Diskutera gärna, men förbjud den för guds skull inte.

Vissa personer verkar vilja att Tintin i Kongo ska förbjudas eftersom den är glorifierande rörande kolonialiseringen och rasistisk. Med det argumentet hävdar jag att man även bör förbjuda bibeln eftersom den förespråkar extremt brutal behandling mot till exempel homosexuella.

Det är tråkigt att Hergé tecknade en serie som är så rasistisk. Man kan tycka att det är oansvarigt av förlaget att ge ut den. Men för guds skull, förbjud den inte. För det är så jävla stor skillnad på att säga sin åsikt och sätta press på företag, som i fallet med kinapuffarna, och på att faktiskt förbjuda böcker, förpackningar eller tavlor för att den är rasistisk. Jag tycker att det ska gå väldigt långt för att man ska kunna hindra saker som dessa på laga väg, och jag tycker inte att Tintin i kongo passerar den gränsen.

Sen tycker jag att böcker som är rasistiska, kvinnofientliga eller liknande ska få vara kvar på grund av historiska skäl. Även om det inte är något vi ser som acceptabelt idag kan man inte bara radera ut det ur historien som man inte tycker om. På samma sätt som jag läser nazistisk propaganda för att förstår historien kan jag läsa Tintin. Jag tycker att Bonnier har löst det på ett bra sätt genom att publicera ett förord som förklarar den historiska kontexten. Jag har förvisso inte läst förordet, men om det är bra skrivet så tycker jag att det är den bästa lösningen.

Sen tycker jag att det är helt rätt att ta upp frågan till debatt, att sätta press på Bonnier genom brev, debattartiklar och liknande. Om argumenten är bra nog och tillräckligt många håller med så kommer ju deras vilja att hörsammas. Men jag tycker inte att boken ska förbjudas, lika lite som jag tycker att kinapuffsgubben ska förbjudas. För det handlar inte bara om vilka böcker och förpackningar som försvinner, utan varför och hur de gör det.

8 reaktioner till “Diskutera gärna, men förbjud den för guds skull inte.”

  1. Hanterar man det på ett bra sätt tror jag effekten är precis motsats; det är en chans att sprida förstahandskunskap om hur man te x såg på urinvånare/ afrikaner och kolonisering. Jag tycker te x att inget har fått mig att verkligen förstå hur man såg på raser / rasbiologi så mycket som att läsa min mormors skolböcker i geografi från 30-talet (typ). Och samma sak med feminism, att läsa en bok skriven vid sekelskiftet kan visa väldigt svart på vitt hur synen på vad att vara kvinna innebär medför för egenskaper etc har förändrats över tid. Och därmed omöjligt kan vara 100% naturgiven.

      1. Haha alltså, vilken är logiken här? OM Tintin-serien är rasistisk innebär det ju knappast att alla som har läst skiten är rasister? 😀

    1. Trams på dig själv. Har du kollat igenom ett Tintinalbum någon gång? Rasstereotyper höger till vänster och de onda är nästan alltid svartmuskiga gubbar. Härnäst var väl inte Peyo sexist heller…

      1. Det finns tveksamma inslag även i andra album än det om Kongo (det går t.ex. att läsa in antisemitism i Den mystiska stjärnan), men det var kanske litet ensidigt svartmålande. I t.ex. Faraos cigarrer, som till stor del utspelas i Indien, är de onda en internationell knarkliga som sammanträder iförda Ku Klux Klan-liknande dräkter, och som när den demaskeras visar den sig bestå av både indier, araber och britter, samtidigt som de goda i albumet, som motarbetar ligan, förutom Tintin själv, också är indier. Fortsättningen Blå Lotus är tydligt riktad mot kolonialism och fördomsfullhet mot kineser. I Castafiores juveler beskrivs hur romer falskt anklagas för stöld till följd av folks fördomar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *