Ibland säger folk att vi helt enkelt är ”för många” på detta jordklot och att de tär det som är orsaken till svält, global uppvärmning och så vidare. De säger att det helt enkelt inte går att producera mat och vatten till alla. Då brukar jag tänka på all den mat som jag hittar i soprum, som utgör ungefär 70 % av min kost. I ljuset av det så blir liksom tanken om att jordklotet inte skulle ”räcka till” så fånig. Jag menar, vi slänger så fruktansvärt mycket mat.
Problemet är inte att det finns för många människor, problemet är att det i et kapitalistiskt samhälle helt enkelt är rimligt för vissa affärer, producenter och så vidare att slänga sin mat istället för att de kommer till användning. Och visst, det är möjligt att det kanske inte skulle fungera även om vi hade en mer effektiv produktion, men jag tycker ändå att vi ska försöka ändra på vårt system innan vi börjar diskutera existensen av människor som det grundläggande problemet.
Ärligt talat så känns den förklaringsmodellen mest som en ursäkt för att slippa göra något. Istället för att ta tag i de saker vi faktiskt skulle kunna förbättra så lägger folk sig på marken och ger upp istället. Vem tjänar på det? Samma människor som tjänar på rådande samhällsordning såklart.