Trafikmaktordningen.

IMG_20130214_193015

För ett par veckor sedan när jag kom till Uppsala med tåget och skulle hämta ut min cykel på cykelparkeringen så låg det en stor jävla snöhög mitt i den. Detta utgjorde alltså en ganska stor blockering på det enda ställe en faktiskt kunde få ut sin cykel. De har alltså plogat men någonstans i detta bestämt sig för att lägga ner och lägga en fet snöhög mitt bland cyklarna istället. Detta hade såklart aldrig inträffat om det var en bilparkering.

Väglaget överlag i Uppsala är för övrigt verkligen uselt, och då är det ändå en stad där folk cyklar mycket. Till vägen till där jag bor, som är typ 20 minuter från centrum med cykel, finns det en cykel-/gångväg som är ganska lång. Detta är liksom ingen liten väg, utan det är många människor som cyklar eller går denna sträcka dagligen. Där har de inte behagat ploga ordentligt vilket leder till att delar av denna sträcka är så gott som omöjlig att ta sig fram på och väldigt lätt att halka på. Och detta har liksom varit läget hela vintern, inte bara några enstaka tillfällen. De har alltså inte bemödat sig med att ploga en av Uppsalas mest trafikerade cykel- och gångvägar på hela vintern.

Nu cyklar jag i vilket fall som helst, vilket är förenat med en ganska stor säkerhetsrisk och dessutom tar mycket längre tid när en måste hålla nere tempot hela tiden i risk för halka. Att gå skulle ta ungefär tre gånger så lång tid och att ta bussen skulle vara dyrt, så jag halkar fram. Än så länge har jag inte skadat mig, även om jag halkat ganska illa några gånger.

För övrigt tycker jag att den som är intresserad av trafikfrågor borde läsa denna artikel om subventioneringen av bilismen och om hur mycket ilska det möter när bilismen hegemoni som det högst prioriterade trafikslaget utmanas:

I Stockholm har trafikborgarrådet Ulla Hamilton vittnat om vreden som hennes cykelsatsningar skapar, cykelbloggare skriver om hur glasflaskor medvetet krossas i cykelfälten och själv har jag mejlkorgen full av ilskna bilister varje gång jag skriver om trafikfrågor.

Ett argument som ofta dyker upp är att bilister betalar någon slags extraskatt och därför har de minsann rätt att ta mycket mer plats. Förutom att skatten knappast väger upp bilismens kostnader så tycker jag att detta argument är jättekonstigt av andra skäl. Det är ju inga konstigheter i att beskatta saker och ting som är samhällsskadliga lite extra mycket och satsa pengarna på mindre samhällsskadliga alternativ, det är ju bara ett rimligt agerade. Klart det ska kosta mer att göra något som förstör miljön mer än de möjliga alternativen. Dessutom så är ju bilister ofta mer välbärgade, så det blir bara lite extra progressivitet i skatteskalan.

Och som alltid när jag skriver om sånt här fokuserar jag främst på människor som har tillgång till andra fortskaffningsmedel. På lång sikt ska såklart kollektivtrafiken byggas ut så den omfattar så gott som alla, men idag är vissa tyvärr beroende av bil, och det är ju inte deras fel.

Om trafikmaktordningen och vems livspussel som prioriteras.

Twittrade såhär om privatbilism och kollektivtrafik:

Tycker för övrigt inte vi ska motverka bilism genom bättre kollektivtrafik, jag tycker vi kan förbjuda den rakt av istället. Iaf i stan. Jag tycker däremot vi ska förbättra kollektivtrafiken & göra den billigare för att gynna de som redan åker med den, och de som inte har råd. Ogillar överlag den här grejen med att muta privilegierade grupper för att de ska sluta med skadliga beteenden. Förbjud istället! De kommer troligen bli arga. Nåja, det skiter väl jag i. Prioriterar miljön framför deras bekvämlighet.

Som alltid när en skriver om bilism så får en bekymrade frågor om hur detta ska gå ihop. Kanske finns det någon som behöver bilen för att fixa vardagen, kanske kan det ske en olycka där en behöver bil och så vidare och så vidare. Detta påminner mig om en respons jag fick när jag skrev om snöröjning, som var:

Jag frågar igen om några år när du har 10km till jobbet och ska lämna ungarna på dagis före :)

Detta är ett väldigt vanligt argument som visar med all önskvärd tydlighet precis vad trafikmaktordningen handlar om. Nämligen hur vi, som samhälle, prioriterar olika människors tid. Vilka människors livspussel som anses värda att pussla ihop.

Väldigt många människor har barn och jobb, många människor har långt till jobbet och måste lämna sina barn innan. Inte alla dessa människor har bil. Jag gissar nu, men jag skulle till exempel tro att gruppen ensamstående mammor är ganska underrepresenterade bland bilister, och de är absolut en av de grupper som har det svårast att få ihop det så kallade livspusslet. Troligen skulle många personer tjäna betydligt mycket mer på att det fanns en välfungerande och kostnadsfri kollektivtrafik, helt enkelt eftersom de ändå inte har råd med bil. Bilister generellt är privilegierade människor. Ändå är det bilisternas livspussel det värnas om.

Det finns många goda skäl till att prioritera privatbilismen lägre. Det jag tänker på är framförallt att förbjuda privatbilism i innerstan. Ett skäl är att det skulle göra framkomligheten betydligt bättre för bussar och utryckningsfordon. Ett annat är att det skulle minska olyckorna som sker på grund av privatbilism. Vidare så skulle det göra framkomligheten betydligt enklare för såväl cyklister som gångtrafikanter och förbättra luften avsevärt. Det skulle också frigöra en massa plats där det idag finns parkeringar, eftersom människor som tar bil in till jobbet i stan kommer att låta bilen stå där hela dagen. Parkeringsplatser tar upp otroligt mycket plats, och det är dessutom kostsamt vid byggandet av nya bostäder att det krävs att det finns parkeringsplatser och så vidare. Allt detta skulle kunna prioriteras bort om privatbilismen prioriterades ner!

Vissa människor kommer såklart få det svårare att få ihop livspusslet, men det kommer att göra livspusslet lättare för andra. I vissa fall kommer det säkert försvåra i akuta situationer (har lite svårt att se hur på rak arm dock), men det kommer också att underlätta för utryckningsfordon i en mängd andra akuta situationer och göra att en mängd olyckor relaterade till privatbilism över huvud taget inte inträffar. Jag ser heller inga problem med att den som faktiskt behöver bilen, till exempel i yrkesutövning eller för att flytta, kan söka tillstånd för att ha bil i innerstan. Det som är viktigt är främst att minska bilismen, och då främst den onödiga privatbilismen, för att underlättare för de som verkligen behöver bil såväl som gång- kollektivtrafiks- och cykeltrafikanter.

Vidare så är det såklart både samhällsekonomiskt och miljömässigt mer effektivt att frakta fler människor i samma fordon, med en chaufför, istället för att alla ska sitta ensamma i sina plåtlådor. Det krävs inte så mycket intellekt för att begripa detta, att en sedan är för fantasilös för att kunna förstå hur vi kan organisera samhället annorlunda är en annan historia och jag kan bara beklaga den som fostrats in i en så ovisionär hjärna.

Människor som åker bil är inte mer viktiga än människor som åker kollektivt. De har heller inte svårare livspussel att få ihop; människor som åker kollektivt har också heltidsjobb och barn. Däremot så har bilister ofta mer pengar, vilket gör att de har en privilegierad samhällsposition relativt de som åker kollektivt. Detta gör att de uppfattas som viktigare. De uppfattas som viktiga människor med viktiga jobb och viktiga livspussel att få ihop, till skillnad från de som cyklar, går och åker kollektivt som inte prioriteras lika högt.

Politik handlar om prioriteringar. Alla samhällssystem har vinnare och förlorare. Det är klart som fan att någon stackars sate kommer få det värre om vi förbjuder privatbilism i innerstan, kanske kommer till och med någon att dö! Men den som resonerar såhär missar att även det rådande systemet har offer. Vi måste göra avvägningar, och min avvägning är att vi borde sluta prioritera ett individualistiskt, platskrävande, oekonomiskt och miljöfarligt transportsystem och istället borde börja prioritera ett som är mer miljövänligt och ekonomiskt. Det tror jag att samhället som helhet vinner på.

Dagens missöde.

Jag kör då bil på körskolan lite då och då. Inte så ofta som jag skulle behöva kanske.

Men hursomhelst så hade jag lektion idag. Hela skiten kantades av missöden, jag hade solen i ansiktet hela tiden och ville bara ut och fota alla vackra miljöer jag såg. men det gick inte. Hemskt vare.

Ungefär 500 meter från körskolan så finns i alla fall ett rödljus. Jag kör emot det och ser klart och tydligt att det är rött, men tänker ungefär: ”Men rödljus! Vad bra, då får man köra!” och kör på, tänker till och med att de är konstigt att folk kör ut i mitt körfält när det faktiskt är min tur…

Tur som fan att min lärare kan bromsa på passagerarsidan.