åh kvinna, åh kvinna, du måste förstå
att världen är ditt ostron, du kommer ha ett sjå
att alla ladies i världen haffa
och tillsammans med någon för livet klaffa
du är en pärla i denna mannens värld
och snart kommer du i den lesbiska erfarenheten bli lärd
du är ett kap, en riktig Madame
och jag vill bjuda dig ner i denna lesbiska ankdamm
du kanske har stretat med män i ditt liv
eller så har du alltid haft kvinnor som tidsfördriv
i dina tankar, om inte annat
men se till att det inte blir avstannat
för att vara lesbisk, det är livets salt
och du sköna kvinna, jag unnar dig allt
av livet goda ska du bli mätt
när jag dig in i lesbiskheten lett
men ändå, ständigt, ett begär efter mer
och törsten i dina ögon jag ser
du måste få leva, du måste få gro
och i det lesbiska livet du ska finna ro
Hej! Jag behöver råd från dig; o allvetande lesbian:
Jag har brutit upp med min kille, och ingår i en fett feministisk gemenskap med coola brudar. Och det är soft och så. Men det är som att jag lever dubbelliv; jag smyger med dessa saker inför mitt as till pappa.
Hur ska jag bryta med honom? Folk ger mig dåligt samvete över att jag lämnar honom ensam över julafton och andra saker; men samtidigt är det ju inte mitt ansvar att ta hand om någon jävla man. Hur ska jag göra för att kunna lämna honom av ren själviskhet utan att må dåligt över detta, samtidigt som att han ska fatta att jag gör det för att han är en jättebebis (=gubbe)?