Hanna Fridén har skrivit ett ypperligt inlägg om folk som är dumma i huvudet på internet.
Jag kan väl säga att jag håller med om allt hon skriver. Men jag vill också lägga till ett resonemang rörande välgörenhet som hon tar upp. Jag har ju faktiskt kritiserat välgörenhet här.
Det finns bra välgörenhet och det finns dålig välgörenhet. Det finns den typen av välgörenhet som lindrar för stunden men som skapar ett större beroende av andra länder och folks allmosor, det finns välgörenhet där pengarna hamnar direkt i maktens fickor och det finns välgörenhet som ger folk en grund för att komma ur sin situation. Och så finns det det typen av välgörenhet som vem som helst hade behövt i en katastrof, till exempel de pengar många skickar till Afrika just nu.
Många människor ägnar sig åt så kallad lifestylevälgörenhet. Det är såklart bra att man ger pengar till folk som behöver, mycket bättre än att pengarna går till en ny bikinitopp eller vad alternativet kan tänkas vara. De som får ta del av maten eller skolböckerna eller vad dessa pengar nu går till blir säkert skitglada och skiter säkert fullkomligt i varför de har skänkts bort. Det är inte heller något konstigt i att inte vilja lägga alla pengar man har över på välgörenhet, det är ju såklart naturligt att man vill lägga pengar på nöjen och kläder och så vidare. Jag är ju verkligen inte bättre själv så det ska jag inte säga något om.
Vad jag däremot kan tycka är irriterande är när folk inte kan se sin välgörenhet i ett större perspektiv. Såhär tänker jag: ”okej, nu är det svältkatastrof på Afrikas horn. Jag kan skänka pengar nu, men hur ska vi förändra saker för att denna situation inte ska upprepas”.
Många katastrofer, både personliga och väldigt väldigt stora kan härledas till den rådande samhällsordningen. Nu vet jag inget om den här katastrofen så jag spekulerar bara, men kanske saknas det mat för att vi i väst köper upp deras mat för att vi vill ha billigare priser? I så fall skulle man kunna komma ifrån detta genom politiska beslut och ändrade konsumtionsvanor. Kanske beror det på klimatförändringar? I så fall så har vi också en del i skulden.
Nu kan det vara så att inget av detta gäller utan det bara är en olycklig slump. Okej, men vi kan fortfarande försöka bygga upp landets beredskap för den typen av situationer istället för att bara hjälpa för stunden. Det betyder ju såklart inte att hjälp för stunden på något vis skulle vara fel, men det jag menar är att man borde göra en djupare analys av situationen och vad den beror på också.
Nu är det inte sådär jättevanligt i Sverige eftersom vi har ett ganska bra socialt skyddsnät, men i USA så är det ju otroligt vanligt att rika hemmafruar har som fritidsintresse att ägna sig åt välgörenhet. Det är jättebra, men jag tycker att det är mycket problematiskt om det stannar där. Man måste tänka efter: varför är vissa fattiga och vissa rika? Kan det bero på politiken som förs i ett land? Vad kan man i så fall göra för att ändra den? Att rösta på ett vänsteralternativ kan ju vara en början.
För välgörenhet kan vara en lösning i extrema situationer, välgörenhet kan vara skitbra som en början för att bygga något nytt, men välgörenhet kan inte vara en nödvändig del i ett fungerande samhälle. Om det finns många människor var existens hänger på folks allmosor så måste man skärskåda systemet, inte bara fortsätta ge allmosor. Välgörenhet kan vara en övergångslösning, men inget som krävs för att få ett land eller en värld att gå runt.
Håller med! Den typen av välgörenhet som jag framförallt skänker till är: När det är katastrofer (som du säger) och sedan framförallt till olika föreningar som bygger skolor och arbetar med att bygga upp landet så att befolkningen ska få en chans att klara sig själva – Att försöka lösa det hela långsiktigt, alltså, vilket ändå är det viktigaste av allt och mycket viktigt att ta upp! Det tycker jag är bra välgörenhet.
Typiskt exempel på dålig välgörenhet är när folk skänker kläder till fattiga länder. Vad det gör är basically att slå ut den lokala klädproduktionen, så att folk förlorar sina jobb. Väldigt många av de här kläderna som skänks säljs också vidare. Om det är ett Adidasplagg exempelvis eller något som ses som lite finare, så säljs det vidare till second hand-shoppar som specialiserar sig på märkeskläder från västländer. Det blir en statusgrej, och den inhemska produktionen slås ut (det är därför så många i fattiga byar ändå har en jäkla massa Adidas och Nike på sig). Vad gäller att skänka kläder till fattiga länder så tycker jag endast att barnkläder är okej – För det hjälper faktiskt och det behövs. Men vuxenkläder? Då är det bättre att sälja dem på loppis och ta slanten man får ut av det och skänka den istället. Till ett projekt som bygger skolor, exempelvis!
Har du läst mycket Isabell Allende? De tar upp det här väldigt mycket. Hur fina damer ska idka välgörenhet, men en av dem, en feminist som slåss för kvinnlig rösträtt, noterar att det inte hjälper alls. De skänker pengar och allt möjligt: Men det mesta går till sprit och skit, för folk i ångest prioriterar det över annat. Så hon, tillsammans med en annan, inrättar en lånorganisation (utan ränta och inga hårda krav) där fattiga kvinnor kan låna pengar till en verksamhhet för att skaffa sig en sysselsättning, och på så vis ökar de familjernas inkomst och tar dem ur fattigdom.
Och det av Isabell Allende utspelar sig alltså i Chile under… Få se nu, 1800-talet, tror jag visst.
Jag jobbar för ett afrikanskt utvecklingslands ambassad i Berlin (”mitt” Ministry är Handelsministeriet, mkt utvecklings- och handelspolitik med andra ord) och jag håller typ med om allt du säger. Måste även säga att den värsta sorts välgörenhet är de entreprenörer (oftast äldre vita herrar) som har någon jävla uppfinning de vill sälja och som vill en massa och har en massa planer som alla går ut på att rädda Afrika. Gemensamma nämnare är vattenreningsverk, förnybar energi, lodges och diamanter.
Nyligen hade jag ett samtal med en femtioårig ingenjör som erbjöd landet jag jobbar för sina kunskaper inom förnybar energi, då särskilt inom vätecellsteknik. Han vill utbilda ungdomar och tänker sig att han kan ha ett litet forskningsinstitut (som han ska få gratis av landets regering) till att börja med. Men först och främst träffar han gärna energiministern för att diskutera projektet. Jag kräks på denna slags ”välvilja”
Vill även inflika att ett stort problem nu, åtminstone i Tyskland, är ett överdrivet fokus på PPP:s (Public Private Partnership)vad gäller bistånd och hjälp till u-länder. Man låter alltså näringslivets intressen styra biståndspolitiken. Men det kanske inte är så konstigt eftersom det är FDP (liberalerna) som styr över utvecklingspolitiken i Tyskland.
Har säkert redan tjatat men rekommenderar verkligen http://www.givewell.com som skriver mycket om välgörenhet och då speciellt effektivitet. Man vill ju att saker ska fungera! Åtminstone vill jag att mina pengar ska göra så mycket nytta det bara är möjligt.
De har inte hunnit göra någon analys av läget i Afrikas horn just nu, men rekommenderar tills vidare Läkare utan gränser. Varför får ni läsa på sidan. 🙂
Eller så hjälper man baserat på frivillighet. Som sagt, Sveriges sociala skyddsnät slår uppenbarligen ut människors vilja att hjälpa till. Det har ju till och med kommit att bli en statusgrej att skänka pengar här.
Life style-välgöärenhet, jag associerar till borgmästarinnan i Madicken, hehehe.
Lite samma sak med alla som åker ner till Afrika/ Asien ett par månader för att volontgörjobba, klart att det kan vara bra men ofta tar man ju faktiskt arbetstillfällen från lokalborna. Och är det inte bättre om man tillsammans kan bidra ekonomiskt till att ett barnhem får en extrapersonal permantent som bor i samma stad och kan ha en långvarig relation med barnen, är om olika europeer ska avlösa varandra månadsvis för att det känns självutvecklande? Sen att man vill vidga sina vyer genom att se andra delar av världen, det är ju jättebra,men då kan man ju lika gära resa och spendera pengar i ett land som att volontärarbeta.
Vägörenhet är svårt, det är så komplext och svårt att förstå vad följderna blir. Men jag resonerar som så att alla länder, rika som fattiga, behöver hur som helst hjälp under katastofer. Och därför kändes det rätt att ge pengar till Afrikas horn-katastofen.
Mycket bra skrivet! Tror du har rätt i det mesta här. 🙂
http://www.dn.se/debatt/var-finns-sverige-nar-det-afrikanska-undret-vaxer