Det finns en grupp människor som älskar att lyfta fram ”individens ansvar” i olika kontexter. Till exempel enskilda kvinnors ansvar att göra ”rätt” livsval för att minimera effekterna av patriarkalt förtryck. ”Men en kan faktiskt välja!!!”, bräker de ur sig i tid och otid, till exempel när en talar om att kvinnor som grupp har sämre inkomst än män.
Jag tror inte att det är särskilt många som förnekar att individen kan välja, jag tror inte heller att det är något övergripande problem att människor struntar i att sträva efter bästa möjliga livssituation i förhållande till sina förutsättningar för att de har uppfattningen att det bara är strukturer som spelar roll. Mitt intryck är att människor i allmänhet försöker att skapa ett så drägligt liv som möjligt i förhållande till omständigheterna. Det det handlar om är just dessa omständigheter, de där gränserna och hindren som finns i samhället och som ser jävligt annorlunda ut beroende på vilken bakgrund en har, vilken hudfärg en har, vilket kön en har och så vidare. Dessa omständigheter är ingenting varje individ kan lösa själv, utan det är en politisk fråga.
När jag pratar om politik pratar jag just om dessa omständigheter. Jag tycker inte att det är relevant att ständigt lyfta fram att individer har möjligheter att välja i sitt eget liv, det är ju någon som de flesta är medvetna om och gör. Däremot är jag intresserad av att förändra samhället till det bättre.
Den som ständigt lyfter fram individens förmåga att påverka sitt eget liv försöker inte förändra saker, det handlar snarare om att hitta en ursäkt till att stå kvar och stampa på samma jävla ställe, en ursäkt för att, ironiskt nog, inte ta sitt ansvar för att förändra samhället. Att prata om individers ansvar är att försöka göra politiska frågor privata, alltså att inte försöka lösa dem alls. Så kan en såklart resonera men i så fall bör en vara ärlig med det och säga ”jag tycker inte att det här är ett problem som bör lösas medvetet, utan jag tycker vi ska lämna det åt slumpen och hoppas på att folk fixar det på egen hand”.
Att inte bry sig om vissa politiska frågor är såklart okej, frågan är varför det är så viktigt för dessa människor att ständigt legitimera att de inte gör det genom att prata om individers ansvar. Det framstår mer som en försvarsmekanism än något annat, som ett sätt att legitimera att en faktiskt inte kommer lyfta ett finger för att göra något åt vissa omständigheter. Och så kan en väl känna, jag bara önskar att dessa människor kunde bli lite mer bekväma i sin egen passivitet istället för att tvångsmässigt stöta fram sina floskler om ”individens ansvar”.