Jag vill börja med att säga att jag läser väldigt lite. Jag är helt enkelt för rastlös för att koncentrera mig på samma text under en längre tid, vilket jag tycker är tråkigt. När jag väl läser brukar jag dock finna det väldigt tillfredsställande. När jag väl läser så läser jag böcker som jag kollat upp väl innan eller som jag fått rekommenderade från personer vars smak för litteratur jag verkligen litar på, så det händer sällan att jag läser något som jag tycker är dåligt. Min uppfattning om vilka böcker jag läst som är ”bäst” ändras hela tiden, men just nu så är nog dessa mina favoriter:
Dorian Grays porträtt av Oscar Wilde. Detta är en bok som verkligen har förtjänat sin klassikerstatus. Otroligt vackert och målande språk och fängslande handling. Jag uppskattar att boken vågar vara så otroligt tydligt moralisk, den har verkligen ett budskap om hur man bör leva sitt liv. Inte i form av direkta påbud som att man ”inte ska dricka/röka/ha lössläppt sex/vara elak” utan snarare att man ska lyssna på sitt samvete.
Slottet och Processen av Franz Kafka. Dessa böcker läste jag för väldigt länge sedan när jag tyckte det var viktigt att ha läst prettolitteratur. När jag läste dem så kan jag inte säga att jag njöt av själva läsupplevelsen, däremot har de verkligen lämnat spår i mig. Kafka målar verkligen upp bilden av total alienation och maktlöshet på ett otroligt övertygande sätt. Även om handlingen ofta är surrealistisk så kan man känna igen sig i mycket av de känslor han beskriver.
Varat och Varan av Kajsa Ekis Ekman. Att jag tycker om Kajsa Ekis Ekman kan ju ingen som läst denna blogg ha missat. Varat och Varan är en debattbok om prostitution och surrogatmödraskap. Jag håller inte med Ekis i alla hon skriver, men hon skriver det med ett engagemang, en ilska och en kompromisslöshet som jag finner otroligt imponerande. Hon har stora poänger i sakfrågan, som hon undersökt grundligt. Den stora behållningen i boken ligger dock på ett högre plan, i tankarna kring det där med att vi i vårat moderna samhälle har utvecklat ett förakt för mänsklighet och svaghet. Väldigt tänkvärda resonemang som fick mig att se världen med helt nya ögon.