Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Radikalfeminist och kommunist vid namn Fanny Åström (mellannamn: Arsinoe) som studerar pol.kand. vid Uppsala Universitet. Bloggar om relationer, kommunism, feminism och ideologi.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

uppror

Inget vidare uppror.

Jag tycker att det är jävligt gulligt och även sorgligt att många idag tycker sig göra anser att det är ett ”uppror” att sluta använda facebook, det säger onekligen en del om hur mycket folk använder det.

Uppror för mig betyder typ uppror mot staten eller uppror mot sina föräldrar, i alla fall uppror mot något som har en stor bestämmande makt i ens liv, inte en hemsida som är högst möjlig att gå ur utan att få särskilt stora påföljder, som värst så blir man inte inbjuden till den där klubben som en avlägsen kompis storebror spelar på.

Dessutom är det väl för fan ingen nyhet att facebook är skit, jag tycker att folks oinsatthet i hela frågan är fascinerande. Jag är verkligen inte särskilt engagerad i facebook, men nog fan är jag medveten om att den bild som läggs ut där inte längre ägs av dig, utan av facebook, och att de samlar in information om sina användare som de sedan använder för att rikta reklam. Så har det ju varit från första början, det är lite lustigt att frågan uppmärksammas först nu.

Jag bojkottar hursomhelst hellre facebooklämnardagen än facebook, för jag tycker att folks låtsasengagemang är så himla löjligt. Visserligen suger det att ett företag tar sig sådana friheter, men jag vägrar engagera mig i en fråga som låtsas handla om integritet när det egentligen handlar om ett företag som levererar en gratistjänst och som gör vad de kan för att få in pengar på den. Om man tror att företag är goda och måna om sina kunders säkerhet bara för att så lever man i en grovt verklighetsfrånvänd bild av kapitalism. Visserligen är det bra att kunderna ställer krav på företagen och det är ju bara så ett ”gott” företag kan uppstå, men jag tycker att det hela känns så himla naivt.

För att ta ett exempel så hade jag och en kompis till mig en diskussion angående just detta för ett tag sedan. Hon tyckte att det ”kändes” obehagligt att facebook profiterade på uppgifter om henne genom att lägga upp riktad reklam. Jag anser väl förvisso att det skulle vara trevligare om facebook inte hade reklam på sidan, men det måste alltid finnas ett sätt för företaget att profitera på att ha dig som icke-betalande kund. Antingen tycker man att tjänsten är värd uppoffringen av privatliv eller så tycker man det inte, men faktum är att ingen är tvingad att ha facebook, än mindre att lägga upp känslig information där. Ett ännu mer infantilt resonemang kan man se om man läser mycket bloggar, då är det många som tycker att man inte ska kunna ta betalt för sitt bloggande i form av reklam på sidan eller liknande eftersom det är egoistiskt. Mer idiotiska resonemang får man fan ta och leta efter.

Min poäng är väl helt enkelt att den som vill kan gå ur facebook, men att få det att verka som ett uppror/som en revolution/som att slita sig ur sig ur kapitalismens bojor är att ta sig själv på lite för stort allvar. Bara det faktum att man värderar det så högt är ju i sig ett tecken på att man är körd, en slav i nätkapitalismens bojor.

Ge mig pengar!
Arkiv