Läser denna text om Rfsu:s monopol på sexualundervisning i den svenska skolan. I sak kan jag hålla med om att det finns ett problem i att en intresseorganisation, vilket Rfsu faktiskt är, får så mycket inflytande över den svenska skolans sexualundervisning. Jag vet flera som knappt haft någon mer sexualundervisning än den som Rfsu bjöd på, vilket såklart blir otillräckligt eftersom Rfsu för det mesta bara besöker en klass under några timmar. Det är rent tidsmässigt alldeles för lite.
Men när man läser vad Alf Svensson vill att sexualundervisningen ska inkludera istället så börjar jag undra. Han skriver nämligen såhär:
Samtidigt utelämnar man en mängd viktig kunskap som att sex ihop med kärlek ger mer tillfredställelse än om man bara är ”knullkompisar”. Eleverna får inte heller veta att ju fler de har sex med desto mindre får de ut av det. Läraren får inte säga som det är – att tjejer nästan aldrig frivilligt ställer upp på gruppsex. Då begränsar de våra barns frihet att själva fritt utforska det sexuella landskapet. Män åtalade för gruppvåldtäkter kommer därför även i framtiden försöka hävda att kvinnan var med på det.
Hans idé om vad som är ”fakta” är ju extremt påverkad av heteronormativitet. Även om han inte säger rakt ut att det ska röra sig om heterosexuella par så är det uppenbart att han tycker att det rätta att lära ut är monogami, tvåsamhet och så vidare.
I det han säger senare så tycker jag dock att han har en poäng.
I varje klass finns emellertid också elever som ser sex som något exklusivt. De vill vänta med sex tills de hittat någon som de vill dela sitt liv med. Att också inkludera och uppmuntra dessa elever är emellertid inget man lyfter fram.
Eller… poäng och poäng. Det är klart att man i sexualundervisningen ska diskutera olika perspektiv på sex och känslor/relationer, när man känner sig bekväm med att ha sex och så vidare. Men grejen är att man i alla fall i min skola tog upp perspektiv som rörde just detta. Jag vet inte om det var Rfsu som gjorde det eller någon annan, men det diskuterades helt klart, och det ordentligt. Det kanske inte göra på alla skolor, sexualundervisningen ser väldigt annorlunda ut, men frågan är om det verkligen är Rfsu:s fel.
Problemet som jag ser det är inte att Rfsu får komma och föreläsa om de frågor som de faktiskt är jävligt grymma på det vill säga det som rör öppenhet, tolerans och hbtq. Om man tycker att deras perspektiv är otillräckligt bör det istället kompletteras med andra lektioner också. Problemet med sexualundervisningen är inte att det finns en grym organisation som får föreläsa, utan att det finns en massa fega och okunniga lärare som inte vågar fylla in.
Låt Rfsu komma och föreläsa om det de är bra på, för de är jävligt duktiga. Det vore bara korkat att låta all den kunskapen gå till spillo. Misstaget många skolor gör är att tycka att man efter det liksom har gjort sitt, att man kan bocka av sexualundervisning i läroplanen. Det är däri problemet ligger. Om vi vill ha en sexualundervisning som tar upp så många alternativ och diskussioner kring sex och samlevnad som möjligt så måste den också ges mer tid och högre prioritet. Kanske skulle alla skolor kunna öra som min, och dedikera en eller två hela veckor till enbart sex och samlevnad. Problemet är inte att Rfsu pratar om det de kan, problemet är alla andra som inte gör det.