När folk ba ”men en måste ju få kritisera dina idéer utan att anklagas för att vara mesig/gnällig” så ser jag ut enligt bilden ovan och tänker: men GUD JAAA!!! Men GÖR då för fan det istället för att gnälla över att jag:
- Skrämmer bort någon.
- Är för opedagogisk.
- Inte är konstruktiv.
Lägg fram och argumentera för alternativa teorier om hur patriarkatet fungerar, förklara hur din syn på förtryck skiljer sig från min, förklara varför du inte tycker att heterorelationen är patriarkatets stöttepelare och så vidare. Och sedan: argumentera för din åsikt.
Såhär brukar till exempel en av min favoritdiskussionspartners på internet, Burgschki, agera och det tycker jag är kul och intressant, samt svarar ofta på om jag har tid. Nej, du behöver inte använda det bästa språket eller vara skitinsatt, men du får väl för fan ändå komma med något slags teoretiskt stoff som går att besvara om du ska kunna kalla det ”kritik”.
Jag kräver faktiskt viss nivå innan jag går in i en så kallad ”debatt”, jag bara tänker inte diskutera mina åsikter utifrån problemformuleringen ”men det där kan skrämma bort män från feminismen”.
Meh tack detsamma! Särskilt då jag för inte så länge sen blev kallad arrogant och var le och en himla massa i liknande stil.
Asså bilden… <3
Bilden i kombination med inlägget alltså! Helt fantastiskt. Roligt och så jävla smart och bra på samma gång.