Åh herregud. Min morsa tidigare idag ba: Fanny, vet du vem den där kan-je vestt (Kanye West) är? När jag hade en kompis hemma, dessutom. Hon hade tydligen läst nån artikel i DN om när han dissade Taylor Swift på MTV-galan. Sen undrade hon om man kunde se när han var elak på youtube. Jag ba: ”…”
Ibland kan föräldrar verkligen vara som den där töntiga nidbilden av den typiska tonårsföräldern som försöker hänga med, typ: ”vad är det där fejsbokk alla pratar om?” eller ”vem är den där Lady Ga-ga egentligen, och vilka konstiga kläder hon har”.
Som trebarnspappa (nuvarande åldrar 25, 23 resp 19) så objectar jag väldigt starkt här. Om man har barn, oavsett hur gamla de är, så är det väl numera självklart att man inte bara dikterar en massa för dem (”uppfostran” som det kallas), utan man strävar efter att få tillbaka något som visar att man har något slags ömsesidig förståelse på ett eller annat plan. I dagens mediavärld kretsar mycket kring ungdomarna och deras kultur, men backstage är det inte ungdomarna som bestämmer vad som händer i media. Makten över media innehas av ölmagar och dubbelhakor. Därför måste man, jag t ex, faktiskt, bara för att få en tillförlitlig nyhetsuppdatering, snacka med ungdomarna själva.
För övrigt heter det väl MTV (emm-ti-vi) och inte MTW (emm-ti-dabbeljoo)?
HAHAHHA, fan vad du fick mig där, ändrar genast.
Jag förstår varför hon håller på som hon håller på och att ni vill veta vad som händer i våra liv, men hon gör det verkligen på ett utstuderat föräldratöntigt sätt.
Visst, det är viktigt HUR man bär sej åt med detta. För mej är det och har alltid varit kul att ha barn. Genom att jag varit mycket med dem och deras trevliga kompisar, så gillar jag att snacka med ungdomar överhuvudtaget, om man har nåt gemensamt att snacka om.
Mina föräldrar snackar också med min vänner och det är verkligen okej, till och med trevligt, när de är med, så det handlar inte om att jag tycker att allt samröre mina föräldrar har med mig och mina vänner är dåligt och pinsamt. Men det finns gränser.
Och gränserna går vardå? På ett idémässigt plan menar jag, för varje individ avgör förstås vad som är privat och inte kan kommuniceras. Säger du Lady Gaga så säger jag att vi som har lite historiskt perspektiv blir inte sådär jätteimponerade av nya saker som kommer. Sjungande strippor såg jag i Venedig 1974 t ex.
Okej, du vinner, man kan aldrig definiera sånt. Jag är dock 19 år och tycker fortfarande att det är pinsamt att mina föräldrar är ohippa (ganska sällan, men ibland).
Ibland undrar jag vad som är värst, att mina föräldrar är så pass efter att dom inte har en aning om vem kissie är eller ifall dom faktiskt skulle sitta klistrad framför datorn och följa skiten.
Att de följde skiten skulle nog vara värst, trots allt.