Vi pratar om det som finns i våra liv.

Ibland tror människor att feminister ”gör en grej” av att prata om ”vulgära” grejer såsom typ mens, sex, onani och så vidare inför män. De vill att vi ska prata om dessa grejer på våra små syjuntor och inte plåga deras stackars ögon/öron med det hela.

Jag tänker att det finns en stor funktion med att prata om sådant öppet. När jag skriver om sådant så är det ofta för att jag vill dela med mig av kunskap eller få kunskap. Denna kunskap finns ofta inte tillgänglig för mig i andra kanaler än feministiska.

För mig att till exempel tala om menskoppar handlar inte om att göra en poäng av att jag minsann pratar om vad jag vill, utan det handlar om att menskoppen är en pryl som lett till avsevärda förbättringar i mitt liv och därför något jag önskar tala om för att ge andra möjligheten att göra samma. Eftersom det finns så få sammanhang där vi kan tala om dessa frågor och få rimlig information så måste vi skapa våra egna.

För mig, och jag tänker mig för många andra, är det viktigt att kunna prata om mens utan att det ska kännas pinsamt, inte för att bryta något tabu för sakens skull utan för att det är en viktig del av mitt liv. Det är något som händer mig ungefär en gång i månaden och som kan ge upphov till en massa olika obehag. Jag vill inte begränsa de gånger jag kan tala om detta till när män inte är närvarande.

Män inbillar sig ofta att allting handlar om dem. Om någon driver ett samtal kopplar det det till sig egen närvaro. Om de inte uppskattar samtalet antar de att det förs för att ”provocera” dem. Tanken att kvinnor talar om saker som berör dem och intresserar dem slår dem liksom inte. Visst att det kan finnas ett behov av att hävda att ett samtal är okej, att det har rätt att äga rum, men det är klart att saker och ting inte diskuteras om ingen har något intresse i det.

Jag tycker gott att män kan lyssna lite på dessa samtal. Ciskvinnors kroppsliga funktioner har länge varit höjda i dunkel, och det tycker jag är dåligt. Jag tänker mig att många som själva inte har dessa funktioner mår bra av att lyssna på oss tala om saker som är relevanta i våra liv, det kan ju alltid vara bra att veta eftersom det faktiskt är något som rör ganska många. Jag tycker att det är lämpligt att ibland ta ett steg tillbaks och lyssna lite, ta in kunskap som är av intresse för någon annan.

7 reaktioner till “Vi pratar om det som finns i våra liv.”

  1. Kan du fatta att jag var över 40 innan jag fick klart för mig att det inte finns någon mödomshinna??? Det är ju inte klokt. Jag tror inte att jag hade känt till det här med menskopp heller om det inte vore för att feminister upplyser varandra.

    Det sista du skriver om män som tror att allt handlar om dem. Jaa! Det tror jag varenda kvinna kan känna igen sig i, och även hur vi förutsätts anpassa våra samtal efter vad MÄNNEN vill lyssna på och tycker är intressant. och hur många gånger har man inte suttit i ett fikarum och lyssnat på män som pratar manlig manssport utan att en enda kvinna där varit intresserad av det? Men då handlar det ju om något säm är VIKTIGT på riktigt och inte såna bagateller som mens och kvinnliga underlivsproblem.

    1. Men precis. Vissa personer får ju liksom aldrig veta sånt där, det beror skitmycket på uppväxt, skola etc. Det är inte allmän kunskap, men det borde vara. Har själv varit med om att upplysa folk om att det ej finns ngn mödomshinna, det känns liksom helst absurt men det är ju ett resultat av att det inte talas öppet om sånt.

  2. Jag önskar att alla tabun kunde sluta att vara det. Tabun ger upphov till skam som är förödande för självkänslan. Och det är ju som sagt ett hinder för information. Om en person tycker något är pinsamt att fråga om kanske hen undviker att fråga om det. Desto mer det pratas om ett fenomen desto mer accepterat blir det att prata om.

  3. för någon månad sen så skrev en kompis på FB att hon blev överkänslig när hon har mens att hon nu hade börjat gråta för att hon förlorade på ett online-spel
    det tyckte en av hennes manliga ”vänner” var över gränsen och äckligt att nämna att hon har mens..!?

    sen följde en lång diskussion där han hävdade att det var onormalt och äckligt att prata offentligt om kroppsfunktioner och jämförde det med att prata om bajs och kiss..

    den här tjejen, jag och en till började då berätta om våra personliga erfarenheter om mens och sen också graviditet och förlossningar/avslag
    killen fick nog och blockade oss alla ^^
    vi däremot fick ut väldigt mycket av det och det kändes faktiskt riktigt befriande!

    Fram för mer mens (och kvinnokropps relaterat, utan all jävla vikt och utseendehets) prat!

  4. Jag håller verkligen med dig! Jag har varit med om att manliga familjemedlemmar har gjort en stor grej av att backa ut ur rummet med händerna över huvudet (i syfte att visa att ”det här har inget med mig att göra”) när jag och hans partner och vänner (alla cis-kvinnor) pratade om menskoppar. SÅ jävla onödigt

Lämna ett svar till Tess Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *