Underhållningslidande.

Mary skrev intressant om ungdomars intresse för incest och undrar sig varför så många är fascinerade av det. Jag tror inte det har att göra med ungdomar utan med att människor generellt är fascinerade av hemskheter, speciellt hemskheter de kan härleda till det egna livet. Själv förstår jag mig inte på detta alls, men jag vet att många läser böcker som Pojken som kallades det och liknande fast det väl egentligen är uppradningar av fruktansvärda skeenden man inte önskar någon levande människa (med reservation för att ja inte läst boken).

Själv pallar jag inte med sånt. Jag mår bara dåligt och vidare känner jag inte att jag vill frossa i lidande. Jag tar del av skildringar av lidande när det tillför något i ett sammanhang, som skildringarna av tortyr i Naomi Kleins bok Chockdoktrinen. Dessa skildringar tog jag mig mödosamt igenom trots att jag mådde illa av dem eftersom det gjorde det lättare att ta till sig resten av boken. Så det är inte så att jag undviker skildringar av hemskheter, men jag vill inte ta del av dem bara för sakens skull. På samma sätt är jag inte intresserad av underhållningsvåld och förstår inte hur någon kan vara det, jag mår dåligt av bilder på lemlästade kroppar och så vidare.

Och framförallt; jag önskar inte vara mer avtrubbad inför dessa intryck. Jag ser det som ett tecken på en välfungerande empatisk förmåga att må dåligt av skildringar av lidande. Det är dumt om det sätter igång så starka reaktioner att man inte orkar ta del av de sammanhang där det kan vara viktigt, såsom nyheter, samhällsdebatterande böcker och liknande, men jag förstår absolut inte behovet av eller nöjet i underhållningsvåld. Ändå är det en gigantisk industri. Lägg där till all den typ av frossande i hemskheter som man visserligen tycker är förkastliga men ändå inte kan hålla sig ifrån att läsa om, såsom skildringar av hemska uppväxter, så växer bilden fram av en massa människor som på ett eller annat sätt underhåller sig med andra människors lidande.

Jag förstår inte detta, men jag antar att fascinationen är stor eftersom det är så vanligt. Så kan någon som tar del av dess skildringar förklara lockelsen?

Så kallad humor.

Idag har jag läst så kallad humor. Nämligen dessa tu inlägg:

  1. Detta om att man _måste_ välja mellan pensionärer och ungdomar. Man kan absolut inte välja att dra in pengar på saker som inte drabbar människor. Underhållande uppradning av saker man skulle kunna dra in på istället samt skön diss till alla idioter som ställer människogrupper emot varandra och låtsas som om man måste välja.
  2. Detta antifeministdryckesspel designat för att göra det mer uthärdligt att läsa antifeministbloggar/forum/whatever. Ska helt klart köra dte nästa gång jag dricker.

Kissie levererar.

Kissie har ju blivit grym! Hon levererar som fan i detta inlägg om ”skönhetsbubblan”. Dels så dissar hon debatt, dels så kommer hon med den mycket korrekta analysen att det slängs en jävla massa skit på kvinnor som opererar sig men inte på företagen (som oftast ägs man män) som gör reklam för och profiterar på skönhetsingreppen.

Är det inte männen som äger skönhetsklinikerna som lyckas pressa priserna så lågt så det blir superlockande för kvinnor – och dom tjänar multum på det – som är isåfall ”boven”..?

Fattar inte riktigt vad hon menar i början av stycket nedan, men henne slutkläm är ju skitvettig!

Tycker kvinnorna som ställer upp i program som debatt, eller program över huvudtaget där man ska vara ”emot” någonting är så kvinnohatande så det är sjukt. Sitter och klankar ner på tjejer som använder sig av redskapen som ligger framför dom, hur billigt som helst med en fin reklamplanch brevid med en vacker kvinna.

Det är verkligen mycket märkligt att kvinnor skuldbeläggs för att de användes sig av de redskap för att förbättra sitt utseende som inte bara ligger uppradade framför dem utan även liksom trycks på dem i deras ansikten. Det går ju fan inte att värja sig emot skönhetspropagandan! Och att då kalla in någon ”bimbo” som ska sitta och försvara sina ingrepp istället för att ställa industrin till svars är bara konstigt och ovärdigt.

Jag säger bara: heja Kissie! Du är på god väg att bli den bästa förebilden för unga tjejer som bloggvärlden levererat.

Hejdå Hanna.

Hanna Fridén ska enligt egen utsago sluta blogga. Eller, nu vet jag inte riktigt eftersom hon tagit bort det aktuella inlägget på sin facebook, men det är vad hon skrivit innan i alla fall.

Om det nu är så så vill jag säga; tack för en fin blogg under alla dessa år och synd att det inte funkade. Bara så du vet vad det du som inspirerade mig till att börja blogga från första början och faktiskt även du som mycket låg till grund för att jag började kalla mig för feminist och utforska ideologin. Det är jag tacksam för.

Menskopp.

Kolla på denna film och bli övertygad om menskoppen storhet! Jag ser mig helt klart som övertygad och ska införskaffa menskopp så snart det går. Det är egentligen sjukt hur mycket pengar man lägger på mensskydd som dessutom torkar ut slemhinnorna när det finns ett mycket bättre, billigare och mer miljövänligt alternativ att tillgå. Jag blev aldrig informerad om menskopp i skolan, på ungdomsmottagningen eller hos gynekologen vilket jag tycker är mäekligt med tanke på hur många gånger det talades om just mens och mensskydd.

Filmen har såklart fått en massa antifeministkommentarer, bland annat denna jag tyckte va så otroligt symtomatisk för just det problem med samhällets syn på mens som videon beskriver.

Han fick mensblod på fingrarna = kan ha fått någon sjukdom.

Barnet sprang omkring med den i MUNNEN, hur bra är det?

I filmen så beskriver en kvinna hur en polis tagit upp menskoppen ur hennes väska. Då var den använd och han fick alltså mensblod på fingrarna. Denna person menar alltså att detta ger en risk för att han blir sjuk. Visst en minimal sådan risk kan ju finnas men mensblod är fan inte kemiskt avfall.

Det andra rör en kvinna som berättar att hennes barn hade hittat menskoppen och trott det var en napp. Dock var det ju i början av hennes mens (som jag förstå anekdoten) och menskoppen bör alltså ha varit både avtvättad och kokad. Det är inte farligt då! Bara för att något först varit i kontakt med könet och sedan är i någons mun är det inte farligt. Jag menar, folk har ju fan oralsex, till och med under mens. Kvinnor sväljer mäns sperma utan att det ses som ohygieniskt. Vad jag vet har ingen dött av det.

Helt okej liv!

Efter att ha insett att jag inte alls har fyra månader kvar här som jag trodde innan utan snarare två och en halv så är jag lättad och på gott humör. Som det ser ut nu kommer jag dessutom att t mig hem genom att bila genom Europa och förhoppningsvis träffa Hannah i Danmark, vilket känns roligt. Förutom detta så ser det ut som att jag löst min bostadssituation i Uppsala i alla fall för de kommande sex månaderna och dessutom på ett mycket tillfredsställande sätt då jag troligen kommer bo tillsammans med minst två goda vänner.

Så ville mest skriva detta för att den som vill kan få glädja sig över min lycka alternativt sura för att jag inte är så förbittrad som jag brukar.