Att behandla sin partner som en tillfredsställare av ”behov” är inte kärlek, det är objektifiering.

ställauppLady Dahmer har skrivit om det här fenomenet ”husfridssex” som ses som helst normalt att en har i relationer, speciellt heterosexuella sådana.

Jag har själv sett det som närmast en självklarhet att jag ska ”ställa upp” om min partner vill mer än jag. Att en måste mötas på halva vägen och så vidare, vilket såklart innebär att jag ska kompromissa med min kroppsliga integritet och ”ställa upp” när jag egentligen inte har någon större lust, eller ”ställa upp” på praktiker jag inte uppskattar. Jag såg detta som en helt normal grej att göra, en självklarhet att han skulle ha rättigheter till min kropp eftersom vi hade en relation. Det var såklart ”frivilligt” från min sida, allt detta, men ”frivilligt”

Hur får detta personen som ska ”ställa upp” att känna? Jo, att den är undermålig som inte har samma sexuella ”kapacitet” som den andra. Att den är skyldig den andra parten tillgång till sin kropp för att en minsann är tillsammans och då har en skyldigheter gentemot varandra, för att vara i en relation är ju lite som att äga varandra (och mannen har såklart lite mer rättigheter).

Jag vill varken ”ställa upp” på sex för min partner eller att min partner ska ”ställa upp” på sex med mig. Jag vill ha en relation och ett sexliv som präglas av ömsesidighet och lust, av passion. Om jag har valt att vara med en människa så tänker jag mig att jag måste respektera dennes gränser och värdera det över mitt eget ”behov” av sex. Att älska en människa är så mycket mer än att vilja ligga med den.

När en talar om sexuella ”behov” undrar jag vad som menas. Jag tror inte att det finns någon särskild ”sexdrift” som är frikopplad från annat och kan tillfredsställas av lite vem som helst, det är ju en jättekonstig tanke. Människor har ett behov av närhet, av att känna sig uppskattade och älskade. Att detta behov skulle tillfredsställas just genom sex, oavsett hur detta ”sex” ser ut, är enligt mig mest en patriarkal konstruktion. Det är klart att det är kul med sex när det funkar och är ömsesidigt, men sex kan också vara väldigt destruktivt om det sker på fel sätt. Att ha sex som är passionslöst kan snarare ge motsatt effekt, att en känner sig dåligt behandlad.

Jag tänker att det handlar om att en inte har något annat sätt att bekräfta varandra i en relation än genom just sex. Det är inte så konstigt när en lever i ett samhälle där det som anses ”särskilt” med kärleksrelationer ofta är just sexet. Om en inte har sex, då kan en således inte vara kär. Om inte sexlivet fungerar fungerar inte relationen, eftersom ”sex” är det som bekräftas att en tycker om varandra. Och ja, så blir det ju såklart när en lägger en så stor laddning i just ”sex” snarare än andra former av bekräftelse, närhet och gemenskap.

Att välja att leva tillsammans med en annan människa borde inte vara en fråga om att få ”behov” tillfredsställda, det borde handla om att en älskar den människan och vill vara med den. Att behandla sin partner som en tillfredsställare av ”behov” är inte kärlek, det är objektifiering.

13 reaktioner till “Att behandla sin partner som en tillfredsställare av ”behov” är inte kärlek, det är objektifiering.”

  1. Åh..! finns så många jag skulle vilja skicka det här åt..! Guud va mycket skit jag fått utstå från alla håll sen jag var 19 och bestämde mej för att aldrig igen ligga mot min vilja..! Bra att fler pratar om dethär

  2. ”När en talar om sexuella ”behov” undrar jag vad som menas. Jag tror inte att det finns någon särskild ”sexdrift” som är frikopplad från annat och kan tillfredsställas av lite vem som helst, det är ju en jättekonstig tanke.”

    Som fd sexsäljare, eller gatuhora om man så vill, så undrar jag lite hur du menar här? Min (stora) erfarenhet är att den här sexdriften eller ”behovet” finns hos de allra flesta män, och att det går alldeles utmärkt att tillfredsställa detta genom att runka av sig i ungefär precis vem som helst. Driften är uppenbarligen så pass stark att män inte drar sig för att betala för att få runka av sig i utsatta främlingars kroppar, vissa drar det ännu längre till ren våldtäkt. Eftersom jag utifrån mina erfarenheter personligen tror att detta är en rent biologisk, om än sjuklig, drift hos män, skulle jag gärna vilja höra lite mer hur du tänker när du skriver att denna sexdrift inte finns, vad skulle det istället vara? Jag har ju själv upplevt otaliga mäns rent djuriska sexdrift på ett sätt som traumatiserat mig djupt och på många sätt förstört mitt liv?

    1. Tror inte att det är ett behov av ”sex” de tillfredsställer utan ett behov av att utöva makt och kontroll över kvinnor.

      1. Tack för svar! Är inne i nån form av ”bearbetningsfas” eller vad man nu kan kalla det, där jag funderar väldigt mkt på det här – vad det är som får män att köpa sex och våldta, om det är helt och hållet inlärt (att utöva makt) eller biologiskt (”sexdrift”). För mig personligen gör det ganska stor skillnad, både för mig som feminist och i min personliga traumabearbetning. Om detta behov är rent biologiskt hos män finns det, som jag ser det, inget hopp för jämställdhet, utan då bör män helt enkelt behandlas som de djur de är och nödvändiga säkerhetsåtgärder vidtas för att garantera icke-mäns säkerhet.

        Jag lutar som sagt mer åt att det handlar om att tillfredsställa en biologisk ”sexdrift”. Tex så har det utförts experiment med att behandla män som begått överfallsvåldtäkter med kemisk kastrering (antagligen ”i utbyte” mot straffreduktion, har ingen källa i huvudet, men kan leta upp om ngn är intresserad?) – med strålande resultat: ingen av männen återföll i brott eller upplevde något behov av att fortsätta våldta och var själva lättade över detta. Mina egna erfarenheter från prostitutionen är att det var ytterst sällan männen själva verkade uppleva det som att de utövade makt (i de fall det var tydligt var det helt och hållet knutet till den sexuella tillfredställelsen, dvs att det var det de tände på) utan många kändes snarare väldigt underlägsna och fokus låg helt och hållet på den sexuella tillfredställelsen – detta är ju dock bara min personliga tolkning av de erfarenheter jag har av att sälja sex. Om det i första hand handlar om ett inlärt beteende av att utöva makt över kvinnor, varför är då prostitution lika vanligt bland homosexuella män som heterosexuella?

        1. Jag tror att sexuell makt är en grej män sysslar med i största allmänhet, och att den som de utövar makt över ofta feminiseras (t.ex. är den som ”tar emot” vid analsex eller oralsex, är yngre osv). Om det finns en biologisk komponent vet jag inte, men jag tror att det avgörande för hur utbrett detta är i samhället är att män anses ha rätt till kvinnors kroppar.

          1. Jag tror att det är en blandning av biologisk sexdrift och manlig makt. Många män har ingen som helst respekt för kvinnors kroppsliga integritet och privata sfär. De klampar på som ångvältar. Som kvinna har jag många gånger upplevt det jobbigt att ständigt behöva ”mota bort” män och skydda mig från deras burdusa och dominanta sätt, särskilt under heterosex.

            Många kvinnor beskriver det som att de har haft heterosex utan att ha haft lust. Jag har haft detsamma men jag har även haft lust till sex till en början och påbörjat det hela, bara för att under heterosexets gång bli fullständigt avtänd, äcklad och velat avbryta. Som de flesta andra kvinnor har jag uthärdat det hela mot vilja och hoppats på att mannen skall bli snabbt klar.

            Efter ett antal års övning på heterosex-området med samma resultat, beslutade jag mig för att sex med män, inte är någonting för mig. Heterosex är för mig bara äcklande, förnedrande, otroligt primitivt och otillfredsställande. Jag lider med kvinnor som tvingas ställa upp på husfridssex.

            Idag har jag gått tillbaka till, vad jag kallar, människans ursprungs-sexualitet – autosexualitet.

          2. Det första stycket håller jag helt med om. Är däremot övertygad om att det finns en stor biologisk komponent i detta som helt enkelt kan bestå av mäns högre testosteronhalt, vilken påverkar både sexdrift, aggressivitet och muskelmassa, dvs män har generellt mer av allt detta än kvinnor. Är inte biolog, så detta är endast spekulationer från min sida. Det känns alltför orimligt att maktstrukturen patriarkat skulle ha uppstått av en slump som den överlägset vanligaste över hela världen (finns det ens ngt känt undantag?) och detta måste ha sin grund i något. Om inte biologi, så vad? Är dock helt med dig i att oavsett hur stort inflytande biologin har över mäns sexualitet, så är samhällets acceptans för detta avgörande för utbredningen. I ett patriarkat finns det ingen anledning för män att ens försöka tygla sin biologi.

            Jag vet inte, känner att desto mer jag funderar över detta, desto mer särartsfeministiskt börjar jag tänka. Tror helt enkelt inte att världen skulle se likadan ut (lika vidrig) – med bara ombytta roller – om jämställdheten verkligen ”gick för långt” och istället slog över i matriarkat. Tror det skulle vara betydligt bättre.

            1. exquis: Intressanta tankar du väcker. Det finns väl egentligen inte så många exempel på matriarkat (ön Lesbos?) men däremot matrilinjära samhällen. Erik Rodenborg har skrivit mycket om hur patriarkatet och faderskapet uppstod och om matrilinjära samhällen/kulturer.

              http://kiremaj70.blogspot.se/

              Rekommenderas!

              1. Lesbos var väl knappast ett matriarkat i den meningen att kvinnor hade makt över män dock?

            2. det måste inte se ut som patriarkatet för att vara ett matriarkat
              motsatstänket är tröttsamt, tycker jag …
              bibblioteket är fullt!; men jag tycker Mosofolket är söta, en av mängder med små kinesiska minoritetskulturer

              är det inte vetenskapligt bevisat att män är infantila? 😉
              eller vet vi inte tillräckligt mycket för att förstå de multipla olikheterna, minoritetens demokrati och meridianen?
              nej, kanske inte riktigt, neurologi är fortfarande mest auror och färg för oss ^^

              tjejerna med en kropp två hjärtan tre lungor två hjärnor två näsor …
              dem har de aldrig fått scanna eller mäta utom husläkarinnan
              det finns en onaturlig rädsla i dessa sammanhang p.g.a engelsmännen, osv xD

  3. Efter mycket analyserande och självrannsakan har jag kommit fram till att den främsta anledningen till att jag avslutat mina relationer (med män) har varit att jag känt mig utnyttjad. Inte (bara) sexuellt utan att jag i egenskap av ”kvinna” och framför allt som ”flickvän” har haft helt andra förväntningar och krav på mig. Jag ska finnas till främst för att fylla deras behov, serva med bekräftelse och uppmärksamhet. Även i vänskapsrelationer har jag blivit exploaterad som ständigt bollplank, stöttepelare och ”terapeut”. För mig är detta ett så tydligt objektifierande då känslan inte har varit att de gillar mig och vill vara med mig pga min person. Alltså inte VEM jag är utan VAD jag kan vara för dem.
    Det har sårat mig så himla djupt.

  4. Usch, jag är så kluven av allt, jag tycker allt ni säger låter vettigt, och det är skönt att se det diskuteras… jag håller med om att många heterosexuella män tar för sig, använder mig som typ fitta på burk, men en, EN MAN, av alla gjorde inte så… och det är sjukt sorgligt att det är på detta vis. Sen kan jag förstå att de som köper sex ofta är försiktiga, undergivna… i allt får jag en tanke på att det kan ha att göra med känslor, vet inte… Människor i vardagen, människor av trauman, människor som är olyckliga, människor som söker… att inte kunna möta sina känslor utan vända sig till en annan människas kropp för sexuell njutning, ja, det blir lite sorgligt när jag tänker på det… blir lite ledsen att det ska behöva vara så… sen är feminina roller ofta de som tar hand om, dvs. inte hänsynslösa utan ser andras behov… Att göra kön så att säga.. vilket kan ha en del i varför män tar för sig o kvinnor uppmärksammar… även homosexuella tar olika roller… kan man ju se det som…

    Det finns inget som är så underbart som respekt för varandra och varandras kroppar, i kärlek trampar man inte över varandra, en lyssnar in med alla sinnen… kärlek är så sällsynt… =*(

  5. Jag tänker att det säkert finns biologi i grunden i form av naturlig sexdrift både hos män och kvinnor och kanske t.om som i djurriket där honor väljer partners noggrannare och hanar är dominanta etc. och att det liksom började så. Men att det i samhället idag i princip saknar relevans eftersom vi genomgått en civiliseringsprocess och att människor i alla andra områden i livet förväntas bete sig rimligt. Män i patriarkatet kan dock glida på en jävla räkmacka och skita i att ta konsekvenserna för sin sexualitet eftersom de har mer makt och hela samhället är uppbyggt utifrån att de har mer makt.

Lämna ett svar till exquisitecorpse Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *