I och med ett bråk jag var involverad i så dök dessa tweets upp, båda från ganska stora feministiska twittrare:
Tycker det är en spännande ”trend” som går nu att verkligen vara misogyn i ordets mest sanna bemärkelse, det vill säga hata själva könet, liksom själva fittan. Det handlar då primärt om så kallad fittkonst som är helt jävla okej att klanka ner på hur mycket som helst. Jag ser verkligen minst tre gånger så mycket klagande på fittkonst som fittkonst och då har jag ändå aktivt sållat ur klagandet ur mina flöden. Jag tycker det är så jävla fantasilöst tråkigt lamt och kvinnohatiskt att skriva den här typen av skit. Varför måste en markera emot kvinnors skapande? Och om en nu ska kritisera det, varför måste en göra det på detta raljanta och kvinnohatiska sätt? Det finns väl bättre sätt att leverera ”kritik” på?

Typ såhär (konvo mellan mig och Emma):

Nå, sök på ”fittkonst” på twitter och skåda en jävla flod av kvinnohat:

Att ha en fitta är dels någonting som hänger ihop med förtryck, trots att alla kvinnor inte har fittor (många transkvinnor har dock fittor så folk kan sluta prata om dem som det eviga undantaget mvh) och alla med fitta inte är kvinnor så är det fortfarande så att de flesta kvinnor har fitta och att de flesta med fittor är kvinnor. Nåja. Dessutom är det så att de flesta som har fitta skäms eller ha skämts över sitt kön. Vi får aldrig lära oss att kontrollera vårt kön, utan det står bortom vår verkan och det är obehagligt. Våra kroppar är tvingade till underkastelse och våra kön är speciellt det. Därför är fittkonst relevant även om den inte är relaterbar för exakt alla kvinnor, som ju ingen kvinnligt erfarenhet heller är. Sånt får en leva med och det är väl ändå en viktig del av att bli vuxen att någonstans acceptera att allting inte kan kretsa kring en själv och ens erfarenheter hela tiden. Det är liksom sånt livet är, beklagar djupt.

Nåja, fittkonst är i alla fall någon jag själv sysslar med så bjuder på lite nedan. För mig har fittkonst varit befriande på många sätt. Det har hjälpt mig att uppskatta min egen och andra kvinnors kroppar, även de kvinnor som inte har fitta. Det har hjälpt mig att utveckla mitt bildspråk i en mängd olika medier och så vidare. Jag tycker det är jätteroligt och tycker alla ska pröva. Det är trots allt en del i många kvinnors liv att ha en fitta så varför inte?