Jag har inte engagerat mig i historien om Ganna, varken känslomässigt eller här. Världen är en grym plats, det visste jag redan innan. Asylpolitik har heller aldrig varit ett område som intresserar mig sådär jättemycket, och det är inte heller något jag tycker behövs eftersom andra gör det så bra åt mig. Men det är väl bra att Ganna får stanna antar jag.
Nu har det också börjat diskuteras om man ska ändra lagen för att äldre ska få möjlighet att vara nära sina släktingar. Jag har sett äldre jämföras med barn, och barn har ju som känt rätten att få vara nära sin familj. Tobias Billström säger nej och hänvisar till de höga kostnader det skulle leda till. Detta har såklart utlöst ett mindre ramaskri.
Hur mycket jag än önskar att det var annorlunda så är det inte så. Det kostar att ha in människor här, speciellt om människan råkar vara en gammal och sjuk som under inga omständigheter kommer att kunna jobba utan bara kommer kräva resurser från äldrevården. Man kan säga att det är värt det, absolut, men man måste begripa att bara för att det borde vara en rättighet att få vara nära sin familj på ålderns höst så betyder inte det att pengarna till det dyker upp ur tomma intet.
Jag vill påpeka att jag i det specifika fallet Ganna är helt med på att hon ska få stanna helt enkelt för att hon i princip skickas till sin död om hon skickas hem. Det som är poängen är att det liksom är vanlig jävla medmänsklighet och inget vi behöver stifta en ny regel för. Det täcks upp så bra av de regler kring flyktingar som redan finns, vilket bevisas ganska väl av att europadomstolen har beslutat att man ska utreda det hela. Vad jag däremot ställer mig emot är de personer som med Gannafallet som bakgrund kräver att gamla personer ska åtnjuta extra rättigheter när det kommer till asyl.
Vi kan ha en sån jävla regeliver ibland och jag tror att det är jävligt problematiskt. Istället för att avgöra vem som är i störst behov av asyl rätt och slätt så har man skitmånga regler att förhålla sig till, alla med olika möjliga tolkningar och tillämpningar. Det ska ska avgöra är väl om hemresan kommer leda till omänsklig behandling, inte vilken ålder personen i fråga är i. Sedan så ska åldern såklart vägas in i helhetsomdömet och det är det ju inget konstigt med alls.
Jag känner att den här fixeringen vid att skapa ett skydd för specifikt äldre lite tar fokus från den viktiga frågan: hur vi ska behandla människor sådär i största allmänhet. Hur vi ska prioritera med våra trots allt begränsade resurser. Ska vi ge mer pengar till flyktingar eller inte? Ska vi höja skatterna så att vi kan ta in fler personer? Eller finns det någon annan lösning på problemet som det inte har talats om hittills?
Men att kollra bort sig i blödiga historier och förneka att ekonomi ens skulle ha något med det hela att göra blir bara löjligt. Politik handlar delvis om ekonomi, om fördelning av resurser. Och att låtsas som om dessa resurser är oändliga så fort det handlar om sjuka och gamla, det håller inte.
SD`reklamfilm från 2010 känns igen ” Politik handlar om prioriteringar” då blev det ramaskri. Nu använder moderaterna en liknade formulering. Tänk på ett år har den blivit accepterade att använda inom svensk politik. Visst handlar politik om pengar och viss mån om egoism. Se bara i Grekland vad folk är förbannade när pensionen sänks och löner hos det offentliganställda. Även den grekiske statsministern har fullt upp att förklara att lever man över sina tillgångar tar pengarna slut.
Man kan inte alltid jämföra äldre med barn, men när det gäller Ganna tycker jag det är befogat. Dementa människor klarar sig inte själv och de är i behov av mycket trygghet och oförändrade rutiner för att må bra. Dementa människor är inte ens myndiga och därför är barnliknelsen riktig.
Jamen det håller jag med om! Ganna ska absolut få stanna iom hennes tillstånd. Dock att jag ställer mig emot generella underlättnader för äldre, jag ser att sådana regler snarare försvårar en individuell och rättvis bedömning.