Idag är det internationella flyktingdagen. Jag blev ombedd av UNHCR att skriva om deras kampanj som syftar till att samla in pengar nog för att ge 500 familjer på flykt skydd. Det vill jag såklart göra, men jag vet så väldigt väldigt lite om dessa frågor. Dessutom är jag inte direkt någon stark anhängare av välgörenhet, varför jag sällan skriver om det även när jag tycker projekten i sig är bra.
Jag tycker att det är otroligt tragiskt att man måste lösa detta genom välgörenhet istället för att andra länder går in och tar sitt ansvar, både genom katastrofbistånd och genom att själva ta emot och ta hand om flyktingar. När man talar om invandring i Sverige så kan man lätt tro att en merpart av invandrarna är flyktingar, men som jag förstått det är så inte fallet. Vidare så tar inte politiskt och ekonomiskt välmående länder som Sverige emot en merpart av alla flyktingar, vilket man lätt kan tro när man lyssnar till debatten, utan de flesta flyktingar hamnar i grannländer.
Vad som verkligen förvånade mig i deras rapport på hemsidan var hur otroligt många personer detta rör sig om. Det är alltså 42,5 miljoner människor som är på flykt världen över. Det är fyra och ett halvt Sverige.
Som sagt. Jag kan inte mycket om detta och jag vill inte ens försöka skriva något om hur hemskt dessa personer har det. Om du vill donera pengar så gör du det här. Annars så tänker jag att man ”dagen till ära” kan fundera lite på vad som på politisk väg skulle kunna göras för att förändra dessa personers situation, så att man slapp vara beroende av allmosor.