En grej som jag funderat på är detta att det i feministiska sammanhang ofta anses står högre i kurs att vara så kallat ”pedagogisk”, alltså ha tiden och orken att förklara saker och ting på ett enkelt sätt för folk som inte förstår eller antas inte förstå. Alltså typ att det skulle vara en bra sak att ”ta debatten” med folk om en orkar och så vidare. Jag har innan köpt denna idé rakt av och rentav beklagat mig för att jag själv inte orkat, men jag har nu börjat bli lite skeptisk.
Jag tänker såhär; feminister förväntar sig inte att andra, speciellt inte män, ska förstå feminism. Detta gör att vi ofta lägger oss på en extremt grundläggande nivå, för att alla ska kunna förstå. Men gör detta att alla förstår? Nej, givetvis inte, för det handlar inte om förmåga att förstå utan om vilja också. Om en inte vill begripa en teori, vilken det än må vara, så kommer en alltid kunna komma med en miljon korkade invändningar.
Jag tänker mig att vi skulle kunna tjäna på att höja nivån lite, att faktiskt förvänta oss att människor har en högre nivå. Det finns ju liksom väldigt mycket information att inhämta på egen hand, du behöver inte vara den enda källan.
Jag märker själv ofta i mitt möte med män(niskor) att jag tjänar en del på att inte lägga mig platt och förklara allting hela tiden. De tvingas helt enkelt tänka till själva. Givetvis finns det många som inte gör det också, men jag tror att det framstår som betydligt mycket med respektingivande att faktiskt ta sin egen idé på allvar och inte nedlåta sig till att svara på trams. Om inte annat så underlättar det en jävla massa för en själv, eftersom en slipper diskussioner med folk som faktiskt inte intresserar sig på riktigt.
Så länge vi själva nedvärderar feminism och inte förväntar oss att folk ska kunna någonting om det så tror jag att många kommer fortsätta ha den inställningen. Det är bekvämt att vara ignorant.
Så jag tänker mig att det där att vara pedagogisk i vissa fall kan göra mer skada än nytta. Jag tror inte att det är bra att män har ett samtalsklimat i dessa frågor där de aldrig ses som för korkade, för ignoranta, för opålästa. Där de aldrig behöver anstränga sig. Jag tror inte att det är bra att de vänjer sig vid att alltid bli lyssnade på och ~*respekterade*~ vilka dumheter de än kläcker ur sig, för att vi är så jävla tacksamma att de ens vill ha en diskussion om feminism.
Feminism är en ideologi men det är också ett teoretiskt fält där en kan ha kunskap. Givetvis har jag, som har ägnat mig åt feministiska frågor under flera år, mer kunskap än vad någon random snubbe som ”bara ska säga sin åsikt” om feminism har. Jag ställer mig generellt emot att trycka ner folk intellektuellt, däremot så anser jag att det är viktigt att förstå att det inte bara handlar om tyckande utan att en faktiskt kan ligga på väldigt olika nivå. Som feminist ser jag det som relevant att min och andras kunskap på området accepteras som just kunskap.