Ni kanske har märkt av uttrycket Den Andra/e när jag skriver både på twitter och i bloggen. Det handlar om att definiera någon annan som är helt olik en själv som det verkliga problemet. Detta är något människor gör hela tiden. Typ: det är muslimerna som är de verkliga kvinnoförtryckarna, underklassmän som är de verkliga rasisterna och så vidare. Det handlar om att täcka över och bortförklara sin egen del i förtrycket genom att definiera något annat som mycket värre, som den verkliga källan till problemet.
Jag tycker att det här har en intressant parallell i hur västerländska kvinnor ofta ser på framförallt muslimska kvinnor. Ofta så ska till exempel förtrycket i att bära slöja dryftas, medan det ses som hotfullt att ta upp att även rakning och sminkning är resultat av förtryckande strukturer. Den västerländska kvinnan som ägnar sig åt skönhet antas vara kapabel att göra sina egna val, medan kvinnan som bär slöja antas vara förtryckt.
Båda slöjan och sminkandet är delvis resultatet av patriarkala strukturer, men i det ena fenomenet antas individen ha mycket mer eget val än i det andra. Den västerländska kvinnan antas kunna komma till insikt om det patriarkala i hennes vanor och sedan välja själv, medan den muslimska kvinnan inte tillmäts samma kraft att själv kunna definiera sin egen situation och medvetet agera utifrån den. Om en muslimsk kvinna säger att hon själv valt att bära slöja så misstros hon, den västerländska kvinnan som kallar benrakningen hennes eget val hyllas till skyarna för sin ”utvecklade feministiska analys”.
Här finns också Den Andra, nämligen Den Andra Kvinnan. Den kvinna som är förtryckt ”på riktigt”, till skillnad från västerländska kvinnor som visserligen är lite förtryckta men inte riktigt så förtryckta som Den Andra Kvinnan är.
Genom att utmåla Den Andra Kvinnan som den verkligt förtryckta så slipper en se hur en själv också agerar efter patriarkala strukturer. Att falla för förtrycket i det västerländska samhället, där kvinnan ska sminka sig, raka sig och så vidare för att behaga blir okej för att Den Andra Kvinnan lägger sig ännu mer platt för förtrycket.
Kvinnoförtrycket finns överallt, i alla samhällen. Däremot är det alltid bekvämt att låtsas att den är Den Andra som står för det, både för den som förtrycker och den som är förtryckt. Idén om Den Andra använder vi för att slippa rannsaka oss själva, för att kunna gå omkring och reproducera en förtryckande ordning och samtidigt se oss själva som upplysta kämpar emot förtryck.
”Att falla för förtrycket i det västerländska samhället, där kvinnan ska sminka sig, raka sig och så vidare för att behaga blir okej för att Den Andra Kvinnan lägger sig ännu mer platt för förtrycket.”
Jag vet inte, sådär har jag aldrig någonsin tänkt. Resonemanget om den andre är jag med på, det är ju allmänt vedertaget att vi människor funkar så. Men personligen har jag aldrig känt att det jag gör pga en norm är okej för det inte är lika illa som i andra länder. Jag har aldrig heller någonsin hört en kvinna resonera så. Jag epilerar osv (inte jämt, herregud jag är inte rädd för kroppshåret) och jag är fullt medveten om att det är något jag socialiserats in i (har tom skrivit en essä om detta när jag pluggade i Lund för tusen år sedan) men jag har tagit ett beslut om att inte försöka avprogrammera denna socialiering, jag gillar resultatet, tar ej lång tid och jag lägger hellre min energi på andra saker där jag känner att jag beter mig på ett vis jag egentligen inte vill, utan mest pga att det är förväntat av mig som kvinna. Inte anser jag eller någon annan att detta skulle vara en utvecklande feministisk analys utan snarare en kompromiss och ett sätt att förhålla sig till patriarkatet. Inte hyllas en till skyarna? Tycker snarare det är tvärtom och då särskilt hos feminister. En ses fortfarande som offer inte feminist på riktigt.
Men aldrig någonsin skulle jag tänka, ameh det är okej att jag faller för det trycket för muslimska kvinnor är så mycket mer förtryckta? Eh? Det där resonemanget finns inte bland feminister som jag upplever det utan hos dem som vägrar inse att Sverige inte är jämställt och att det finns ett patriarkat här med. Jag okejar inte mitt eget beteende genom att jämföra det med andras värre beteende.
Jag ser det ofta faktiskt. Men givetvis kan samma grej dyka upp även bland andra grupper. Ser t.ex. ofta att folk inte tkr rakning är ok men själva sminkar sig osv.
Femen är rätt bra på att utmåla muslimska kvinnor som mer förtryckta än andra kvinnor och de är feminister som får rätt fett med uppmärksamhet och hyllas i många feministkretsar.
Klart att feminister påpekar förtryck inom islam men menar att jag aldrig hört feminister rättfärdiga det förtryck vi utsätts för i väst pga värre annorstädes. Femen hugger väl på det mesta som ger uppmärksamhet o ej enbart islam.
Men skriver inte heller att detcär ngt feminister specifikt sysslar med? Däremot är det många ickefeminister som gärna snackar om patriarkalt förtryck när det sker i andra kulturer.
” många ickefeminister som gärna snackar om patriarkalt förtryck när det sker i andra kulturer.” Ja precis, de ser inte strukturellt förtrzck de själva utsätts för, lite löneskillnader ter sig oviktigt när kvinnor blir stenade till döds pga misstanke om otrohet. Men du skriver:
”Den västerländska kvinnan antas kunna komma till insikt om det patriarkala i hennes vanor och sedan välja själv, medan den muslimska kvinnan inte tillmäts samma kraft att själv kunna definiera sin egen situation och medvetet agera utifrån den. Om en muslimsk kvinna säger att hon själv valt att bära slöja så misstros hon, den västerländska kvinnan som kallar benrakningen hennes eget val hyllas till skyarna för sin ”utvecklade feministiska analys”.”
Fick intrycket att du menade att det här var alltså vad feminister också sysslar med. Dvs en feminist i väst som rakar sig ser sig själv som friare än en muslimsk kvinna som bär slöja.
Ja, feminister gör också detta men det var inte främst dem jag riktade mig emot. Även ickefeminister drar ju ibland feministiska resonemang, eller hänvisar till feminism.
Hm ja jag ser fenomenet snarare som ett uttryck för icke-feminism eller som du skriver, icke-feminister som för feministiska resonemang. Om en blundar för sitt eget förtryck genom ett sådant resonemang så utgår jag ifrån att den personen inte är feminist helt enkelt. Och folk som utgår ifrån att en kvinna bär slöja pga förtryck och enbart ser henne som offer och inte som en individ som gjort ett val så är hen dumihuvet och antifeminist.
Med det sagt, ja jag anser att kvinnors situation i Saudi Arabien är värre än kvinnors situation i Sverige.
Jag tvivlar på att det är just för att vara förtryckande som vi använder oss av den Andra kvinnan (etc). Det är ju en vanlig försvarsmekanism som vi använder oss av för allt möjligt för att slippa känna av det som är jobbigt. Resultatet i det här fallet blir ju dock en reproduktion av förtryck.
Ja, menar inte att det är ngt en gör medvetet.
Högläste just delar av den här texten för min partner. tror också att detta sker mer undermedvetet hos folk. Blir personligen galen på vissa ateister som kritiserar religion ”pga kvinnoförtryck” och i samma veva slänger ur sig något om hur kvinnor är irrationella av naturen. Det blir sexism och rasism på samma gång. Kanske inte hade att göra med detta men ja ja. 🙂
Ps. Visade mina orakade ben och armhålor in public för första gången denna veckan. Det var skitjobbigt och tillslut rakade jag bort allt igen (får försöka igen lite senare) det är verkligen inget fritt val.
Jag har tänkt ganska mycket på det här med slöja/hijab på senaste tiden då jag tycker om många sorters hattar och andra huvudbonader. Jag funderade på vad som skulle hända om jag (vit, icketroende, hälften finsk, hälften svensk, medelklass, kvinna) skulle ha på mig en slöja. Hur skulle detta tas emot av människor i min omgivning? Min familj skulle antagligen acceptera det men ifrågasätta, min släkt skulle definitivt ifrågasätta, på jobbet skulle de antagligen undra om jag hade blivit muslim, min partners familj skulle undra och antagligen också ifrågasätta. Många skulle antagligen inte våga fråga utan istället spekulera bakom ryggen på mig. Undra om det var ett religiöst eller politiskt statement.
Många hade säkert ifrågasatt min rätt att bära slöja om jag inte är muslim eller känner någon som är det. Med största sannolikhet hade få människor ansett att det var min rättighet att bära slöja utan att bli ifrågasatt.
Samma förtryck, olika uttryck. Trött på folk som kritiserar slöja men hyllar smink.
Jag har tappat räkningen på antalet människor jag stött på som för ungefär det här resonemanget. Det är tydligen helt omöjligt för folk att förstå att det även krävs självrannsakan. Jag är grymt tacksam över att jag fått så mycket upptryckt i nyllet sen jag började blogga/twittra. har typ lärt mig jättemycket av det. Det gäller ju dock också att vara mottaglig för det, annars är det ju rätt bortkastat dessvärre
Skrivit om liknande åsikter & tankar för Tuttrevolutions räkning: http://tuttrevolution.blogspot.se/2011/10/fri-fortryckt.html
& vad jag tycker kan sammanfattas i citatet:
Är frihet att som kvinna bära kort kjol, höga klackar & kasta fram fettbomberna men absolut inte avvika genom att följa sin ’annorlunda’ tro, sina ’annorlunda’ kulturella värderingar samt undvika sexualiserande ögonkast av mannen på gatan?
Ang. det peachbeast skriver om att det sker likt en försvarsmekanism.. Fallet med förtryck & förakt tenderar ju _oftast_ att vara sådant att ’förövaren’ är omedveten. Som en blinkning till din post kan jag omformulera mig: fallet med förtryck & förakt är att jag _oftast_ är omedveten om det förakt & förtryck jag bidrar till.
Nu är detta inte topic just här, men jag skulle uppskatta om du vill skriva en post om dina tankar angående Den Andre-resonemang gällande företag & konsumtion (då vi i tidigare debatter har haft olika åsikter, jag vill att ’den lilla människan’ ska ta _betydligt_ mer ansvar & inte enbart förlita sig på att företag skärper sig). Eller kanske har du redan skrivit en sådan post?
Bra skrivet, som alltid när du är i farten. Gällande företag och konsumtion finns det ju en tydlig sådan tendens när det kommer till medelklassmänniskor som hyllar sin egen miljövänliga konsumtion och ser ner på folk som shoppar på typ Ullared. Detta är dock ett av skälen till att jag just ifrågasätter konsumentmakt, eftersom det oftast leder till en typen av självbildsonani i stället för verklig förändring. Personligen praktiserar jag ju dock en slags konsumentmakt, nämligen att försöka ta avstånd från konsumtion.
Jag förstår, & det är ju en mycket sann kritik av innebörden av konsumentmakt (vidrigt ord, det gör mig illamående då det alltid talas om människan i termer som ’konsument’ & ’kund’ men så sällan om människan som just _människa_, konsumentmakt är ju att _inte_ sen som blott konsument, att ta sig människomakt! & nu ska jag avsluta världens längsta parentes).
Fantastiskt – gör!
Haha, lovely
hejar på dig!