Jag har tänkt en del på det här med sex om samtycke på sista tiden. Jag har kommit att omvärdera vissa sexuella relationer jag har haft med män och kommit fram till att det inte funnits så mycket samtycke som jag innan har inbillat mig.
Jag har haft så kallat ”bra sex” med män, alltså sex där jag har varit upphetsad, där jag har fått orgasm och så vidare, men jag har kommit fram till att detta inte nödvändigtvis innebär att det har funnits samtycke.
Till exempel; en man som hade för vana att kåta upp mig trots att jag innan sagt att jag inte ville ha sex då, som gjort upprepade närmanden trots att jag från början tackat nej. Eftersom han visste hur han skulle göra för att jag skulle bli kåt så ville jag ju till slut ha sex, och det var ju skönt och så, men det var fortfarande något som kom sig av att han överträdde mina gränser.
Jag tänker att kåthet är en fysisk reaktion. Om en tvingar fram denna reaktion hos en person som sagt att hen inte vill ha sex så är det ett sätt att få sex mot någons vilja. Det kan finnas andra skäl till att en inte vill ha sex än att en inte har lust, typ att en behöver fokusera på annat eller att en inte är i fysisk form för att ha sex (problem med slemhinnorna eller något). Om en i sådana situationer blir uppkåtad av någon annan så kan det vara så att lusten tar överhanden, trots att en egentligen inte vill. Att i en sådan situation kåta upp en annan människa är att medvetet få denna att ändra uppfattning i frågan till något en själv råkar tycka är bättre.
Mannen som gjorde såhär mot mig tycker sig säkert inte ha gått över några sexuella gränser, det tyckte inte jag heller när det hände, eftersom jag ändå uppskattade att ha sex med honom. Men när jag ser på det i efterhand så är det tydligt att han överträdde mina gränser. Jag sa tydligt nej, även om jag inte sa nej under själva sexet. Jag ville inte ha sex från första början, men han fick mig medvetet att vilja ha sex.
Jag har också varit med om att män har kåtat upp mig när jag har sovit, och att vi sedan har haft sex när jag har varit vaken. Även om jag i de situationerna har velat ha sex, eftersom jag varit uppkåtad, så har detta varit ett beteende som jag på en generell nivå har avbett mig eftersom det suger att få sin nattsömn förstörd. Jag har varit med om att män bett om ursäkt för detta men ändå fortsatt upprepa beteendet. Jag såg det dock aldrig som övergrepp eftersom jag ville ha sex när själva sexet ägde rum, men premisserna för sexet var ju ändå något jag hade sagt nej till innan.
Det detta beteende handlar om i mina ögon är att män har vetat hur de ska få mig att vilja göra vissa saker med dem, och utnyttjat detta trots att jag sagt nej. De har vetat hur de ska göra för att få mig att bli upphetsad och vilja ha sex med dem trots att det varit på premisser jag har tackat nej till. Men av många anses detta inte röra sig om något övergrepp, eftersom jag inte sade nej under själva akten. Är inte det egentligen ett ganska konstigt sätt att se på samtycke? Jag tänker att det som borde räknas är alla mina ”önskemål” om hur sex ska gå till, alltså även de jag klargör innan om premisserna kring när och hur sex borde äga rum. Det är inte bara min vilja när jag blivit uppkåtad som räknas, utan även det jag uttryckt innan om när det är okej att få mig att bli upphetsad.
Skulle gärna vilja veta om någon annan har liknande erfarenheter och hur ni ser på det här resonemanget kring samtycke!
Hade precis samma tankar häromveckan – att tvinga fram en fysisk reaktion är inte samma sak som att få samtycke (bara hur ”framtvingat samtycke” låter, liksom?). Det har för mig varit ett rätt jobbigt problem. Att liksom känna att mannen till slut ”ändå vet bäst” för att en till slut hade sex och det blev ju skönt osv trots att en egentligen behövt plugga eller ta hand om ngt annat stressmoment eller så – eller, precis som du skrev, att en hade problem som en då bortsåg från pga fysisk reaktion. Och det värsta är att killarna i efterhand inte alls kan se att de gjort fel, liksom men du ville ju, jag hade aldrig tvingat någon att osv – men ändå kände jag mig alltid stressad eller olustig efteråt, typ jag ville ju inte det här men ändå blev det så och nu är jag försenad och hela dagen eller natten är kaos – och det är mitt fel trots att jag sa att jag inte ville, eller, va? Framtvingat samtycke är inte samtycke. Precis.
identifierar så mkt. har bett män om att jag inte vill ha sex med dem. sen när vi ska ha sovit bredvid varandra har de gjort mig kåt med sin beröring – fast att jag innan sagt att jag inte ville ha sex. det är skillnad på att tycka att det är skönt och på att ge samtycke, helt klart. eftersom jag satte tydlig gräns innan och den ändå blev överträdd – är det definitivt sex utan samtycke och därmed övergrepp. för varför i helvete envisas män med att göra en kåt när en tydligt förmedlat att en inte vill ha sex? uppenbart för att patriarkatet har en våldtäktskultur som går ut på att överträda kvinnors gränser.
Håller med dig i detta//kram…
Jag håller delvis med i det avseendet att det i vissa siruationer kan ses som ett övergrepp eller att man går över gränsen men tycker det är definitionsmässigt svårt då jag inte alltid tycker det. Ibland ångrar man ju sig faktiskt och vill och det är svårt för andra parten att veta när som är när. Dessutom vet jag inte om jag ser det som just ett manligt agerande då jag vet många kvinnor som också gör så. Har faktiskt själv kåtat upp killar och fått sex trots att de först sagt att de inte vill. Nu i efterhand känns ju inte det så bra om det skall ses som ett övergrepp..
Jag håller också med. Jag har inte problematiserat situationen, som du här gör, förut. Det är så svårt att stå fast vid sitt initiala nej när han gör en kåt. Varken han eller jag har identifierat detta som ett övergrepp men när jag läser dina tankar om detta kan jag inte annat än känna igen mig.
Jag säger att jag inte är så pepp på sex just nu, vi börjar kramas och direkt det går över till att bli aningen mer sexuellt så upplever jag att jag måste passa mig från att inbjuda (fastän jag initialt sagt nej??) till ”för mycket” för då blir det dålig stämning om jag ändå väljer att avbryta. Om jag inte väljer att avbryta pga för kåt vid det laget så kommer ibland känslan efteråt att jag bara borde ha stått på mig och han borde inte ha gått över min gräns där jag sa nej. Fast jag har också identifierat känslan som stress, som ni andra skriver, över sen till jobb/ får mindre nattsömn än jag önskar pga sexet.
Varför kan en inte bara kramas och hångla utan att det ska hänga i luften att jag ”tillåter” det att det kan bli mer än så?
Tack för tankeställaren.
No offense men jag tycker att det är ens eget fel ifall att du inte säger till eller ifrån på något sätt.
Men jag beskriver ju att jag har gjort det? Saknar du läsförmåga?
Det här känner jag igen mig i fullkomligt. Återigen handlar det om att inte bli tagen på allvar. Det finns ett sätt att komma runt det där första ’nejet’ som innebär att mannen når sitt slut mål genom manipulation men kan svära sig fri från att gjort något fel. Det är som tjat-sex för mig. Ofta nära besläktade och kanske går de hand i hand.
Det är så diffust eftersom det är en hårfin linje. I slutändan är det ändå så att jag känner mig äcklad. Och fram till för ett tag sedan, utan att förstå varför. Jag tänker att det går tillbaka till tanken på erövring, sunkiga könsroller och ’spelet’ mellan könen.
Tycker det är ett riktigt oskönt och ganska hemskt beteende, men skulle inte definiera det som ett övergrepp. En måste själv ta ansvar för vad man gör, oavsett om man är kåt eller inte. Om jag vill ha sex för att jag är kåt är det fortfarande jag som vill ha sex, mitt beslut. Om en inte hade behövt ta ansvar för vad en gör när en är kåt (utan lägger över ansvaret på den som begår ”övergreppet”) hade väldigt många hemska beteenden kunnat bortförklarats och skyllas på kåthet. Fast jag har kanske missförstått dig.
PS. Vill inte vara en sån kille som säger att det är synd om killar så fort det diskuteras feminism, men just det du beskriver har hänt mig mängder av gånger, alltså att tjejer gjort så.
Fast va? Jag försöker inte säga att jag inte kan ta ansvar för att jag har haft sex, däremot att män aktivt har manipulerat mig till att fatta vissa beslut.
Så långt förstår jag vad du menar och jag håller med dig om att det är ett dåligt beteende att manipulera dig. Men jag förstår inte hur du får det till ett övergrepp. Det jag menar är att om en tar ansvar för att man vill ha sex när man är kåt är det svårt att få det till ett övergrepp. Men du kanske menade att själva manipuleringen är ett övergrepp? Isf förstår jag vad du menar.
Ja, det var det jag menade ja.
Här är ännu en man som svarar, så ta det med … en nypa salt?
Jag håller med Jakob. Att manipulera någon och få den att vilja något som personen först inte vill, att så att säga ”tjata positivt”, är ett oschyst och drygt beteende. Men jag tycker inte att det är konstruktivt att prata om det i samma kategori som sexuella övergrepp (som våldtäkt, tjatsex). Det bör hellre nämnas i samma kategori som andra oschysta och dryga beteenden män gör sig skyldiga till mot kvinnor.
Ungefär som att locka någon som uttalat att de vill sluta röka med en cigarett, eller att få någon som egentligen borde plugga att kolla på en film med en ändå. När man börjar locka med något man tror sig kunna få den andra personen att vilja ha bryter man ned den andra personens motståndskraft. Att det här handlar om sex gör frågan mer laddad, men det behöver inte automatiskt handla om ett övergrepp, i den betydelsen vi brukar ge det, för den sakens skull.
Så tycker jag.
Jag har befunnit mig i en relation där jag ofta nekade till sex med mannen som därefter tjatade & lirkade. Från mitt perspektiv klassar jag det ej som sex mot min vilja, däremot som ett övertramp i respekt samt ren & skär idiot då skälen till att jag inte ville ha sex var för att han försökte att stressa fram kärlek i mig – han ville rusa genom datingfasen – & jag önskade därför ta det lugnt för att kunna bygga någonting på stabil grund, samt för att han agerade oattraktivt i vardagen & därmed inte erbjöd mig det förspel min genuina lust kräver (direkt på fittan, vafan är det för tonårstjafs? Väsentligt förspel sker i vardagen, bortom sängen!).
Samtidigt var jag tänd på honom & jag älskar sex, så hans lirkande gick ofta vägen (vilket han tolkade som om jag särar för vem som helst som vill knulla mig, som om jag ens EVER möter någon jag är tänd på l0l nej tyvärr) & jag bad honom därför att respektera att jag inte tyckte att vi bör ha sex för att detta knullande i samband med kärleksstress & hans oattraktiva beteende både stressade & störde mig vilket jag pedagogiskt förklarade skulle påverka vårt umgänge mkt. negativt då jag skulle komma att rikta min stress & den störda känslan mot honom, för det är så jag gör då jag är i en sexuell relation med en man som inte beter sig sexigt.
Jag sade detta vid flertalet tillfällen & han ignorerade det _varje gång_ för att sedan bli totalbananasarg på mig för att jag retade mig på honom (ofta med all rätt men ibland reagerade jag på småsaker pga. detta) trots att jag hade sagt att det var vad som skulle komma att bli :/ Han tycktes totalt oförmögen att förstå att han kunde påverka min inställning gentemot honom & ev. kärlek genom att respektera att jag ville att han skulle backa & känna in mina gränser. Han sket i mina gränser & när resultatet av detta kom beskyllde han mig för _allt_. Jag tog min del av skulden & min del av ansvaret men det var fan inte ALLT.
Fan vad skönt det är att skriva här, älskar dina relationsposter.
Övergrepp kan helt klart vara att få någon att göra något fast man initialt sagt nej, eller hindra någon (psykiskt) från att göra något trots hen vill. Finns så jävla många hemska exempel. Bra skrivet av dig, det känns som att fler borde tänka steget längre.
AH vad svårt! Dels hemskt för jag kan känna igen mig i rollen som kåtar upp, fast den andra har bråttom till jobbet / vill somna på kvällen, för en vill ju aldrig gå över någon annans gränser.
Å ena sidan så när jag blivit uppkåtad trots att jag från början inte var supertaggad har jag ändå ångrat mig och blivit sugen utan att det känts jobbigt på något sätt efteråt utan snarare tvärtom då, så då tänker jag samtycke. Men å andra sidan är detta väldigt likt tjatsex, vilket är det drygaste i hela världen. Och bara för att jag inte varit med om samma känslor som du i dessa situationer, kanske det kommer i framtiden… De känslor du beskriver får en ju att tänka mer åt övergreppshållet. Men svårt att definiera när vad är vad. Eller?
Tänker att det är skillnad på att inte va så taggad men bli det och att aktivt säga att en inte vill ha sex/bli uppkåtad och sen bli det ändå.
Känner igen mig också, och tack för att du öppnade mina ögon! Har inte tänkt på att det inte har varit okej de gånger en kille fortsatt ta på mig/kyssa mig tills jag tillslut velat ha sex, trots att jag har sagt att jag är för trött t.ex. Det är egentligen helt sjukt att jag uppfattat det som helt okej för ”man kan ju ändra sig”. Jamen VARFÖR ändrade jag mig? Och så ångrar man sig ofta efteråt, för att man inte kan somna om, för att det gör ont eller kliar, för att man inte skyddade sig etc. Det fanns ju liksom alltid en anledning till att man sa nej från början.
Stor igenkänning! Tycker ändå att det är ens eget ansvar att säga nej. Tror att män också drabbas, det är inte lika socialt accepterat att de säger nej och om de gör det – blir ’övertalade’. Själv har jag inte tänkt på fenomenet som ett övergrepp, men om det upprepas tror jag att det kan medföra att lusten minskar. Och detta beror kanske på att en egentligen känner sig kränkt, även om en inte är/varit medveten om det. Tack för att du skrev detta tankeväckande <3
Jag hörde en diskussion mellan två män i min umgängeskrets där den enda sade med ett axelryck ”ja men säger tjejen nej så försöker man ju kåta upp henne lite bra så brukar det gå vägen”. Detta äcklade mig ner i maggropen, den totala bristen på hur olämpligt det är att över huvud taget försöka övertala någon som har sagt nej. Och den överdrivna tilltron till den egna förmågan – den här killen ligger med tjejer och har för vana att prata illa om den dagen efter (bör tilläggas att jag inte umgås med honom frivilligt utan i en större bekantskapskrets). Hur som helst får det mig att tänka tillbaks på tillfällen då jag själv varit sugen och verkligen fått anstränga mig för att inte försöka övertala min partner på något sätt då det har känts fel helt enkelt. Ömsesidigt sex anser jag inte vara någonting man någonsin ska behöva övertala någon till.
Håller med till 100 %. Har varit med om det och har själv försökt göra det. Och varje gång killen gjort det mot mig har det inte känts bra efteråt, vissa ggr har jag inte ”blivit omvänd” utan fortfarande verkligen inte velat, bara ”gett upp”, dock ändå varit våt. Så när jag senare tagit upp det och sagt ”jag vill inte att du fortsätter försöka när jag sover/säger att jag måste sova” blev svaret ”lägg av, du var ju våt, du ville ju, du var ju med på det sen”. Vilket alltid gjort mig livrädd inför tanken på att bli våldtagen: tänk om våldtäktsmannen lyckas få min kropp att reagera trots att jag skriker nej (och hur länge orkar man skrika nej)?? Kommer det då alltså bedömas som att jag visst ville? Någon skrev ovan ”har själv gjort det men det skulle ju inte kännas så bra nu i efterhand om det skulle klassas som ett övergrepp” och menade att det inte är något övergrepp. Väldigt konstig logik. Nej, när jag insåg att jag för länge sedan försökt göra detta kändes det verkligen inte bra. Men jag bad om ursäkt till killen och har lärt mig av det. Detta bevisar bara att vi verkligen behöver utbildning och träning i att respektera andras gränser och att förstå att sex inte är någon mänsklig rättighet.
”Vilket alltid gjort mig livrädd inför tanken på att bli våldtagen: tänk om våldtäktsmannen lyckas få min kropp att reagera trots att jag skriker nej”
Du blir ju våldtagen varje gång din partner gör så mot dig
Jag håller med dig, men jag skulle vilja säga att situationen är lika problematisk åt andra hållet. Som man är det inte direkt svårt att bli upphetsad, även om orken eller lusten egentligen inte är där. Och en kvinna har rätt svårt att förstå sig på att ett stånd inte alltid betyder att man vill ha sex.
För det första så vill jag bara säga att jag tycker att det är skitbra att det här tas upp. För att dra någon slags ’slutsats’ från ditt inlägg och andra människors tolkningar och kommentarer, så är ju detta en grej som faktiskt händer och påverkar många i olika förhållanden och relationer, fast på olika sätt. Och kanske, på grund av dessa olikheter, så upplever man situationen annorlunda och pratar om det som olika upplevelser, fastän det kan vara lite samma sak. Vissa upplever det som någon beskriver som tjatsex, någonting man går med på för sin partners skull, eller som ren våldtäkt. Och eftersom ingen har upplevt allt så är det ju fel att säga ”detta är rätt tolkning, och detta är fel”. Speciellt när det kommer till ett ämne som inte självklart har tagits upp tidigare. Det dumma är ju att nästan alla tänker olika kring vad som är okej och inte okej, när och hur.
Jag själv, som har ett stabilt förhållande med min sambo (vilket är långt ifrån vad alla människor i hela världen har, så jag förstår om många inte kan tänka sig in i just min situation) kunde i början av vårt förhållande känna, precis som du beskriver; man sa nej, men sen blev det så iaf på grund av hans vilja och ”övertalande”. Jag såg det aldrig som ett övergrepp, och det gör jag inte nu heller. Jag gjorde det för hans skull helt enkelt och såg en slags njutning av det. Men så funkar det ju inte i all oändlighet. Det jag gjorde som förändrade ett och annat, var att jag började snacka med honom. Överhuvudtaget började vi prata mycket mer kring vad båda två tycker är okej och inte okej (om allt, inte bara sex) och vi gör det fortfarande. Jag fick helt enkelt förtydliga för honom vart mina gränser ligger, och han förtydligade samma sak för mig. Och idag är det så att om jag har sagt nej så förblir det ett nej. Liksom han hans nej förblir ett nej.. Det är inget jobbigt, pinsamt eller taskigt med det. Det är bara ett otroligt bra sätt att respektera sin partners (och sin egen) intimitet. Jag tror att tydlig kommunikation i alla slags förhållanden är någonting som kan förändra mycket. Och ’tydligt’ i den här meningen kan vara relativt, så länge ens partner är med på noterna och inte går över någons gränser.
Alla relationer är olika
Åh, det här har jag också börjat fundera på på sistone och jag har verkligen börjat ifrågasätta min egna tidigare överslätanden av liknande beteenden.
Just det där med att försöka kåta upp mig när jag sover löste jag innan mitt feministiska uppvaknande, genom att helt enkelt ignorera min egen kåthet och låtsas sova tills han gav sig och gick upp. Då tog jag mig en snabb handtralla och löste min del av problemet. Efter några gånger slutade han försöka sig på detta så det funkade ju men så skulle jag definitivt inte göra idag. 😉
Känner verkligen igen mig i detta. Mitt ex hade för vana att när han kom och la sig efter mig när jag redan somnat, ta på mig och kåta upp mig så att jag vaknade och vi låg med varandra, trots att jag sa att jag behövde sova, och var motvillig till att vakna. Man kan vara kåt och SAMTIDIGT hellre sova vidare. Och det värsta är att när JAG kom och la mig när han redan somnat hade han blivit SÅ SUR om jag plötsligt börjat ta på honom och väcka honom för sex. Det är det som känns värst, att vi hade så helt olika positioner i förhållandet.
Jag tycker mer att en kan kalla detta exempel för manipulation, än just övergrepp. Men jag tycker också det är värre för det är mer subtilt och svårt att sätta fingret på.
Tragiskt att många kvinnor (inklusive mig själv) känner igen sig i denna manipulation. Själv tycker jag det är så trist att killar inte lyssnar på detta att en inte vill för att en ska handla/sova/plugga whatever. Kvinnor försöker ta ansvar men ”får” inte det för vi ska kåtas upp och ha sex också . Tyvärr så ”straffas” en då, då affären hinner stänga/en inte får tillräckligt med sömn/osv. Och antingen får en må dåligt över det eller om en säger nej, att en inte ”ger” sex.
Tycker inte män att det är ett problem nu när de läser om det?
Intressant diskussion! Jag tänker mig att det beror på omständigheterna, om ett sådant beteende är ok eller ett övertramp. Om orsaken till att man inte vill ha sex är ”jag vill inte ha sex med dig just nu, för jag är inte kåt”, och personen sedan lyckas kåta upp en och man därefter har sex, då är det väl bara gött? Om orsaken däremot är någon annan, är det inte ok. Jag har varit med om detta med mitt ex, för jag visste att jag inte mådde psykiskt bra av att ha sex med honom (efter att vi gjort slut alltså) pga känslor och skit. Då gick han medvetet in för att kåta upp mig, och det blev sex ändå – och jag mådde dåligt efteråt. I det fallet känns beteendet inte ok. Däremot ser jag det inte direkt som ett sexuellt övergrepp, snarare ett jävligt taskigt och osympatiskt beteende.
Jag känner igen mig i det här.
Det är så lagom kul att bli igångdragen när man t ex är dödstrött och har 6 timmar att sova innan man ska upp igen. Något övergrepp tycker jag inte att det är men det är på gränsen. Det känns lite olustigt samt att det skapar disharmoni och sämre sex.
Min flickvän har gjort det mot mig ibland och ibland har jag gjort det mot henne, fast det är bäst att försöka undvika att det händer, och nu är vi rätt bra på att neja varandra helt utan hard feelings och avvakta bättre tillfällen.
Även om kroppen går igång är det fullt möjligt att hålla det vid lite mys, avbryta och ha sex när det känns mer rätt.
Alldeles säkert är det här något som män oftast gör sig skyldiga till och definitivt om de inte funderat på och ifrågasatt den patriarkala synen på sex. Fast jag tror också att det påverkas generellt av att många idag har ovanan att söka omedelbar tillfredställelse istället för att ha tålamod, göra lite avkall, och låta saker ta sin tid. Det är nog ett vanligt karaktärsfel hos både män och kvinnor.
Nja, förstår hur du menar men håller inte med eftersom;
1. Du kan säga nej till smek
2. Ditt logiska tänkande och fria vilja inte försvinner för att du är kåt.
Håller med om att en ska respektera att någon inte vill ha sex, men att vara fysisk, och den andra inte säger nej utan tvärtom verkar gilla det, räknar jag inte som ett övergrepp. Brist på respekt kanske, men en kan ju säga nej till att bli uppkåtad också!
Just det att den fria viljan i te försvinner för att en är upphetsad är essentiellt, för oavsett har man ansvar över vem man ligger med. Oavsett om en är man eller kvinna, om du hänger med hur jag menar? Att frånta sig själv eget ansvar för att en är upphetsad blir fel om en vänder på det..
Intressant text, men övergrepp, nej det håller jag inte med om.
Fast jag skriver ju att jag i dessa situationer sagt nej till att bli uppkåtad? Saknar du läsförmåga?
Har hänt massa gånger. Och oavsett om en vill kalla det övergrepp eller inte, så är det aldrig någonsin okej att inte respektera en annan persons nej bara för att en vet att ”om jag smeker bröstvårtan nu på det här sättet så ångrar hon sig, haha”..
Om någon säger nej, inte fan börjar jag smeka den personen då? Det är inte samtycke, det är inte respekt och det är definitivt inte kärlek!
Själv har jag problem att få killen min att hänga med vilket i princip slutar med att jag gör så som beskrivs i inlägget mot honom (;tjatar efter att han sagt nej, men sedan lirkar och kåtar upp honom tills han måste knulla mig) , är det lika illa det med?
Tycker inte en ska tvinga sig på ngn sexuellt
såååå jävla sant fanny, händer mig mycket ofta detta
Bra text och bra fråga. Men som man inser jag att samma hänt mig ganska ofta. Jag har inte velat ha sex eller smek men kvinnan jag varit med har tryckt på rätt fysiska och mentala knappar och jag har blivit kåt och haft sex ändå. Inte bara pga kåthet utan för att ”hon behöver det,det märks men jag vill inte. Jag gör det ändå så för HENNES skull och så hon förblir glad”.
Du skriver det som om män bara gör sånt här. Så är det inte. Sen tror jag alla förhållanden har sånt här mer eller mindre.
Har du funderat över om du själv kåtat upp män så de haft sex trots att de egentligen inte velat ha det?