Etikett: priser

Talet om konkurrenskraft döljer människorna.

Jag är i grund och botten helt enig med åsikten att Sas inte ska få statliga subventioner. På samma sätt borde all flygtrafik sluta subventioneras. Vad jag däremot tycker är osmakligt är talet om ”konkurrenskraft” i sammanhanget. Sas har mycket dyrare priser än andra bolag. Det finns säkert flera förklaringar till detta, men en av dem är de anställdas villkor. På bolag som Ryan Air så är en stor del av personalen bemanningsanställd och lönerna är lägre.

Nu tror jag själv inte att folk som köper flygbiljetter kommer att tänka på detta, utan jag tycker såklart att lagstiftning är den enda rimliga lösningen. Vad jag däremot stör mig på är hur folk talar om konkurrenskraft, priser och så vidare som något som vore helt frikopplat från verkligheten. Att de helt enkelt bara konstaterar att Sas ”är dyrare” utan att fundera på vad det är som skapar denna prisskillnad.

Inte alltid, men ofta, är den som får betala priset för den billiga flygresan, tröjan eller vad det nu är, en arbetare. Att helt frånta dem och deras villkor ur diskussionen när vi diskuterar flygbolagen är orimligt. Det är att täcka över människors situation i en diskussion som kretsar kring prislappen på den slutliga flygbiljetten.

H&m kan inte sätta priser hur som helst.

Kalla fakta gjorde för ett tag sedan en granskning av h&m som i sig inte tillförde särskilt mycket nytt. Jag är på det stora hela emot olika former av konsumentmakt, som ni kanske vet, så jag bryr mig föga om vem som handlar på h&m och inte. Däremot har det uppstått en diskussion som i princip alltid uppstår då arbetsvillkor, lönesättning och liknande diskuteras. Nämligen om folk är ”beredda” att betala mer för att få den där tröjan.

Alltid när sådana här diskussioner uppstår så utgår folk dels från att höjningen av priserna skulle bli jättehöga, dels från att alla extrakostnader skulle hamna på konsumenten. Folk resonerar ungefär såhär: ”men h&m kommer ju inte vilja sänka sin vinst, därför kommer de höja priserna med motsvarande belopp”. Alltså, om h&m hade fått precis som de velat hade de såklart gått med oändligt mycket vinst, satt priserna till orimligt höga summor utan att det påverkade konsumenternas beslut, sätt lönerna till noll och så vidare och så vidare. Om h&m hade fått bestämma hade de troligen köpt upp hela jävla jordklotet vid det här laget. Varför gör dem då inte detta?

Grejen är att det inte är så att h&m är någon slags allsmäktig härskare som bara kan bestämma om de ska gå med mer eller mindre vinst. H&m kan inte bara helt sonika välja att höja sina priser utan att detta påverkar konsumenternas beslut. H&m sätter såklart sina priser utefter vad de tjänar mest på, något som bestäms utifrån två faktorer: hur mycket som säljs och vilket pris detta säljs till. Om priset bli högre så säljer de mindre, om priset blir lägre så säljer de mer. Detta är extremt grundläggande nationalekonomisk teori och dessutom ganska lätt att resonera sig fram till.

Om h&m tvingas höja sina löner till arbetarna så kommer det inte leda till att tröjan går från att kosta 99 till 499 (en prisökning som vissa verkar tycka är rimlig att anta). Det är nämligen extremt få som kommer att vilja betala 499 för en h&m-tröja. Om det var så att kunderna konsumerade lika många tröjor oavsett om de kostat 99 eller 499 så hade h&m redan satt sina priser vid 499. Dessutom utgör lönekostnaderna till fabriksarbetarna knappast en så stor del av kakan att en löneökning på 300-400 % hade gett en prisökning på 400 %.

Om h&m skulle höja lönerna skulle priserna kanske gå upp en smula, men om priserna skulle öka för mycket så skulle h&m förlora för mycket på det. Därför skulle de troligen hantera de ökade lönekostnaderna på andra sätt, till exempel genom att sänka sina vinster. Det är klart att de inte vill sänka sina vinster, men det är inte heller så att de rakt av kan bestämma precis hur de ska göra med vinster, löner, prissättning och så vidare.

Nå, nu hyser jag såklart inget hopp till att h&m ska ta någon form av socialt ansvar om de inte tvingas till det, antingen av lagstiftning eller genom att arbetarna i deras fabriker gör motstånd. Det jag blir irriterad på är när folk utgår från att h&m kan välja att höja sin priser hur som helst utan att det ger konsekvenser hos konsumenterna. Som om de nu hade satt priserna såhär lågt för att vara snälla på något sätt, men att de lika gärna skulle kunna välja att sätta det dubbla.

Och ja, det jag skriver här har stöd i nationalekonomisk teori för den som undrar. Inte för att det egentligen är något vidare argument för att något skulle vara mer sant.

Sänk priserna om ni vill stimulera resande.

Priset på sms-biljetterna ska tydligen höjas ytterligare, och det nya priset för en resa mellan centralen och Upplands Väsby ska bli 54 kronor. Detta är en resa som tar drygt 30 minuter, för den som undrar. Det är himla mycket pengar för den sträckan.

Från SL är det sedan flera år en medveten strategi att höja priset på enkelbiljetterna för att fler resenärer ska välja månadskort.

–Får man en överströmning till periodkort, så är det precis vad vi eftersträvar. Vi vill ju att så många som möjligt åker på periodkort både för att det stimulerar till fler resor, och också för att det underlättar snabbheten i trafiken, säger Björn Holmberg, stabschef på SL.

Från Sl är det en medveten strategi att höja priset på precis alla biljetter, så ingen åker kollektivt. För kollektivtrafiken lär ju bli sjukt smidig om den är avfolkad.

Jag vet ett asbra sätt att få fler att köpa periodkort: sänk det jävla priset. Det är vansinnigt dyrt nu. Det är lustigt nog ett bra sätt för att ”stimulera resande” också. Ett dåligt sätt att stimulera resande är att lägga stört mycket pengar på att bygga ”trygghetsspärrar” istället för att investera i själva kollektivtrafiken eller sänka priset.

Sl verkar inte bry sig om sina resenärer alls, vilket är trist. Synd om det ska bli ett överklassnöje att åka tåg.

Dagens projekt.

Idag har jag sytt upp den här jackan jag hittade på myrorna för 80 spänn. Det är fett billigt även för att vara second hand, i alla fall om man jämför med Stockholmspriser. Välbevarade fodrade kappor i ull brukar kosta uppemot 300 i alla fall. Jag misstänker att det kan ha rört sig om en felmärkning.

Jag gillar verkligen slagen, även om det kanske inte ser så speciellt ut på bilden.

Jag blev fett förvånad när det visade sig att den kom från H&M. Det påminde mig om att H&M e gång i tiden var en affär där man kunde hitta kvalitativa kläder till låga priser, något som inte stämmer längre. Kvalitet är ju knappast det man förknippar med H&M liksom.

Jag är kass på att sy så sömmen blev helt ojämn, men det ser snyggt ut när jag har den på mig i alla fall.

Krögare är inga jävla storkapitalister.

Att driva en restaurang är ingen vinstaffär, det innebär i regel en massa jobb för en verksamhet som knappt går ihop. Det finns en anledning till att svartjobb är så vanligt i just restaurangbranschen.

Hur som helst så är den största inkomstkällan för krögare i regel alkoholen, helt enkelt för att man inte kan ta så mycket för en måltid som man egentligen skulle behöva göra. Dessutom dricker folk ofta mycket och sitter gärna kvar ett tag efter maten och tar ett glas extra eller dricker ur flaskan. En måltid som inkluderar vin tar ofta längre tid än en utan.

Därför kostar vin hutlöst mycket pengar, för att den typiska vindrickaren sitter och drar sig länge och helt enkelt för att man kan ta mycket pengar för vin. Den som vill ha bättre priser på krogen borde snarare engagera sig i skattesänkningar och liberalare alkoholpolitik för att nå framgång, för krögarna gör i regel bara det dem måste för att få affärerna att funka.