Etikett: kräk

Kvinnors så kallade dubbelmoral.

Ibland pratar män om kvinnors så kallade ”dubbelmoral” när de dels kritiserar män som beter sig som kräk men ändå ingår i relationer mer män som beter sig som kräk. Detta är någonting en ofta får höra som feminist eftersom vi kritiserar det manliga maktutövande som många kvinnor underkastar sig i sina relationer med män. ”Men kolla på dessa kvinnor, de väljer ju de här männen som du kritiserar” säger de kanske, och implicerar med detta att dessa kvinnor själva skulle bära ansvaret för att någon annan behandlar dem dåligt.

wpid-img_20140527_164754.jpg

Jag har varit i situationer där jag ”valt” män som betett sig illa mot mig över personer som betett sig bra mot mig. jag har valt bort många relationer med människor där jag blivit respekterad och sedd för att jag varit så emotionellt beroende av män som behandlat mig dåligt. Det faktum att jag valt dessa män gör det inte mer okej för dem att bete sig som ett kräk. Grejen här är att det handlar om makt. Vissa män utövar i högre grad än andra makt över kvinnor genom att bete sig illa.

Ett välkänt faktum är att den som blir misshandlad i sin relation bygger upp ett känslomässigt beroende av förövaren, det skapas en så kallas traumatisk bindning vilket gör att det kan bli väldigt väldigt svårt att lämna. Om en ska applicera logiken ”det kvinnor väljer måste vara det korrekta sättet att bete sig mot andra” på den här situationen så skulle det innebära att kvinnomisshandel är okej, eftersom många kvinnor ”väljer” att stanna kvar i misshandelsrelationer.

Det kan tyckas att det är dumt att jämföra misshandelsförhållanden med ordinärt svinigt beteende, men det är egentligen variationer på samma tema, det vill säga patriarkalt maktutövande. Att någonting fungerar för att binda kvinnor till sig är inte samma sak som att det är en moraliskt försvarbar handling, eller att kvinnorna en binder till sig på något sätt skulle må bra av att bli behandlade så.

Givetvis ”fungerar” det att ägna sig åt gränsöverskridande beteende om en vill ha tillgång till kvinnor. Den inlärda tendens många kvinnor har till att tillfredsställa mäns behov och begär gör att många kvinnor kommer att till exempel prata med dig om du tar kontakt med dem även om de inte vill, kommer att följa med dig på en dejt även om de inte vill, kommer ha sex med dig även om de inte vill. Detta är någonting vi kvinnor lär oss, vi lär oss att vi får värde genom män, att vi ska tillfredsställa män och att det faktum att en man visar intresse för oss är något vi ska värdera högt. Därför är det lätt att som man få för sig att det är välkommet att söka kontakt med kvinnor på ett visst vis, eftersom responsen blir ytligt positiv. Det är dock oerhört vanligt att detta snarare upplevs som trakasserier, något som sällan förmedlas till den som är skyldig då det ofta medför oerhört mycket obehag för den utsatta.

Om en går igenom livet med inställningen att en ska få tillgång till så många kvinnor som möjligt och att ändamålen helgar medlen så är det såklart lätt att dra slutsatsen att kvinnor är ”hycklare” som både kräver att behandlas med respekt och samtidigt ger efter för mäns utövande av makt och kontroll. Ur en feministisk synvinkel så angriper en dock problemet annorlunda, där är det just utövandet av makt och kontroll som är problemet i sig. Att män har makt att manipulera kvinnor dit de vill är tyvärr ett faktum i patriarkatet, men det är inte detsamma som att det skulle vara ett respektfullt sätt att hantera andra. Det finns gott om möjligheter att vara ett kräk utan att straffas för det av omgivningen, det betyder inte att en ska vara det.

För mig handlar feminism om rätten att inte bli förtryckt, alltså om rätten att inte bli kontrollerad av män. Alla människor har ett ansvar för att inte behandla andra människor illa, och detta ansvar försvinner inte för att andra människor ”väljer” att ändå upprätthålla kontakt med en. De allra flesta är inte kapabla att direkt lämna en relation som skadar dem, och det blir ofta svårare ju längre gången destruktiviteten är. En måste också tänka på att kvinnor i patriarkatet ofta är beroende, både emotionellt, socialt och materiellt, av att ha relationer med män. En kan därför inte fokusera på vilken typ av män som kvinnor ”väljer”, utan en får helt enkelt ta och själv bestämma sig för hur en tycker att det är riktigt att förhålla sig till andra människor (ja, kvinnor är faktiskt människor).

Den totala vidrigheten.

Ursäkta att detta inlägg är lite ostrukturerat och så vidare men jag är verkligen så jävla upprörd på grund av detta.

Alltså vidrigheten i att någon har attackerat tjejjouren i Stockholms mejl och därmed omöjliggjort att både kvinno- och tjejjourerna inom ROKS kan driva sin verksamhet. De personer som vänder sig till kvinno- och tjejjourer kan vara utsatta för såväl våldtäkt, våld och incest. När en attackerar dessa så är det dessa personer som hamnar i kläm. Det är tjejer som blir utsatta för sexuella övergrepp, incest och våld som en förvägrar hjälp.

Det är inte ofta jag blir såhär upprörd, men detta är verkligen bara vidrigt. Denna attack slår liksom inte främst emot ROKS som organisation eller mot feminismen som rörelse utan mot kvinnor och tjejer som söker hjälp för att de blir utsatta för våld. Hur kan en tycka att det är något rimligt att attackera? Jag begriper det inte. Jag förstår inte hur en människa kan vara så vidrig att hen vill förvägra människor i den situationen hjälp, som dessutom är ideell. Det finns liksom inget ont i denna verksamhet.

Hetsiga stämningar mot kvinno- och tjejjourer har jag så svårt att begripa. Kärnverksamheten går ut på att hjälpa personer med problem, något som i många fall helt enkelt kräver kvinnoseparatism. Många som hör av sig har blivit utsatta för övergrepp begångna av män, och känner sig tryggare när de vet att det är kvinnoseparatistiskt. Och ja, dessa problem har ofta med könsmaktsordningen att göra, vilket inte är någon stor överraskning. Men det är inte som att det går ut på att predika feminism för dessa personer. Det går ut på att hjälpa och stötta. Att sannolikheten sedan är stor att en blir feminist när en ser det förtryck kvinnor utsätts för på nära håll är en annan sak.

Det är liksom detta som hetsen mot allt som har med feminism att göra kan mynna ut i. Att hundratals personer utsatta för vidriga saker förvägras hjälp. Okej att en attackerar en ideologi liksom, men att en på det här sättet sabotera verksamhet är bara så jävla lågt.

Alltså jag skulle aldrig, verkligen aldrig, sabotera en mansjours verksamhet hur lite jag än ställer mig bakom deras analys (med detta inte sagt att jag inte tycker att det finns legitima grunder för att bedriva sådan verksamhet). Jag tycker att det är ett vidrigt sätt att agera på. Hur illa en än tycker om feminism så kan en väl för fan hålla sig ifrån att förstöra för människor som skriver i behov av hjälp.

De som står bakom attacken har dels skapat en stor skada genom att förvägra en massa personer hjälp i stunden. Skadan kan komma att leva kvar långt efteråt eftersom förtroendet för en verksamhet som bygger på att en är närvarande och svarar på frågor och att den som hör av sig kan vara säker på att ens historia inte sprids till utomstående skadas i och med den här typen av händelser. Grattis så jävla mycket till att ha sabbat en massa personers möjlighet till hjälp till att komma ut ur extrem destruktiva situationer. En tjej- eller kvinnojour är inte sällan den första kontakten en stödsökande vågar ta med någon annan eftersom det är garanterat anonymt. Grattis så jävla mycket till att förvägra människor utsatta för våld, incest och våldtäkt den möjligheten.

Det är inte ofta jag använder den här typen av ord i löptext men jag är så arg att det får fan gå: ni är vidriga kräk. Äckliga varelser som inte förtjänar att röra er fritt i samhället. Misogyna äckel. Nästan så att jag hoppas att helvetet finns så ni får brinna där i evigheten.