste.

att veta
att
om du lämnar mig
måste jag hata allt du rört vid allt jag en gång älskat avgudat
jag måste
hata varje text du skrivit varje känsla du i mig upprivit varje kyss du givit varje bok du läst varje dikt du väst fram med ljuv röst i mitt öra varje sång du låtit mig höra varje liten del av din hud som jag rörde gjorde till min skrud mina kläder mitt yttre läder mitt hölje mitt skal alla ditt hjärtas kval och varje litet ord du sagt av kärlek som innan varit
förtrollade
var
nu
förbannade
förhäxade
någonting jag måste stöta bort som olja stöter vatten ifrån sig som eld förångar vatten som katten går kring heta grötar som alla dina fingrars stötar djupt ini mig stöta bort stöta bort
stöta bort
stöta
bort
det av dig som varit i mig låta dig försvinna från mig lämna mig överge mig

Jag vill samtidigt fly och tränga längre in i känslan. Jag vill vara där, totalt, och inte vara det. Det enda jag inte vill ha är måttfullhet, jag vill inte ha henne lite grann, det vore olidligt, omoraliskt, en skymf mot henne och mig. I vissa saker måste en helt enkelt gå in helt och fullt, och kärlek är en av dem.

Nå, dit jag tänkte komma med detta var egentligen in på ämnet effektiv sorg. De senaste åren har jag lärt mig att sörja; jag har gått igenom många stora sorger, såväl personliga som politiska, och också sett människor omkring mig göra detta. Jag har behövt hantera dessa sorger och eftersom jag inte gillar måttfullhet och halvmesyrer så kör jag allting samtidigt. Jag sörjer som bara fan, jag vill bara få ur mig allt och gå vidare. Efter min senaste pojkvän grät jag flera månader, låg i sängen och åt inte skrev inte skrattade inte gjorde
ingenting
alls
och sedan flyttade jag till Stockholm och umgicks med folk mest bara för att jag var tvungen att komma loss och så en dag var jag ute och sprang och allting blommade och jag lyssnade på vårens första dag av Laleh och allting blommade och jag tänkte
jag
blommar
också
och det var väldigt häftigt att inse att den sorg som varit så tung över bröstet att jag inte kunde andas nu bodde inne i mig utan att ställa till något större lidande, inte vara en begränsningar i mitt liv utan ett minne, ett bleknat ärr, en påminnelse om det som varit och där jag inte tänkte vara igen.

Efter mitt senaste förhöllande så var det annorlunda. Jag grät inte. Jag har fortfarande inte gråtit över henne. Jag var en mur, ogenomtränglig. Jag var

passiv
Jag åkte till Stockholm över sommaren och gick på en dejt med Emma och kunde inte prata om något annat än Henne, men vi fortsatte umgås trots detta och det är nog en av de viktigaste händelserna i mitt liv. Jag har aldrig känt ett så omedelbart stöd från en annan människa, ett stöd som verkligen kom från första början, så direkt från hjärtat. Det var så viktigt. Jag låg i Emmas säng medan hon var på jobbet och läste Harry Potter. Jag träffade Ida och Karin och hade på ett sätt en magisk sommar, trots att jag inget orkade. Jag sov tolv timmar om dygnet, inte för att jag behövde utan för att jag inte ville vara vaken.
Och sen åkte jag tillbaka hem till Örebro och det var verkligen som att jag fick lära känna mitt nya jag, den som var jag efter denna sommar när jag inte hade Emma Karin Ida omkring mig. Och jag kom på att jag tyckte om mig själv. Och sedan blev jag kär på nytt och allt kändes bara så jävla rätt. Men jag vet att jag en dag kan behöva sörja även henne och det gör ont i mig redan nu.

Vissa sorger måste tas långsamt, och människor sörjer också på olika sätt. Jag gillar överdrifter, det extrema. Men sorgen över min senaste var jag tvungen att ta i små portioner, och det var nog därför jag var så känslomässigt avstängd. Det var en stor sorg, större än de andra, för jag upplevde att jag förlorade något som verkligen hade ett värde. Med männen var jag alltid medveten om att de skadade mig, förstörde mig, bröt ner mig. Med henne var jag lycklig under en lång tid och jag blev större och starkare av henne, och därför heterosingentingsorgblev sorgen också så stor. Men det var samtidigt en vacker sorg, just därför. Hellre sörja någonting en faktiskt har mått bra av och älskat än ett kontinuum av tristess och övergrepp. När sorgen är avklarad känner en att en lärt sig något, skapats på nytt istället för att brytas ner, och det är stort.

Jag har kommit till ett stadie där jag inte behöver förneka sorgen, inte ens i glädjen över det nya. Jag kan ha allting samtidigt och det är befriande. Ibland är en i så nära kontakt med både sorg och glädje, livet och döden och så vidare. Att inte rädas känslorna, att låta sorgen ta den tid och plats den tar men inte heller stanna kvar i den gamla sorgen av rädsla för nya sorger. Att låta nytt liv flytta in i ens hus och städa bort det gamla, så när som på några ord skrivna på väggen med en permanent marker. Ett kärt minne av det som var och det som klarats av.

närskajagfåtidattsörja

Kärleksdikter

att göra
– skriva in mig själv i din hud
– låta dina fingertoppar vid rör min hud
så lätt

lätt
– låta dig vara inne i mig låta dig känna min varje slemhinna varje veck
– låta dina fingertoppar elektricitet stråla genom mitt kön mitt kött mitt öde bindas samman med mig
– binda ihop mig mig dig tråckla ihop mig med dig
– brodera in ditt namn i mig med silvertrådar silkestrådar ödestrådar trådar vävda av kvinnohänder
– låta dig älska mig
(för det vill du väl min älskade min älskande)

-älskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadigälskadig
älska dig
älska                                      dig
älska

 

dig

 

dig

Jag unnar er lidande

Jag antar att ni alla hört om Kringlan Svenssons extremt grova utspel om Åsa Linderborg. Ville bara passa på och berätta hur mycket jag unnar honom och alla andra män detta.

Våldtäkt är sex.

IMG_20151112_224350

Jag driver ju två olika teser om sex och våld:

  1. Allt heterosex är våldtäkt.
  2. Våldtäkt är sex.

Att den första är provocerande begriper jag, men att den andra är det kan jag faktiskt inte förstå.

Såhär; jag skulle aldrig säga till en person som berättade om en våldtäkt ”jaga så du hade alltså sex”, det vore väldigt okänsligt men också onödigt rent semantiskt eftersom ”sex” redan är implicit i ordet ”våldtäkt”. ”Täkt” betyder samlag och våldtäkt innebär att tvinga sig på någon sexuellt med våld eller hot om våld. Det är en väldigt klar definition och det borde inte råda någon otydlighet kring att de handlingar som menas har en sexuell karaktär, även om de inte alltid utgör just samlag.

Vissa menar att det är förminskande att kalla våldtäkt sex eftersom det likställer ~*det vackraste som kan hända mellan en man och en kvinna*~ med den absolut hemskaste mest degraderande en kvinna kan utsättas för. Jag menar att motsatsen är det. Det som är ”grejen” med våldtäkt är ju just den sexuell dimensionen. Hela poängen är att visa på hur det ”vackraste” (lol) och det hemskaste hänger samman. Detta är ett mycket vanligt feministiskt resonemang. jag inser såklart varför en heterosexuell person kan tycka det är jobbigt att höra detta, det är klart att en inte vill se likheten mellan sitt heliga jävla sex och detta som vi ständigt måste ta avstånd från. Hellre då upprätta en skarp linje, rentav hävda att de inte har någonting alls med varandra att göra.

sexmellanenmanochenkvinnaärdetfinaste

Vissa pratar om att det inte är samma sak eftersom våldtäktsmän inte nödvändigtvis går igång på sexet. Jag förstår inte riktigt vad det skulle spela för roll, om vi nu utgår från att det stämmer. En kan ha tråkigt heterosex som en inte går igång på, det är fortfarande sex. Jag har haft en massa tråkigt sex. Det är såklart en milsvid skillnad på det och sexet jag har som lesbisk, men båda är sex. Precis på samma sätt som ett slag på kinden och att slå någon blodig båda är misshandel. Det handlar inte om att likställa dem utan att peka på det gemensamma, vilket i detta fall innebär att det är handlingar som i detta samhälle tolkas som sexuella. Sedan kan en såklart ifrågasätta definitionerna, ett projekt jag tycker är intressant och även ägnar mig åt, men det är ett ganska omfattande arbete som de som argumenterar för att våldtäkt inte skulle vara sex sällan ägnar någon större möda åt.

förnedrandesex dödfisk

Att det finns en skala är en självklarhet och det gör inte att det grövre på skalan blir mindre allvarligt, bara för att även mindre grova saker finns på samma skala. Det faller ju på sin egen orimlighet; ska vi ha ett nytt begrepp för varje företeelse? Vi använder ju samlingsord för att det ändå finns någonting gemensamt, och att det är viktigt att peka ut det gemensamma för en samling handlingar snarare än det specifika. Att det finns skillnader är ju givet, ingen tycker att det är samma sak att få underlivet söndertrasat med en flaska och att bli utsatt för tjatsex, men vi kallar båda för våldtäkt, helt enkelt för att det finns en likhet. Vill vi vara mer specifika så beskriver vi förloppet snarare än att uppfinna nya ord.

Vad som verkligen stört mig i den här debatten är hur människor verkligen utgår från att en inte förstår vad de menar eller rentav inte lyssnar. Jag hör vad ni säger, men jag
Håller
Inte
MedJag håller inte med för att jag tycker att det är dumt och kontextlöst. Gud, jag fattar att folk inte håller med men vad trött jag är på att som feministisk bloggare sedan sju år FORTFARANDE stöta på folk som tror att jag bara inte tänkt till. Det är så dumt. Det är verkligen korkat.

Fick frågan vilken teori detta grundar sig på och svaret är väl ungefär all feministiska teorier (med undantag från den liberala) från Simone de Beauvoir och framåt men tänkare såsom Millet, Jonasdottir, Butler och Solanas. Alla har visserligen inte formulerat det så, men de har pekat på maktens (hetero)sexuella dimension och (hetero)sexualitetens maktdimension. Framförallt inom radikalfeminismen finns detta tänkande, det utgör rentav en grund, och radikalfeminismen är ju grunden för det moderna feministiska tänkandet. Även det queerfeministiska och faktiskt också det liberalfeministiska! Även de feminister som inte är radikalfeminister använder termen patriarkat och pratar om sexuellt våld som en viktig grej.

Att få rum att vara sexig

När jag hade sex med män så var sexighet ett koncept som inte var mitt eget. Att vara sexig handlade om obekväma bhar, opraktiska skor och kläder, kokett och tillgjort, skratt som inte var mina egna, blickar som inte var mina egna, rörelser som inte var mina egna. Det var min kropp, men det var patriarkatet som styrde den.

Skrev en dikt:

min kropp en föreställning
ett skådespel
för dina ögon
att se på, bedöma
och jag
jag vet inte vem jag är
utan din blick
jag var ingenting innan jag slungades ut
i männens värld
av din blick

Numera så känner jag att jag på ett helt annat sätt har tillgång till sexighet som koncept på egen hand. När jag har partner så vill jag gärna vara sexig, men jag behöver inte vara det och det är det som också ger mig utrymme att vara det på mina egna premisser. Det är lekfullt och det känns bra att det kan få vara det. Att det inte behöver vara så jävla allvarligt. Det är inte längre en katastrof för mig om min partner inte alltid tänder på mig, för det avgör inte mitt värde som kvinna. Det är bara en del av min existens och det är okej om det kärvar lite.

Jag tänker att sexighet i en heterosexuell kontext inte handlar så mycket om att ha bra sex och gå igång på varandra utan snarare om manlig makt. Det viktiga är inte att pertnern är sexig utan att det märks att hon är kvinna och därmed även underställd mannen. Om detta inte märks tar mannen illa vid sig och tycker att hon inte finns till för honom tillräckligt mycket. Kanske drabbas han av tanken att hon är en individ i sin egen rätt, och så kan det ju fan inte se ut. Det är ju orimligt!!!

 

kommernteradinkropp

Sen jag blev lesbisk har jag börjat begära på ett helt annat sätt och känner liksom att det är okej att flirta med folk, vara sexig och förförisk inför andra och så vidare. Om det inte funkar är det ingen katastrof, det finns andra kvinnor som en kan ligga med. Det har varit en av de mest befriande upplevelserna i mitt liv. Att få vara en begärande människa, och att kunna bli begärd på någon slags jämlik grund och inte som kvinna och därmed objekt är verkligen fantastiskt. För första gången är det roligt att ha sex. För första gången känner jag att jag gör det jag vill och att jag äger det.

Jag tror att många kvinnor lider betydligt mycket mer av sex än vad en inser, för det är svårt att inse det en är mitt uppe i och dessutom inte har någonting att jämföra mot. Jag trodde verkligen att sexet jag hade i mina relationer med män var bra, men i efterhand ser jag att det var pressat och förnedrande. Jag kan fortfarande tänkta på och drömma om detta och det går rysningar genom hela min kroppochsjäl. Det är så lågt, så smutsigt,

så fucking under min värdighet.

IMG_20151110_154018

och du du gjorde mig till kvinna

och du
du gjorde mig till kvinna
och jag
jag andades
andades så tungt
och du, du tog på mig
och jag ville ha dig över hela min hud min kropp min lekamen mitt kött mitt hö allt som en gång skulle dö men innan ville jag att du
skulle
ha
rört
mig
allt som skavde så djupt i mitt skinn jag ville att du skulle tränga in
i
mig
djupt
i
mig
jag blev kön jag blev kött under din nakna bringa jag blev begär jag blev åtrå du nådde in i min innersta vrå med dina fingrar och i mitt huvud mina tankar sig skingrar för att ge plats
åt
dig
och jag jag blev kvinna under dig jag blev den Andre där du var allt immanens under din transcendens det som doldes det som täcktes över och baby du är allt som jag behöver du är det enda jag begär och jag har dig för förbannat jävla kär jag blev delad där du var hel och jag ville vara
en del
av
dig
för det var det öde som delgetts mig min enda chans till frid till nåd min enda chans att slippa denna själens våda och jag ville detta kvinnosläkte förråda
för
dig

IMG_20151110_191838 IMG_20151110_161810

Arkiv