Det finns en vissa typ av människor som bara MÅSTE skriva typ ”medans ni ältar det här så ska jag sitta och ha det trevligt framför en öppen eld” eller typ ”det är så tråkigt att älta det här gå och gör något kul istället” när vissa pratar om förtryck de blivit utsatta för. Ungefär som om en inte själv kunde avgöra vad en ska göra med sin tid och vad en mår bra av.
I samma kategori brukar det komma människor som liksom bara måste berätta att de själva inte har upplevt samma sak eller har upplevt samma sak men inte lider av det eller är ”över” det. Människor som ba ”men ältar ni detta som jag ältade för flera år sedan”. Ja, det kanske vi gör, för vårt liv är inte ditt.
Det finns tusentals historier om patriarkalt förtryck som jag inte kan relatera till, det finns många många gånger jag inte alls känner ett behov av att skriva, dela med mig, reflektera, det finns en massa grejer jag har ”kommit över” och så vidare MEN jag skriver inte detta till de som pratar om det eftersom jag tycker att det är viktigt att respektera alla människors egna processer och känslor. Jag sätter inte mina egna känslor över någon annans. Jag kräver inte att alla ska vara nöjda med livet bara för att jag för tillfället är det.
Det absolut mest respektlösa är de som missunnar andra att bearbeta grejer de själva har gått igenom innan. Bara för att DU Är klar med den här grejen betyder inte det att alla andra är det. Folk går igenom saker på olika sätt, i olika takt. Säg inte åt människor att de inte får bearbeta saker bara för att du inte har det behovet nu, och säg inte åt andra att de måste bearbeta saker på ditt sätt.
Om du nu har något roligare för dig så kan du väl för helvete bara gå och göra det istället för att skriva folk som bearbetar skit på näsan? Gå och lev till perfekta jävla liv om du nu har det så bra, istället för att förvägra andra att hantera sin skit. Bara för att du inte har grejer att hantera betyder inte det att andra inte har det.
Det känns som att problemet egentligen är ett annat, nämligen att det är jobbigt att se andra tala ut som skit en själv tryckt bort och inte orkar ta tag i. Då är det väl lättare att låtsas att en är så himla lycklig och att alla andra bara har ”fel fokus” eller något liknande. Har väldigt svårt att tro att den som verkligen inte har något att vara ledsen över skulle känna det där behovet av att trycka ner andra som uppenbarligen har det.
Ett tips är annars att bara skita i att läsa berättelser som inte intresserar dig och istället gå ut och göra något kul. På det viset får alla som de vill; du kan få slippa exponeras inför saker som är jobbiga och vi som vill diskutera våra upplevelser kan få göra det utan att du ska komma och skriva oss på näsan. Det är inte din sak att avgöra hur andra ska hantera sina upplevelser.