I min värld står kvinnor i centrum.

En skriver ett inlägg om en feministisk fråga. En man kommer in och ska ”analysera” ens inlägg. En förklarar för mannen att han har missförstått såväl ens begreppsapparat, teoretiska grund och syfte med inlägget. Mannen börjar prata om att en minsann måste anpassa sig efter begreppsapparaten som de en vänder sig till använder, det vill säga den begreppsapparat han själv använder. En påpekar att en inte ser något syfte med att anpassa sig efter någon annans begreppsapparat, då en ju har klargjort hur ens egen fungerar och att alla som vill förstå vad en menar har möjligheten att göra detta. Mannen menar å sin sida på att en inte ”når rätt människor” om en resonerar på det sättet och fortsätter babbla om att en ska anpassa sitt språk så att det är bekvämt för andra jag förväntas vilja nå ut till, det vill säga honom och hans gelikar. Mannen börjar prata om att ”ryggdunkare är bekväma kritiker”, det vill säga implicerar att jag bara talar till de redan frälsta. Det vill säga implicerar att de kvinnor som läser mina texter redan har full koll på precis allting jag skriver om, och inte skulle kunna få ut någonting i form av nya perspektiv av att läsa dem. Det vill säga implicerar att det skulle vara mer värdefullt för mig att skriva texter riktade till människor som honom, som saknar såväl intresse för som förmåga att begripa grundläggande feministiska begrepp.2015-03-10-122411_1Jag förstår att det kan kännas så när en är en vit manlig akademiker, men världen kretsar faktiskt inte kring dig. Du är inte den enda som skapar teori, du är inte den enda som kan sätta premisser för samtal. Din idé om att jag ska anpassa mitt språk så att du eller dina gelikar ska begripa det är djupt ignorant och bygger på en världsbild där du alltid står i centrum för förändring och alla ska försöka tala till dig. Jag delar inte denna världsbild. I min världsbild står kvinnor i centrum, jag tillhör en kvinnlig tanketradition som handlar om att driva frågor som berör kvinnor utifrån kvinnors villkor. Jag förstår att detta kan vara svårt att begripa när allt en kommit i kontakt med utgår från en själv.

Jag vill inte ha dina tips om hur jag ska nå ut till dig och dina gelikar, för det är inte det som är mitt mål med mitt skrivande. Mitt mål är att nå ut till alla de kvinnor som utsatts för mäns våld och förtryck. Alla de kvinnor som skriver till mig att de känner igen sig. Alla de kvinnor som finner styrka i mina texter och bilder. Alla de kvinnor som törstar efter andra sätt att se och förstå världen. Om jag kan bidra till att de finner nya perspektiv och bekräftelse så är jag nöjd med min insats. Jag varken vill, behöver eller kan nå ut till alla, och idén om att du och dina gelikar skulle vara ett prioriterat mål är befängd.

Män kan aldrig vara en drivande kraft i feministisk förändring, då det ligger i deras intresse att upprätthålla patriarkala strukturer. Därför är inte män en relevant publik för feministiska texter. Att få kvinnor att inse att ni är skit och att de förtjänar bättre är en så mycket effektivare strategi. Nu gäller det bara att få andra feminister att inse detta, så att de kan sluta lägga sin kraft på att dalta med människor som ändå aldrig kommer att vara drivande.

18 reaktioner till “I min värld står kvinnor i centrum.”

  1. ”Att få kvinnor att inse att ni är skit och att de förtjänar bättre är en så mycket effektivare strategi.” Haha ja 😀 Det är nog effektivt men jag är säker på att det lönar sig att även försöka nå ut till männen. Det finns vettiga män som bara behöver lite hjälp på vägen för att se problemen bättre 🙂

    1. Kvinnorörelsen har verkat i flera hundra år. Hur mycket mer tid behövs för att ”försöka nå ut” till männen och hur mycket mer tid och ”hjälp på vägen” behöver män för att se problemen, egentligen? Ett par hundra år till? 😉
      Jävligt tröga människor, om du frågar mig.

  2. Detta allt ovan är helt underbart resonerat samt skrivet.

    ”I min världsbild står kvinnor i centrum, jag tillhör en kvinnlig tanketradition som handlar om att driva frågor som berör kvinnor utifrån kvinnors villkor.”

    Är en total självklarhet utifrån din position och det finner sig fullkomligt naturligt att du har full tolkningsföreträde för både din egen sak samt för det du teoriserar kring, likväl som det ter sig solklart att mannen ifråga inte har det, precis som ingen annan man heller har det, inklusive mig förståss.

    Män bör aldrig daltas med, oavsett om de som mig är medhållandes dina/eller era, resonemang eller idéer, då vi alltid kan misstänkas vara understödjandes patriakala strukturer och bör därför alltid hållas korta, det är alltid bara kvinnor som kan tillåtas vara drivande samt ledande inom alla feministiska strukturer, inklusive det feministiska samhälle man förhoppningsvis kommer uppbygga, vi män kan allena spela rollen som bejakande understödjande ’fotfolk’, och det är de feministiska rörelserna och strukturerna som utifrån sina synvinklar bör förhålla sig till männens placering, samt kvarhålla dem där, alltid i perifierin. Tolkningsföreträdet samt maktföreträdet bör vara förbehållet kvinnan samt de feministiska strukturerna, hon är i centrum.

    1. Och lik förbaskat är det du som har skrivit den överlägset längsta kommentaren här, en lång kommentar där du i princip upprepar och bekräftar det Fanny har skrivit fast i dina egna ord. Du skriver att män ska hållas kort, varför inte testa att hålla dig själv lite kortare och ta lite mindre plats?

  3. Superbra inlägg!!! Så ovant det måste vara för vita män när allt inte kretsar kring dem hela tiden, vilket resten av världen gör. Heja!

  4. Jag känner mig alltid starkare efter att ha läst dina texter. Tack för allt du skriver! <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *