Surrogatmödraskap, exkluderande feminism och klassmakt.

Surrogatmödraskap håller tydligen på att bli mer poppis, och jag tänkte att jag ska skriva min syn på det hela.
Jag tycker att surrogatmödraskap, liksom prostitution och pornografi, är helt oacceptabelt om det sker på en kommersiell basis. Detta för att det utgör en dubbel exploatering av dessa människor, dels en patriarkal exploatering av de reproduktiva förmågorna och dels en kommersiell exploatering av fattiga människor. Även på ideell basis tycker jag att surrogatmödraskap är oacceptabelt. Jag tycker inte att en ska kunna göra en överenskommelse om att skänka bort sitt barn som äger någon slags juridisk giltighet, jag tycker inte heller att sjukvården ska bistå med de eventuella behov som måste tillgodoses. Detta för att jag inte tycker att kvinnors reproduktiva förmågor ska vara till för att exploateras. Graviditet är en smärtsam och riskfylld process och ingenting som borde göras för någon annans skull än kvinnans och barnets.

Ett vanligt argument är det så kallade skademinimeringsargumentet. Det sägs att dessa kvinnor i alla fall ”får det bättre” när de har möjlighet att sälja sina kroppar. Det en glömmer här är dels att detta inte handlar om enskilda kvinnor, det handlar om en industri. Det handlar om att olika krafter tjänar jävligt mycket på att dessa kvinnor är desperata nog att sälja sina reproduktiva förmågor. Liksom med prostitutionen så lär detta öppna upp för människohandel, och detta sker troligen i en större omfattning om en del av verksamheten är laglig. Vi kan inte heller ignorera risken att kvinnor kommer utsättas för betydande press från sin omgivning, till exempel familjen, om att göra detta då de befinner sig i en ekonomiskt svår situation. Det är helt enkelt att öppna upp för att kvinnor i än lägre grad ska ha makt att bestämma över sina kroppar. Om kvinnokroppen görs till en handelsvara så kommer det att finnas fler möjligheter till exploatering och därmed incitament för förtryck, detta är och kommer aldrig vara ett steg i någon kvinnofrigörelse.

Att människor kan tjäna på människor i desperata situationer kommer troligen inte att leda till att vi får färre människor i desperata situationer, snarare skapas incitament för att hålla människor i dessa situationer. Fattigdom är inget som bara råkar existera, helt kontextlöst, utan det är något som skapas i det samhälle vi lever i och som även återskapar samhället. Fattigdom ska inte kunna vara en källa till vinst hos någon annan.

Mitt största problem är dock hur fattiga kvinnor utnyttjas för rika kvinnors frigörelse. Detta sker inte bara med surrogatmödraskap, utan även när det kommer till till exempel hushållsnära tjänster. Vad detta leder till ur ett feministisk perspektiv är ganska tragiskt. Istället för att engagera sig i kampen för en bättre mödravård och i slutänden ett automatiserat barnafödande eller mot ojämn arbetsfördelning i hemmet så köps fattiga kvinnor in för att kunna befria rika kvinnor från dessa könsliga villkor. Kvinnofrigörelsen bli högst exklusiv, och bygger på ett än större exploaterande av de fattiga kvinnorna.

Den kapitalistiska exploateringen av kvinnokroppen slår sönder solidariteten kvinnor emellan. En sak som barnafödande är inte längre något alla ciskvinnor berörs av som problem, utan något en kan köpa sig fri ifrån, på bekostnad av andra kvinnor. Även om det idag mest verkar vara människor som inte kan skaffa ”biologiska” barn på egen hand som köper surrogatmödrar så öppnar detta upp för att det ska kunna göras för att kvinnor inte vill avbryta sin karriär eller riskera att förstöra eller förfula  sin kropp.

Vi måste tala om barnproduktion som ett politiskt problem som berör alla, inte bara ett problem för kvinnor som inte vill offra sin karriär. Att tillåta vissa kvinnor att köpa sig fria från kvinnliga levnadsvillkor kommer att skapa stora svårigheter i att bedriva en samlad kvinnokamp på dessa områden. Istället för att tillåta den kapitalistiska exploateringen av fattiga kvinnor för rika kvinnors frigörelse borde vi diskutera barnproduktionen som sådan, istället för att ge avdrag för den som vill köpa sig fri från den ojämlika fördelningen av hushållsarbete så borde vi diskutera hur det kommer sig att kvinnor fortfarande utför betydligt mycket mer obetalt arbete om ingen annan, lågbetalda kvinna, går in och gör det istället. Att låta rika kvinnor köpa sig fria kommer inte leda till att vi får mindre av ett patriarkat, utan bara att ett privilegierat skikt kvinnor kommer kunna köpa sig fria från några av patriarkatet negativa verkningar. Det är inte feminism, det är bara ännu mer av samma gamla klassmakt.

31 reaktioner till “Surrogatmödraskap, exkluderande feminism och klassmakt.”

  1. Jag tycker att detta är svårt. Själv skulle jag aldrig i mitt liv låna ut min kropp på det här sättet, inte heller för en dryg årslön, men faktum är att jag vet kvinnor som kan tänka sig och en som har gjort det (i Canada, där det görs utan betalning). Som jag kommenterat någon gång tidigare så finns ju personer vars kroppar tycks vara anpassade för graviditet på något outgrundligt vis och de mår bra både fysiskt och psykiskt under och efter graviditeten – och om dessa väljer att under fri vilja och utan kostnad ställa upp för en vän eller en familjemedlem, då tycker jag inte att den svenska lagstiftningen ska sätta käppar i hjulet (vilket den gör nu, eftersom den som föder ett barn automatiskt blir moder i juridisk mening, och embryodonation är otillåtet i Sverige).

    Däremot, det som du talar om ovan… där är jag definitivt kluven och ja, det ger en dålig känsla i magen att rika västerlänningar reser till Indien och utnyttjar fattiga kvinnor som kanske ser detta som sin enda möjlighet för ett drägligare liv. Dock känner jag även personer, bögpar, som fått barn på detta vis och bögpar (och ensamstående män) är ju en grupp som är väldigt utsatta när det kommer till barnskaffande. Barn är ingen mänsklig rättighet, brukar man säga och nej, ingen ska utnyttjas för att en annan ska få sin dröm uppfylld men det är också lätt att säga för någon som inte befinner sig i den situationen där barnlängtan är enorm och möjligheten att skaffa barn minimal.

    Sedan är det tokigt att lagstiftningen alltid släpar efter utvecklingen. Visst, Sverige kanske bestämmer sig för att inte tillåta surrogatmödraskap trots allt, men lagarna borde ändå justeras för att underlätta för de familjer som redan ser ut på det här sättet – för barnens skull, för nu föds surrogatbarn och kommer till Sverige utan juridiska föräldrar i stort sett. Inte så säkert.

    1. Ja men eller hur. Tycker att det argumentet blir lite som att argumentera för prostitution med ”Tänk på alla ensamma, blyga och fula människor som verkligen aldrig har någon möjlighet att få sex och som bara längtar efter sexuell närhet” jag kan absolut förstå att det är skitjobbigt att inte få möjlighet till närhet och sex (om man vill ha det), men jag tycker inte att deras rätt att få sex och närhet står över allt det negativa som kommer med prostitution.

      1. tycker likadant, men sen tycker jag samma sak gäller alla områden, alla som inte själva odlar mat har t ex ingen rätt att få mat av bönder som riskerar sina liv. att vara bonde är bland de farligaste och hårdaste yrkerna som finns. långa arbetsdagar, ingen reglerad arbetstid, massor av skador och många som dör. alla borde odla sin egen man. det är ingen rätt att äta mat som nån annan har riskerat livet för.

        1. elin: Men skojar du? Såklart ingen har rätt till någonting egentligen. Men mat är sjukt mycket mer grundläggande än sex eller att få barn. Du kan t.ex. inte argumentera för att det bör vara förbjudet att som ickebonde köpa livsnödvändig mat av en bonde på samma vis som att det är förbjudet att köpa sex. Det är ju bara absurt. Dessutom skapar bönder inte samma problem i samhället som förekomsten av prostitution. Och sen, bonde är inte ett farligare yrke än prostitution, det innebär t.ex. inte alls samma risk att bli misshandlad eller t.o.m. mördad av dina kunder.

          1. Du har rätt, jag ångrar den kommentaren, du kan ta bort den om du vill. Jag har inget emot att vissa är emot frivillig prostitution, men att säga ”Jag kräks på ensamma människor” känns riktigt grovt för mig. Har ensamheten gått så långt att man kan tänka sig betala flera tusen för att få kela med nån i en halvtimma så är det bara sjukt sorgligt och då tycker jag att det är fel att skriva att man vill spy på dessa människor.

            1. Jag tycker att det är mer sjukt att anse sig ha rätt till att köpa andra människors kropp för att en inte blir socialt tillfredsställd.

              1. Det handlar ju dock om rätten att sälja sexuella tjänster. ”Rätt” att köpa sexuella tjänster låter som en obehaglig ”rättighet”, då skulle ju den andra parten inte kunna säga nej dvs det blir våldtäkt. Det handlar om att vuxna människor av egen fri vilja har rätt att sälja sexuella tjänster, precis som de har rätt att sälja tvätteirtjänster eller målningstjänster då de själva äger över och bestämmer över sin egen kropp, du, staten eller något annat kollektiv äger inte andra människors kroppar!

                1. Oj, var kom den här myten ifrån helt plötsligt? Hur har du fått för dig att det är bara ensamma människor, helt i avsaknad av fysisk mänsklig kontakt, som köper sex? Jättemärklig missuppfattning måste jag säga.

                  Själv läste jag så sent som i fredags en artikel som handlade om hur många som svarat på en fejkad sexannons som Sveriges radio lagt upp, och utgett sig för att vara en 14-årig flicka som sålde sex. Där svarade bl a män med både fru och barn. Hur ensamma kan de tänkas vara? Och varför ska en stackars 14-årig flicka avhjälpa den ensamheten? Eller någon annan kvinna för den delen?

                  Personligen kan jag föreställa mig en fungerande legal prostitution, men verkligen inte i ett samhälle som ser ut som vårt. Jag kommer nog tyvärr aldrig få uppleva den samhälle som skulle behövas för att det skulle fungera, så jag tycker inte riktigt att det är intressant att diskutera ur något aktuellt perspektiv.

    2. Men vem är det som ska straffas? Om vi tänker oss att Ulla har varit bästa vän med Anna sedan de var småbarn. Anna kan dessvärre inte få barn tillsammans med sin man Antonio pga. av medicinska orsaker hos henne. Ulla som ser hur ledsen Anna är erbjuder sig att ställa upp som surrogatmoder.

      Hon har själv tre barn sen tidigare och tyckte graviditeten inte var särskilt ansträngande de gångarna utan det gick rätt bra och hon vill verkligen hjälpa sin bästa vän Anna. Hon vill inte ha något betalt, men Anna insisterar på att hon åtminstone ska ersätta Ulla för all förlorad arbetsinkomst på grund av graviditeten, vilket de också kommer överens om. Antonio och Ullas man har inte så mycket med det hela att göra men de tycker det låter som en bra idé och hjälper till med det som behöver göras även om de är lite oroliga över olagligheten i det hela.

      De genomför det i smyg då de vet att det är olagligt. De blir dock påkomna och polisen stormar in och grippar alla fyra. Nu är frågan vem/vilka bör sitta i fängslas och hur länge?

        1. Samt förändras situation om Anna inte lovat att ersätta den inkomst Ulla förlorar som ett resultat av frånvaro från arbetet på grund av graviditeten?

      1. Isf tycker jag att det är köparen som ska straffas, för det jag tycker är fel är att exploatera och inte att bli exploaterad.

        1. Om två kvinnor av någon anledning kommer överens om att vara surrogatmoder till den andra personens barn, Ulla är surrogatmoder till Annas barn och Anna är surrogatmoder till Ullas barn, exploaterar de varandra då samtidigt så att båda borde straffas?

            1. De tyckte det var roligt vad vet jag, en del människor gör de mest konstiga saker. Men det är ett intressant exempel eftersom det belyser ett problem i ditt resonemang. Kan två personer exploatera varandra samtidigt och bör båda då straffas? Om ja hur motiverar du det moraliskt. Det kanske skulle hända extremt sällan, men Nozick kritiserade ju utilitarismen genom ett hypotetiskt ”Utility monster”. Vars existens väl får anses mer osannolik än detta exemplet.

  2. Inte så att jag argumenterar emot, men hur menar du när du skriver att du är emot prostitution om den sker på kommersiell grund? Är inte det själva definitionen av prostitution?

  3. Håller med!! så jävla sorgligt att det ökar + att synen på att använda sig av en surrogatmoder tycks bli mer ok. Skrev en debattartikel inför 8 mars då Smer gick ut med att de tyckte att altruistiskt surrogatmödraskap inte var något problem. Vilket det såklart är. Även om surrogatmödraskapet inte sker kommersiellt så finns det 1. fortfarande maktrelationer som påverkar relationer mellan människor 2. fortfarande makthierarkier inom familjer och vänskapsrealtioner (Smer menade att endast någon som var anhörig till familjen kunde vara surrogatmoder) 3. visar forskning att tillåtande av altruistisk surrogatmödraskap ökar förekomsten av den kommersiella industrin 4. det handlar fortfarande om att någon med medel och makt kan exploatera en annan kvinnokropp för att uppfylla sitt begär. För barn är inte ett behov det är ett begär. Finns att läsa här för den som är intresserad. http://avantmagasin.se/samtid-samhalle/infor-internationella-kvinnodagen-ska-begaret-efter-ett-barn-ses-som-en-rattighet/

  4. Förutsatt att det inte görs mot betalning, vad är den etiska skillnaden jämfört med organdonationer?

    (Sen tycker jag iockförsig att folk borde adoptera istället)

    1. Om din bror är bög eller ensamstående man, ska du få hjälpa honom och vara surrogatmamma?

      Om alla dina släktingar dött varför ska inte du kunna få en organdonation från en vän eller din partner?

    2. Åh, vad intressant att läsa din åsikt om organdonation från döda kroppar. Jag har länge varit lite kluven i den här frågan. Särskilt efter att jag insåg att jag och min mamma hade radikalt olika åsikter när det gällde organdonation efter döden.

      Hon var inte beredd att följa min önskan om att donera mina organ om den situationen uppstod (sedan jag gifte mig ligger beslutet tack och lov i min mans händer, inte i mina föräldrars längre). Hon ville alltså inte respektera min önskan i det här fallet. Själv ville hon inte heller att hennes organ ska doneras och jag tycker att det har varit väldigt jobbigt att förhålla mig till vad jag skulle göra om situationen uppstod att jag var tvungen att ta ställning till huruvida hennes organ ska doneras. Jag har alltid känt att det å ena sidan handlar om samma respekt för hennes vilja men å andra sidan handlar det potentiellt om en annan människas liv.

      Jag ska nog försöka processa vad du har skrivit och se om det kan hjälpa mig att ta ställning.

  5. Jag tycker absolut surrogatmödraskap kan vara ok, men då på samma villkor som övrig levande organdonation. I Sverige kan du ju tex donera en njure eller benmärg till en sjuk patient. Dock krävs det att ni är släkt eller har en familjerelation (knappt ens vänner får donera njurar). Det är på samma sätt en medicinsk procedur som är förenat med vissa risker, där du dessutom ( i fallet med njure) permanent förlorar en del av din kropp. Här kan man även ställa krav på att det ska vara pga sjukdom, tex har jag själv en vän som genomgått en tarmoperation som var nära att kosta henne förmågan att bära barn, och jag tänker att sådana människor kan tillåtas få hjälp. Dvs, inte fullt friska kvinnor som bara inte har lust att vara gravida.
    Vill man ställa upp under de villkoren har jag inga problem med det.

    1. Nej, jag tycker inte att en ska kunna ta beslutet att gå igenom den processen för någon annan, lika lite som jag tycker en ska kunna sälja sig själv som slav eller sälja sina organ.

Lämna ett svar till Fanny Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *