Ekologiskt kött och etiska vanor.

En spännande grej som händer när en skriver om ekologiska produkter är att folk börjar orera om vilket bra och ekologiskt kött det äter, hur fint det är för djuren på dessa ekologiska jordbruk och så vidare. Ibland skriver någon att de minsann föder upp sina egna djur, eller att de jagar eller kanske bara köper djur som de sett springa runt och beta på någon jävla äng och vara lyckliga och alltså jag FATTAR verkligen inte den här grejen? Det är väl ändå ganska uppenbart att det inte är soft att bli uppfödd för att någon ska kunna äta upp en sedan?

Jag är inte direkt en person som gör en big deal av om folk äter kött eller inte men det verkar vara oerhört viktigt för dessa personer att hävda hur oerhört etiska köttvanor de har. Det är klart att en person som äter kött inte bryr sig särskilt mycket om djurs välmående, oavsett om det är ekologiskt eller whatever. Hade de gjort det hade de ju inte ätit kött alls, uppenbarligen (visst, det kanske finns sällsynta fall där kött är den enda möjligheten och ekologiskt kött är möjligt att välja, men jag tvivlar på att det gäller för de flesta av dessa personer).

Vad jag egentligen har mest emot med detta är hur en gör god etik till en klassfråga. Det är såklart sjukt mycket dyrare att jaga själv, äta ekologiskt eller vad en nu väljer att göra. Det är människor som har råd med detta som kan kokettera med hur otroligt etiska vanor de har. Kul för dem kan jag känna, verkligen jättekul. Offra såväl djur som människor för att höja upp sig själv.

Jag tänker inte ta till mig något jävla koketteri om goda och etiska vanor från någon som äter kött. Att äta kött är, oavsett om det är ekologiskt eller ej, plågsamt för såväl de djur som ingår i produktionen som ett väldigt dåligt miljöval. Det spelar ingen roll om du sett djuret leka lyckligt på en äng (fan vad äckligt dessutom, att ba gulla med ett djur väl medveten om att en ska äta det några månader senare) eller flått det med dina bara händer.  Det är fortfarande ett liv, ett liv du offrat för ditt eget välmåendes skull. Och visst, gör det du, men kom inte här och förvänta dig att jag ska bekräfta dig i det.

Alla kan inte handla ekologiskt.

Läste lite om det här med ekologisk mat på Naturskyddsföreningens hemsida. Såhär tycker de att en ska bemöta en person som tycker ekologisk mat är för dyr:

Det är den andra maten som är för billig.  Tänk om kemikaliejordbruket skulle stå för kostnaderna för vattenrening, utarmning av biologisk mångfald, hälsoskador, övergödning… Då skulle vi få veta vad maten egentligen kostar – den är svindyr.

Dessutom har vi i Sverige aldrig lagt så lite pengar på mat som nu. Istället prioriterar vi prylar, boende och resor.  Vi slänger en tredjedel av maten – samtidigt säger vi att vi inte har råd med ekologiskt. Vi lägger 40 procent av matutgifterna på kakor, läsk och andra tomma kalorier – samtidigt säger vi att vi inte har råd med ekologiskt. Och vi köper så mycket kött att det har blivit både ett folkhälsoproblem och ett massivt miljöproblem. Om vi istället skulle stuva om våra matkassar – med mindre kött, halvfabrikat, snask och mer grönsaker och ekologiskt – så skulle det inte märkas i våra plånböcker.

Jag undrar, vilka är dessa ”vi” som det skrivs om i den här texten? Jag tvivlar på att alla ingår i dessa ”vi”, som har dessa levnadsvanor. Det är verkligen inte alla som har råd att köpa en massa prylar eller resa. Att vi som samhälle spenderar en massa pengar på till exempel snask betyder inte att alla individer som ingår i det gör det. Många lever på marginalerna och har varken råd med godis eller ekologiskt.

Vidare; det går inte att plötsligt sluta lägga pengar på ”prylar”, boende och så vidare. Vissa prylar kan en absolut prioritera bort, men till exempel mobiltelefon och dator är ett måste för många. Samma sak med nya kläder, hygienartiklar och så vidare. Det är helt enkelt inte socialt accepterat att gå omkring med ofräscha kläder, otvättat hår eller vad det nu kan röra sig om. Vi lever i ett samhälle där väldigt mycket konsumtion är en direkt social nödvändighet, det funkar inte att hänvisa till hur en levde för typ 50 år sedan och säga att vi borde prioritera likadant som dem. Det går inte att som enskild individ fatta det beslutet, om en inte kan och vill plöja ner extremt mycket engagemang i att föra någon slags ”alternativ livsstil”.

Att säga att maten är ”för billig” är ett jävla hån mot människor som inte har råd med mat. Och ja, sådana finns. Det finns till och med gott om dem. Att vissa inte har några problem med att få budgeten att gå ihop är såklart jättekul för dem, men det är verkligen ingenting som kan generaliseras till alla i detta samhälle.

Jag äter i princip veganskt och lagar all min mat från grunden, ändå har jag inte råd att köpa ekologisk mat. Det skulle vara oerhört mycket dyrare än den Ica Basic + utreade varor-diet jag går på just nu. Visst, jag skulle kunna ”prioritera” bort saker såsom tidningar, böcker, besök hos min kurator och så vidare, men jag vill faktiskt hemskt gärna ha råd med andra saker än min direkta överlevnad. Det kan en såklart ha åsikter om, men jag tror att de flesta vill kunna göra annat än att äta och ha tak över huvudet.

Att ”köpa mindre halvfabrikat”, det vill säga laga mer mat från grunden, är dessutom något som kräver tid och engagemang, något som många människor inte har.

Faktum är att ekologiskt kräver mycket av individen. Det kräver pengar, engagemang, tid och ork att ”prioritera rätt”, navigera mellan olika miljömärkningar och så vidare. Alla människor har inte dessa resurser, och det är väldigt viktigt att begripa innan en börjar snacka om vad alla kan och borde göra.

Tänk om vi snälla skulle kunna ta oss en närmare titt på det här kapitalistiska systemet där profit går före allt, såväl människor som miljö, istället för att snacka om vad människor borde göra för personliga livsstilsval. Jag har en känsla av att det skulle kunna lösa ganska mycket mer.