Det här är så otroligt sorgligt tycker jag. Det finns vissa sjukdomar jag finner extra hemska, och det att ständigt vara trött verkar så fruktansvärt jobbigt. Fatta att bara palla var uppe 5 timmar per dygn.
En annan hemskt sjukdom tänker jag måste vara alzheimers. Att känna hur minnet och förmågan till att tänka glider en ur händerna. Jag kan knappt tänka mig något hemskare.
Jag brukar inte noja över sjukdomar så himla mycket faktiskt (lite lustigt med tanke på hur mycket jag nojar över precis allt annat) men tanken på en framtid av sängliggande och dålig psykisk kondition får mig ur balans.
Vad har ni för skräcksjukdomar?
Jag misstänker att trötthetssyndrom får litet uppmärksamhet och resurser i förhållande till det lidande det vållar. När det inte är direkt dödligt är det inte lika lätt att kvantifiera och komma med hård statistik. Detsamma gäller nog många psykiska besvär, så länge folk inte begår självmord. Annars är det så att de flesta av oss i dagens Sverige nog kan se fram emot en period på kanske några år i livets slutskede med dålig hälsa och beroende av andra. Kvinnor lever ju i genomsnitt längre än män, och det verkar också som om de har en i snitt längre period med nedsatt funktionsförmåga i slutet (Folkhälsorapport 2005 ). Det är en större andel av kvinnorna än männen som dör av slaganfall eller demenssjukdomar, vilket kanske kan spela in här.
Min gammelmormor samt alla hennes fem syskon blev sjukt dementa. Min mormor börjar bli, och både jag samt mamma är redan glömska och förvirrade. Så jag är riktigt rädd för att få alzheimer när jag blir äldre. (Det är ju ärftligt).
Har hört att medelhavsdiet ska hjälpa bra mot det, men som alltid med kost är det mycket spekulation. Du kan ju kolla det närmare om du vill.
Det verkar väl allmänt som om faktorer som ökar risken för kärlsjukdomar (och som ofta går att påverka) också ökar risken för alzheimers och annan demens (SBU), i alla fall i den meningen att det ger högre ”hazards”, insjuknandefrekvens relativt tid. Om, och hur, sådant sedan påverkar livstidsrisken att drabbas är mer oklart – en minskning av dessa faktorer kan ju också göra att fler lever till den ålder demens blir vanligt.
Alzheimers fick jag den diagnosen skulle jag ta självmord. Bättre att göra slut på det innan alla andra behöver lida.
Cancer, spelar ingen roll vilken, Usch vad hemskt. Dock nojar jag nog mest över bröst cancer .. :S
Jag tycker det är otroligt respektlöst att säga ”fick jag …. skulle jag ta självmord”, ”blev jag…. så skulle jag ta självmord”. Visst att du känner så, men det är nog inte så jävla kul att höra/läsa sådant om man lever med sjukdomen (själv eller hos en anhörig).
Den värsta sjukdomen jag kan tänka mig är Huntingtons (även kallat dansarsjukan) personen som drabbas av detta får sin hjärna och kropp nedbruten under ca femton års tid och det börjar med nervryckningar i ansiktet, fortsätter med armar och ben som rör sig okontrollerat och en svälgfunktion som lägger av. Personen måste sitta fastspänd i en rullstol och sondmatas och enligt rådande lagstiftning hållas vid liv så länge det går. Man vet inte om dessa människor är klara i huvudet i övrigt, men måste bemötas som att det vore det (har arbetat med detta nämligen) Sjukdomen är ärftlig till 50% och för varje generation förkortas livslängden med typ fem år. Att se en närstående drabbas av det här är rent och skärt lidande…
Det är fruktansvärt att vara så trött. Jag har bara varit det i kortare perioder om 1-2 månader i taget lyckligtvis, men när jag gått igenom det har det varit hemskt. Man känner sig så kraftlös och man tycker sig missa så mycket. Oerhört sorgligt. Fatta då att ha det som kronisk sjukdom.
Jag är nog som allra mest rädd för schizofreni och alzheimers.
Usch. Jag har inte tagit reda på tillräckligt om denna sjukdom men det verkar jättehemskt. Krya! Och som Karl säger; Att man inte kan se det i form av antal döda i sjukdomen blir det ju automatiskt att man fokuserar både forskning och uppmärksamhet och sjukdomar som cancer.
Min skräck”sjukdom” är att få en stroke som gör att man är helt vid sina sinnens fulla bruk men inte klarar av att ta hand om sig själv, särskilt eftersom min kompis anmälde ett äldreboende 3 ggr när hon gick i gymnasiet på grund av nedsättande kommentarer mot olika boende. Fruktansvärt.
Schizofreni är annars det värsta jag kan tänka mig.
ALS (Amyotrofisk lateralskleros) är det obehagligaste jag vet. Den är progressiv och det finns ingen riktigt effektiv bromsmedicin. Alla muskler i ens kropp förtvinar allt eftersom och oftast dör man tillslut av andningsuppehåll, eftersom andningsmusklerna också förtvinar.
jag lider ju av hypokondri och min absoluta skräcksjukdom är schizofreni. att bara förlora verklighetsuppfattningen totalt utan att man, oftast, har en aning om det. herregud, får hjärtklappning bara av att skriva detta.
Typ alla allvarliga fysiska sjukdomar. Jag har faktiskt fastställd icke-hypokondri (det är ju en sjukdom med kriterier, ironiskt nog) men har helt klart drag åt det hållet och oroar mig gärna för mycket för hälsan. Cancer är kanske den vanligaste oron, trots att det oftast går att bota. men oro är ju inte logisk.