Det är ganska vanligt att människor försöker driva i bevis att heterosexualitet är naturligt genom att göra antagandet att djur är heterosexuella. Detta är problematiskt på flera sätt. För det första så uppvisar djur inte alltid heterosexuellt beteende.
När vi studerar djur så gör vi det inte med någon objektiv blick, utan de slutsatser vi drar utifrån observationerna färgas såklart av våra övriga antaganden. Människor förutsätter helt enkelt att djur är heterosexuella, eftersom det finns en föreställning om att heterosexualitet är just det naturliga. Genusvetenskapen har upptäckt att forskare ofta gör antaganden om att djur är heterosexuella utan att egentligen veta.
Det finns också en föreställning att djur inte har några sociala konstruktioner, något som inte alls behöver stämma. Det beror såklart på vad en menar med en ”social konstruktion”, men för mig som ser det som en väldigt grundläggande grej så känns det ganska givet att även djur kan ha sådana. Läs till exempel detta inlägg om hur apors beteende formas av sin miljö mer än sina gener, något som jag ser som ett typiskt exempel på en social konstruktion.
Men framförallt så undrar jag om en ens kan prata om djur som hetero- eller homosexuella. Jag tänker att fenomenet att definiera sig som varandes en sexualitet är en väldigt mänsklig företeelse, i sig en slags social konstruktion. Att säga att en ”är” hetero- eller homosexuell blir meningsfullt först i en kontext där en organiserar sitt liv utefter vem en har sex med, alltså i en kontext där en lever tvåsamt tillsammans med någon en också har en kärleksrelation med. Människor har ju inte heller alltid definierat sig utefter sin sexualitet, det är ett relativt modernt fenomen, innan fokuserades det betydligt mycket mer på handlingar, inte någon slags inneboende identitet.
Möjligtvis kan en prata om att djur uppvisar homo- eller heterosexuellt beteende, något som då såklart enbart handlar om i vilket fack vi placerar in deras handlingar. Vi försöker tolka djurens beteende utifrån mänskliga tolkningsramar. Frågan är vad det egentligen fyller för syfte att göra detta, vad är det för slags kunskap vi skapar? Är den verkligen relevant för att förstå djurs sexuella beteende? Jag tvivlar på detta. Snarare måste vi förstå vår tolkning av sexualitet som någonting väldigt kontextberoende och föränderligt, och inte försöka applicera mänskliga normer på djur.
Sedan kan en också fråga sig om en över huvud taget kan prata om att en människa ”är” hetero- eller homosexuell. Är det inte också i detta fall mest en fråga om handlingar? Handlingar som ges mening i ett socialt system, men som inte nödvändigtvis behöver betyda något i sig själv mer än att just den handlingen utförs.
Som du säger varför skall vi egentligen alltid gå till naturen och jämföra oss med djuren för att hitta argument?
Det som skiljer oss från djuren är ju att vi genom historiens gång gjort allt vad vi kan för att komma bort från vårt ursprung. Annars hade vi fortfarande rantat runt i klädda djuhudar och jagat mammutar med spjut.
Extra larvig blir det här när man diskuterar ledarskap och flockmentalitet. Dom börsbolagsdirrar som ibland jämför sig med alfahannar när dom sitter i sina bekväma styrelserum, borde ju egentligen vara ute med sin flock och leta ätbara rötter i skogen.
Men jag undrar om dom vore så bra på att leda då 🙂
Detta med djur har jag också funderat på, men då i samband med könsroller och synsättet att kön enbart är en social konstruktion. Djur i alla dess former har ju också könsroller, t.ex tuppar som uppvaktar hönor (även om det handlar om reproduktion där det kanske är oundvikligt), vem som ruvar på äggen (ibland delar de på den uppgiften) osv. Är detta också sociala konstruktioner? Hur vet man vad som är vad, (Anser själv att det är snudd på omöjligt) och vad är egentligen skillnaden? Och framförallt, spelar det nån jävla roll? Det är ju inte så att vi människor underkastar oss biologin fullständigt i övrigt.
Kommer att tänka på novellen Straight Fiction av Martin Amis, som utspelar sig i en alternativ värld där det råder homonorm (och också polynorm, monogami ses som konstigt, liksom att öht leva i kärnfamilj). De flesta där är ganska toleranta mot heteros (typ som att de flesta i vår värld är ganska toleranta mot homos – fast det faktum att man öht talar om ”tolerans” mot en grupp visar ju att det är långt kvar), men (också som i vår värld) så finns det konservativa som är riktiga heterofober. Och ett av deras argument EMOT heterosexualitet är just att djur har en massa heterosex – så heterosexet är ”djuriskt”, heteros ”lever som djur”.
Jag tyckte detta var lite kul. Man brukar säga att något är ”naturligt” när man vill använda ”så gör djuren” som ett argument FÖR något, men säga att något är ”djuriskt” när man vill använda ”så gör djuren” som argument MOT något. Helt godtyckligt.
Kommer att tänka på ytterligare en grej. I DN för ett antal år sen så hade de en artikel om att en gorilla-bebis fötts på Kolmården, som också handlade om alla problem man haft med att få gorillor i fångenskap att föröka sig. För ett antal decennier sen så skaffade man gorillor till djurparker genom att helt enkelt mörda av alla vuxna i en flock, och fånga in barnen. Grejen är att de gorillabarn som växte upp utan vuxna gorillor omkring sig, vars enda vuxenkontakt var MÄNNISKOR, blev sexuellt intresserade av människor snarare än av varandra i puberteten. När några gorillor till sist lyckades para sig med varandra ändå och göra barn, så hade de noll koll på hur man tar hand om en bebis eftersom inga vuxna hade lärt dem detta. Så bebisarna fick födas upp av människor – och sen var den onda cirkeln igång igen.
Kolmårdens gorillor fick typ total-isoleras och inte se en människa på jättelänge för att de skulle börja intressera sig för varandra sexuellt. Sen försöker man lära dem hur de ska ta hand om sin bebis, snarare än att låta människor sköta om bebisen, för att bryta den onda cirkeln.
Sen är det klart att det varierar mycket mellan olika djurarter hur mycket av deras beteende som är medfött och hur mycket som beror på miljön. Men i alla fall.