- När vi inte höll med varandra angående att mänsklighetens existens har något egenvärde och han blev så sur att han vägrade prata med mig. Till slut gick jag därifrån, då kom han ut till mig i hallen och var ”ledsen” över det hela och bad om ursäkt, men absolut inte innan dess. Såpass fånig grej att bli sur och straffa någon över? Jag antar att det var väldigt viktigt för honom att upprätthålla någon slags nyttoillusion med sin tillvaro.
- Alla gånger han läxade upp mig för att jag var ”oartig” på något vis. Själv tyckte han såklart att hans beteende var exemplariskt även när jag påpekade att folk blev obekväma av det. ”Artighet” handlar egentligen bara om att köra över andra på ett socialt accepterat sätt, och det är lättare för en man.
- Alla gånger han ”hintade” om att han skulle göra det ena eller det andra på kvällen som jag kanske kunde följa med på, men aldrig förmådde sig om att bjuda med mig rakt ut eftersom han ville att jag skulle fråga honom. När jag konfronterade honom så sa han typ ”jag vill inte att du ska känna dig pressad”. Detta trots att jag bett honom att bjuda med mig.
- När han var otrogen och Så Himla Ledsen för det. Senare fick jag veta att hon han legat med hade frågat om det var okej, och att han hade ljugit. Tycker synd om kvinnan som fick ta skiten för hans oansvariga beteende, även från mig. Jag var inte klokare än så då.
- När han ifrågasatte att jag hade en bild när jag satt i en mans knä på min facebook eftersom ”folk kunde tro att jag var en slampa”.
- När jag ringde honom och mådde dåligt och han avslutade samtalet det fortaste han kunde utan att visa någon som helst omsorg.
- När han tyckte att jag var otrevlig när jag hade sagt ifrån då en person hade förminskat mig på ett väldigt tydligt sätt. Överlag hade jag ingen ”rätt” att stå upp för min integritet.
- När han straffade mig genom att vara grinig för att jag umgicks med en manlig vän till mig, som han väl antagligen kände sig hotad av. Överlag den där tendensen att straffa mig när han tyckte att jag gjorde något fel eller opassande, istället för att ta någon form av ärlig diskussion om det hela. Troligen för att en diskussion hade han kunnat förlora.
P.S: vore kul att få läsa era snubbminnen!!
FY FAN. Minns också när mitt ex va otrogen och ljög på samma sätt för den här tjejen, fick henne att tro att vi inte var tillsammans längre och senare, när vi faktiskt gjorde slut, fortsatte träffa henne och lurade in henne i en fejkad relation tills jag hade förlåtit honom och tog honom tillbaka och då dumpade han henne. Hon var så ledsen så hon fick gå i terapi sen.
Jag träffade och låg med en snubbe i typ två månader. En dag gick vi förbi varandra på stan, han höll i hand med en annan tjej. Blev sjukt förvirrad. Han hörde inte av sig sen det hände. Jag hade ingen aning om det var en flickvän, vän eller nåt sånt. Hörde till slut av mig efter en månad av funderingar och osäkerhet, frågade om vi kunde träffas och reda ut vad som egentligen hände. Det visade sig att det var hans flickvän. Han förmådde sig inte berätta det när vi hängde, eller ens vara så respektfull att höra av sig och berätta efter att jag sett honom med henne. Så jävla respektlöst.
Kom ur ett annat destruktivt förhållande för några år sedan också. Han kallade mig för hora så fort jag gjorde något som inte var respektabelt kvinnligt enligt honom. Jag slutade dricka alkohol, hänga med mina vänner (som enligt honom var ett gäng ”jävla hippies”), slutade lyssna på musik jag älskade (eftersom det var ”fag idiot hipster music”), slutade dansa (eftersom jag ”dansade som en slampa”). Du förstår nog vilka andra sjuka saker han gjorde med min kropp och mitt psyke.
Jag har nästan helt slutat hänga med hetero/vita/etc snubbar de senaste månaderna, och mår så jävla bra av det (bögar och andra slags snubbar går väl an, men det ekar tyvärr mycket snubbighet i dem också…). Så många gånger snubbar inte är inkännande i situationer och känslor. De är dåliga vänner och dåliga partners. Klassiska situationer: ställer inte följdfrågor, håller inte igång ett samtal, lyssnar inte på det man har att säga. Pratar för mycket och om ointressanta saker när de väl får luft. Ibland upprepar de bara något smart som en kvinna sagt, fast i killröst, och får så jävla mycket respekt. Önskar jag kunde ge dem en plats i kampen bredvid mig och mina systrar, men de är ju så jävla störiga hela bunten.
1. Svarade på min gråtande berättelse om att jag hade blivit våldtagen och haft en riktigt jävla hemsk relation med typ ”det låter ju tråkigt”.
2. Blev så jävla sur och avvisande i flera timmar varje gång han var kåt och jag inte ville ligga, men svarade varje gång jag tog upp det (när han var på bättre humör) att ”näääää, känn ingen press”.
3. Sa att feminism var bra men tog varje tillfälle att raljera om genusvetenskap och kvinnor som inte betedde sig enligt hans kvinnlighetsdefinition.
4. Avfärdade min dåvarande ätstörning totalt med undantag av att han någon gång sa att han tyckte jag var smal.
5. Kommenterade mina bröst cirka 10 gånger på två timmar något år efteråt när vi av någon jävla anledning hade tagit upp kontakten lite halvt på vänskapsbasis.
6. Använde läppbalsam för att mina läppar nästan höll på att spricka, varpå han sa att ”det är inte någon skönhetstävling”.
7. Försökte kyssa mig, vilket jag avvisade. Slutade i princip prata med mig efter att vi hade haft vad jag trodde var den bästa vänskapen någonsin.
8. Tog gemensamma bekantas ”skämt” om att de skulle våldta mig som kul jargong och sa att jag överreagerade när jag fick nog och skällde ut dem.
Skulle kunna fortsätta (mer genomtänkt), men det var skönt att konkretisera äckelsnubbeteendenhur som helst. Fint att påminnas om att en inte är arg utan grund.
1. Mitt ex som föreslog att jag skulle söka upp en psykolog för att hantera hur ledsen jag blev av hans beteende när han brutalt dumpat mig.
2. Han som knappt kunde hälsa på mig i flera månader, trots att han upprepade gånger bedyrat att han ville hänga med mig ”som vanligt” efter att vår flört tog slut. När jag till slut berättade för honom att jag inte orkade mer av hans beteende så frågade han om jag inte tänkt på att” han kanske också mått dåligt”. Han berättade då att han hade ”personliga problem” och tyckte det var svårt att gå från kärlek till vänskap. Detta skulle jag ha tydligen förstått enligt honom, trots att han som sagt aldrig pratat med mig om det fast jag flertalet gånger frågat vad som varit fel.
fan. har mer men blir helt lamslagen av att tänka på det här manliga beteendet. så skönt att ta beslutet att inte umgås mer med män.
1: När jag skrev till min dåvarande (vidriga) pojkvän att jag mådde så dåligt att jag ville dö och han svarade med ”Jaha. Det där får du prata med din psykolog om”.
2: När jag till samma person berättade att min lillasyster mådde såpass dåligt av sin skolsituation att hon var tvungen att sjukskriva sig, och jag berättade om vad som hänt och han sa ”Hon måste verkligen skärpa sig”. Min lillasyster har autism, ADD och svår dyslexi.
3: Nästan varje jävla gång jag inlett en konversation med en man och jag känt mig så himla glad, därför att jag på riktigt tror att människan gillar mig. Efter ett tag visar det sig dock att han är ute efter sex & konversationerna som till en början handlade om allt och där han frågade mig om allt begränsas nu till att enbart handla om sex och han svarar bara mig när han är kåt.
Började prata med en snubbe i maj i år, efter ett tag hängde vi och hade även sex. Eftersom jag bor i en minimal stad vet folk det mesta om alla, eller tror sig iaf göra det och han och min syster kände varandra sen tidigare då de sommarjobbade tillsammans för några år sedan.
Under hela sommaren när vi liksom var med varandra och inte bara var platoniska vänner, dock inget definierat, hängde han dock med sitt ex utan att vara ärlig om det. Han sa det typ första gången jag undrade vem han var med (bara av ren nyfikenhet liksom), men sen blev det alltid ”en kamrat med hundar” eller födelsedagsfest för en vän som bara råkade ha samma födelsedag som exet osv. Jag ville ju inte göra falska anklagelser så jag kollade ju på facebook efter den där personen som med samma födelsedag och då fanns det ju ingen med det namnet och det födelsedatumet. Jag visste ju också vem hans ex var så jag fattade ju när det var henne han var med när jag frågade vem trots att han aldrig nämnde henne igen.
Sen när jag faktiskt konfronterade honom om det sa han att han inte sa det rätt ut för att inte ”skjuta sig själv i benet” som han uttryckte det, eftersom vissa tyckte det var skumt att de fortfarande var vänner. En sån himla bra lösning att ljuga om det istället! *ironisk smiley*
En annan gång var han också ett jävla ass. Jag jobbade svinmycket och hade typ en ledig dag på två veckor, jag valde då sova över och spendera den med honom. när vi vaknar på morgonen och han tittar ut genom fönstret säger han då ”åh vad fint väder, jag drar till stugan idag”. Till saken hör att han är några år äldre än mig, hade körkort, hans föräldrar var i deras stuga hela tiden så han var ensam hemma medan jag bodde en bit utanför staden hos mina föräldrar utan körkort och egen bil. Min mamma jobbade den dagen och hade därför tänk åka hem med henne på eftermiddagen. Han frågar ”när åker du hem?”, jag svarar ”på eftermiddagen” och han ba ”jahaa, men jag kan köra hem dig nu, swisha över bensinpengar bara!”. Så det slutade med att jag betalade honom för att han skulle kunna ditcha mig!
Just nu, kl 6:26 på morgonen ligger jag och skakar av manshat. Jag ska på anställningsintervju imorgon för ett jobb jag verkligen vill ha. Min kille vet hur nervös jag är för intervjun. Ändå har han varit uppe hela natten tillsammans med min tonåriga lillasyster och hennes vän och druckit vin och gapskrattat hela natten. Jag har inte sovit en minut. För nån timme sedan blev det tyst. Jag gick ner nu och då ligger de alla tre och snarkar i syrrans säng. Jag bara drog till i honom och gick och la mig igen. Han kom och lade sig hos mig och tvärsomnade. Jag å min sida kan inte sova alls pga känner känslor, ansvar, ilska etc. Mäns självbilder är så jävla egocentrerade att de inte kan begripa att andra människor också har världar. Jag önskar att kag en vacker dag gör som du Fanny. Klipper bort män ur mitt liv. Ser jag tillbaka hade ju mitt liv varit fantastiskt utan alla män som skapat helveten.
Fy fan vilket beteende. Hoppas det ändå går bra på intervjun <3
Mitt x var en sådan kille som alltid pratade sig ur saker, så tillslut tog jag inte länge upp något jag tyckte var jobbigt eller fel för i slutändan fick jag ta all skit ändå. ”Vi har inga problem i våran relation och har vi det är dom dina.” Det uttrycket summerar alla förhållanden med men jag någonsin haft.
En snubbe som jag hade en riktigt dålig relation med i många år kunde bla. uppvisa dessa beteenden: Ha en ”riktig flickvän” som skulle komma dagen därpå men ville ligga med mig kvällen innan och använde argumentet ”Men jag vill ju vara med DIG nu”. Kvällen efter vi haft sex tar han med sig en okänd tjej på min födelsedagsfest och hånglar upp henne där. Stöter stenhårt på alla mina vänner. Bad om skjuts från ett ställe och när jag säger att jag ska åka får jag svaret ” Jag skiter väl i dig”. Fy fan vilken störd jävel! Hela vår ”relation” var bara en sorts självskadebeteende från min sida.
typiska saker som min killkompis sagt/gjort:
-klagat på min ”ickeexisterande” musiksmak och sagt att jag fan inte ska lyssna på mer sånt
-sagt att jag borde raka mig på diverse ställen för jag är för okvinnlig
-när jag inte gjort saker han antagit att jag skulle gjort (typ förbereda innan han kom hem till mig) kunde han blänga på mig och gå in i mig när han passerat
-när jag var hos honom skulle jag alltid hjälpa till att städa efter oss, men hos mig slapp han ”för han var gäst” (trots att vi känt varann sen dagis)
-kommenterat egenskaper hos andra som han mycket väl vetat att jag har, sa med avsmak och eftertryck att de var Äckliga människor
-minsta sak jag inte förstod eller klarade av så kallade han mig för dummer
-var generellt oförsiktig med mina saker, jag kunde säga ”rör helst inte den där” så fortsatte han och om jag sa till igen sa han ”vadå du sa ju bara ’helst’ inte”. han har haft sönder ett antal av mina saker, bad aldrig om ursäkt
-frågade ofta om han kunde få något, även dyra eller personliga saker. när jag sa nej blev han skuldbeläggande.
-”råkat” komma åt mina bröst
-tjatat på att jag borde prova dricka alkohol
-bjudit hem mig/kommit hem till mig för att sedan spela nåt spel jag inte brydde mig om medans jag satt i soffan och var uttråkad i flera timmar
-stulit pengar
-och det värsta enligt mig: uppmuntrat mig mer ju mer jag gett upp mig själv
killkompisar o lol
tusen listor av gloenden och smygtafskramar
kraminflation gå och dö
flera killkompisar i samma rum ingen erbjuder mig handkontrollen fast jag är en aktiv gamer på nivåer även utanför skärmen.
den —feministiske homosexuella— mannen– eller generelle killkompisen kanske t.o.m din morsas snubbe som aldrig sett en dator förr
som rycker ifrån sig min laptop för att ställa in ”nätverket” och dessutom Inte vet hur en gör. Vilket jag såklart gör. Självförklarande?
Tjejkompisens hubbabubba kliver in i köket för att förstöra
använder lillebrodern för att snacka gammeez tjejkompisen bara skrattar
orden för henne om svärd och bossar är skitroliga
jag skrattar med såklart
när jag callat honom, skitsamma hur
rycker det i knogen och han stampglider ut ur rummet förvirrat passivt aggressivt
hubbabbubbat har fest och lillebrodern däckar jag halvslumrar för ja har trist
han kliver in i rummet där vi hänger och gör pistolen mot oss båda ovetandes
om att jag är ofrivlligt lurig
lär känna en snubbe från iran jag fattar är homosexuell
försöker hjälpa honom bort från hans konstiga kompisar som försöker
pusha honom att ligga med bryyydar
försöker få med mig en gemensam vän i arbetet
som bara inte kan tro att han skulle kunna vara homosexuell
inte för att han har något emot det men inte honom
skriver och vill nätverka med dömd barnindustrioptik …sjournalist
iaf (som skrivit den där boken)
kanske inte så hoppfull 😉
får iaf höra att jag är för arg när jag vill bygga ett forum för offer
(efter RIP sparkas död)
jag känner inga smarta och snygga kvinnor
Min pojkvän när jag var 16. Han var två år äldre. Kallade sig feminist men hade typiskt snubbigt beteende:
1. Hängde ALDRIG med mina vänner, vi var alltid med hans vänner
2. Sade hela tiden att mina klasskamrater var ”små” och omogna (men tydligen inte jag)
3. Tjatade om att ha sex utan kondom
4. Skrattade åt att min fitta var stor innuti
5. Gjorde narr av mina intressen
6. Pratade aldrig känslor eller om att han skulle flytta från landet
7. Gav mig dumma smeknamn
8. Hade under typ två månader ett pågående skämt om att jag var klumpig
9. Gjorde narr av min musiksmak
10. Ville inte göra saker som jag var bra på när vi hängde
11. Antog att jag inte kunde någonting, ville hela tiden lära mig saker
12. Ville undervisa mig i vad som var ”bra” film- och musiksmak
13. Vi pratade aldrig om vår relation någonsin, eftersom han inte kunde deala med sådant
14. Lät mig sitta i timmar och titta på när han eller han och hans kompisar spelade datorspel utan att fråga mig om jag ville vara med