Ibland kommer såna dagar där man faktiskt är nöjd med hur man ser ut. Kollar sig i spegeln och tänker: ”jag behöver inte gå ner i vikt, jag är fin som jag är”, utan att för den sakens skull känna att man måste trycka i sig godis bara för sakens skull. När man känner att man går och tränar för att man vill, äter den mat man vill äta utan att hetsa.
Dessa dagar kommer oftare och oftare för mig, men de är fortfarande mer undantag än regel. Jag vill att det ska vara tvärtom, att jag blir förvånad när jag går upp ur sängen och inte gillar det jag ser i spegeln.
Men just idag så är jag nöjd. Min lilla plutmage är faktiskt liten och dessutom ganska gullig, mina lårmuskler är precis lagom definierade, min midja är så smal som jag känner att den behöver vara.
Gillar detta skarpt. Men jag undrar en grej också, som du kanske vill ta upp här i bloggen: hur ser din relation till mat ut? Uppenbarligen är den inte okomplicerad, men betraktar du dig själv som att du lider av en ätstörning, har du det rentav på papper, eller känner du liksom att ditt missnöje är av den art som tragiskt nog börjat höra till den sociala normen?
Det är nog det senare som gäller, även fast jag enligt dem flesta är ganska extrem, dock utan att det är hälsofarligt (för min fysiska hälsa, dvs). Jag har skrivit en del om detta, kanske dags för en uppdatering på ämnet.
jag känner igen det där, att bli mer och mer nöjd med sin kropp. men kan du säga om det är för att den verkligen blir snyggare eller är det bara en åldersgrej? För min har definitivt inte blivit smalare/muskulösare men jag känner mig ändå nöjd.
Både och är det nog, jag är snyggare nu än för ett år sedan. Men mest beror det nog på mognad.
Det var inte länge sedan du skrev om din viktnojja & nu tycks det som om det skett någon slags förändra, grattis (eller vad man nu säger). En sjyst självbild är inte illa.
Du är inte ensam om din viktnoja. Skönt att höra att det går framåt. Du borde vara nöjd, för du är fin!
Tack för kommentaren hos BK, känns skönt att det finns några vettiga läsare iallafall. Jag förstod verkligen inte grejen som startades där igår kväll. Både du och jag kommenterar ofta där, förmodligen för att vi tycker om bloggen! Vem har rätt att döma om det vi skriver är ovettigt eller inte.. ? I tråden som följde skulle det inte förvåna mig om de sex egentligen är två med olika namn bara. Det känns jävligt tråkigt att bli utpekad som en ”spammare”, för att jag råkar vara den första som kommenterar inlägget..