När människor går till aktivt motstånd mot växande rörelser så finns det alltid någon jävel som uttrycker att det bara är att ge dessa personer mer uppmärksamhet. Så har även skett med EDL-demonstrationen som hölls idag och som jag själv närvarade på. De från EDL var inte särskilt många och deras möte hade kanske gått obemärkt förbi om det inte var för att grupper på andra sidan bedrev en massiv kampanj emot det hela, kanske inte. Jag vet inte.
Faktum är i alla fall att många stora rörelser har börjat som små, och att en väldigt lite grupp personer kan ställa till mycket om de får fri lejd. Man måste förstå att högerextrema grupper troligen inte kommer att nöja sig med att hålla demonstrationer och tycka saker om de får mer utrymme, utan kommer att ta över gatubilden och använda sitt utrymme till saker och ting som många nog inte skulle beteckna som fredligt. Det är därför mycket viktigt att visa motstånd. Dels för vår egen skull, för att visa att trots att vi har främlingsfientliga partier representerade i riksdagen och trots att den antimuslimska rörelsen är på uppgång så är vi som inte håller med dem så många fler. Dels för att visa dem att de inte är välkomna, i synnerhet inte när de försöker profitera på Hbtq-rörelsen för att föra fram sitt ruttna budskap. Men också för att visa alla de som dessa personer demonstrerar emot att det finns så många som inte håller med, även om det ibland känns som att deras fientliga budskap har fått ta överhanden.
När är en rörelse stor nog för att den ska vara värd att visa uppmärksamhet, att göra motstånd? När den är lika stor som de på motståndarsidan, eller hälften? När dess framfart har skördat sina första offer (vilket väl för övrigt redan har skett)?
Jag kan inte ha någon respekt för personer som väljer att sitta hemma och gnälla över att andra gör motstånd. Visst kan det finnas relevant kritik att leverera på vilket sätt det görs och även jag tycker att det finns saker att säga där, men att även små rörelser som drivs av hat uppmärksammas är viktigt. Drömmen om den perfekta motdemonstrationen är uppenbarligen falsk, det finns för många olika åsikter och viljor inblandade. Några kommer att göra saker man inte kan ställa sig bakom, det gör inte att man inte ska ta ställning alls. Jag skulle aldrig själv kasta smällare på polisen och jag tycker inte om att det görs, men jag är ändå stolt att jag stod där och visade att EDL inte är välkomna istället för att sitta hemma och gnälla över alla oegentligheter som förekommit. Perfektion är inte möjligt, men för den sakens skull ska vi inte strunta i att visa motstånd.
Den som tror att dessa rörelser får vind i seglen av att de stöter på motstånd har jag svårt att förstå. Skulle vanliga svenssons plötsligt bli fascister för att de tycker att vänstern är elak? Skulle folk bli mer taggade på att organisera sig om organisationerna möter på motstånd? Det tycker jag verkar konstigt. Möjligtvis kan motståndet leda till att den enskilda organisationen EDL får mer exponering och därför drar till sig folk som redan har dessa åsikter, men jag tror inte att det leder till en ökning av dessa åsikter i stort. Överlag leder nog motståndet till att organisationer marginaliseras, inte att de växer. Jag brukar inte tänka att det är bra när människor attackerar grupper jag sympatiserar med, lika lite tänker jag att det är dåligt när grupper jag ogillar attackeras. Med den logiken blir ju grupperna som möter på mest motstånd de som vinner i slutet, är det någon som tror på det?
I slutänden är det en viktigt principfråga att inte låta rasister och fascister få tala utan motstånd. Varför ska man få fri lejd när man uttrycker åsikter som dessa? Personer som väljer att sitta hemma och klaga på motdemonstranternas alla fel och missar samtidigt som EDL står där och uttrycker sig rasistiska agenda springer deras ärenden. Så enkelt är det.
Kefft stavad tweet, men ni fattar grejen.
Så bra skrivet! <3
”Varför ska man få fri lejd när man uttrycker åsikter som dessa?” Beror på vad du menar med fri lejd? I en demokrati är det viktigt att folk får förmedla sina åsikter även om andra inte håller med om dem. Bästa sättet att bekämpa rasism, olika varianter av extremism (både höger och vänster) etc är via dialog. Då visar det sig att de har inte riktigt tänkt igenom sina argument. Om man stör och inte tillåter dem att framföra vad de vill så får de samma roll som martyrer: titta på oss, det är synd om oss, de som har makten vill tysta oss för att vi vill säga sanningen, vi offrar oss för sanningen, osv. Om man tittar runt på olika forum så är det så diskussionen ofta går. Så svaret på din fråga om folk skulle bli fascister för att vänstern är elak så är svaret ja.
Sedan är det glädjande att du tar avstånd från kastandet av smällare vilket annars är ovanligt från vänsterhåll…
Jag ser absolut värdet i att t.ex. polisen skyddar demonstrationen och så ska det givetvis fungera.
Jag tror inte du har rätt i din tes om ”dialog”. Rasism bekämpas bäst genom att synliggöra strukturer och bygga ett jämlikt samhälle där folk inte känner behov av att ta ut sin frustration över olika grupper. Jag tror inte att folk blir mindre fascister för att man ”pratar” med dem, i alla fall inte när de är så extrema som EDL. Däremot tror jag inte att många människor söker sig dit om de är relativt tillfreds med sin situation och sina möligheter att påverka samhället.
Det är klart att folk håller på och gnäller på forum, men jag tror fortfarande så att aktivt motstånd leder till att dessa grupper försvagas. Du kan väl tro annorlunda, men jag tycker att det är ett extremt märkligt antagande. Det finns inte heller belägg för det, så jag tänker jobba utifrån min hypotes med övertygelsen om att jag gjort mer för att bekämpas fascism och rasism än du någonsin har.
Jo, faktiskt så blir folk mindre extrema om man pratar med dem. Pröva, det fungerar. Det är mycket möjligt att du har gjort mer men du har definitivt inte omvänt fler.
Fast det är ju stor skillnad beroende på sammanhanget. Om jag träffar en högerextremist på jobbet eller på krogen så tar jag gärna en sansad diskussion med denne. Men om jag träffar en högerextremistisk demonstration på stan så protesterar jag mot dem högljutt och fientligt.
Stukturerna är ju ganska tydliga i det här fallet. EDL består av arbetslösa och fattiga personer utan speciellt mycket makt eller inflytande i samhället. Motdemonstanterna av politiskt engagerade personer med koppliga till etablerade partier och organisationer med mycket makt och inflytande, dessutom får dessa ofta stort ekonomiskt stöd av samhället för att driva sin verksamhet. Många av motdemonstanterna har också betydligt bättre livssituationer än de som demonstrerar på EDLs sida.
Oavsett klassbakgrund och liknande så är rasister fortfarande rasister, och det måste bekämpas. Jag ifrågasätter även din bild av högerextremismen som något ”kraftlöst”. Kanske är Edl det, men rörelsen som sådan är växande. Vidare så är ju bevisligen de på Edl:s ”sida” både politiskt engagerade och har troligen visst kapital, eftersom de hade råd att flyga in talare och så vidare.
Fast nä, det är inte sant.
Det kan nog stämma att EDL i hög grad består av arbetslösa och fattiga trasproletärer. Jag vet inte, men så kan det nog vara.
Men huvudtalarna Pamela Geller och Robert Spencer är ju snorrika och etablerade skribenter. Inga fattiga trasproletärer där inte.
Och om man t.ex. frågar på sidor som Avpixlat vad de är för några slags personer och varför de bara sitter bakom sina datorer istället för att gå ut och demonstrera när deras hjältar kommer till stan så svarar de väldigt ofta att de ”till skillnad från AFA” har företag och karriärer som de antingen inte kan ta ledigt från eller som de tror att de kommer förlora ifall det blev känt att de har rasistiska åsikter. Många skriver uttryckligen att de är läkare, chefer, framgångsrika företagare, ingenjörer osv. Återigen ”till skillnad från vänsterpacket som går på bidrag”.
Så den här gruppen verkar snarare se sig som en elit av driftiga, hederliga medborgare som förtrycks av en pöbel. Vilket också skulle vara mer i linje med klassisk fascism som just bestod av etablerad medel- och överklass som tog till kamp mot arbetarrörelsen och packet för att befästa sina privilegier.
Med tanke på hur mycket dessa människor skriver på nätet så skulle jag tro att de antingen är arbetslösa, medelklass eller överklass. För vanliga arbetare har ingen möjlighet att skriva på nätet under dagarna och på kvällarna är man oftast för trött. De kan förstås vara pensionärer också, finns vissa saker som tyder på det. Kollar man statistiken på alexa.se över vilka som besöker högerextrema sidor som Avpixlat, Nationell, Fria Tider osv. så är det två grupper som är EXTREMT överrepresenterade, dels män (föga förvånande) och dels 65+ (desto mer förvånande). Äldre män alltså.
Sen så stämmer inte det med motdemonstranterna. Visst närvarade vissa från Ung Vänster men de som arrangerade motdemonstrationen och de flesta som närvarade kom snarare från den autonoma vänstermiljön och själva definitionen av autonom är att man inte har några kopplingar till parlamentariska partier eller staten, och även i de fall man är berättigade till bidrag så söker man inte det eftersom man vill vara autonoma dvs. oberoende. Denna lösa miljö har heller ingen makt och inte så mycket inflytande heller, även om det finns mer framgångsrika kampanjer som ex. Planka.nu som fått en del uppmärksamhet.
Angående klasstillhörigheten inom den autonoma miljön har det mig veterligen bara gjorts tre undersökningar. Dels utifrån domar i Göteborgskravallerna, dels utifrån domar i samband med Linköpingsockupationen och dels en självundersökning gjort av Osynliga Partier. Alla dessa har fem tio år på nacken men av alla dessa undersökningar att döma så har den den genomsnittlige autonoma aktivisten tämligen låga inkomster, bor i hyresrätt i förorten, har osäkra jobb och/eller är student.
Det stämmer också överens med min egen bild. De flesta autonoma jag träffat har kommit från arbetarklass och levt rätt fattigt. MEN! De flesta är också ganska typiska klassresenärer. Det är människor som gillar att läsa böcker och som ofta bor i stora städer och hänger med i politik, kultur och sånt där. Och som har vana att styra upp saker p.g.a. politisk aktivism etc. Så även om många kommer från arbetarklassen och ofta fortfarande tillhör den så kommer de flesta antagligen sluta som någon slags medelklass. Förutom de mer militanta som ex. RF som har en starkare arbetaridentitet och ofta jobbar inom bygg och som inte är lika mycket inne på det akademiska.
Få se om jag fattat den här demon/motdemon rätt:
Ena sidan framförde obehagliga åsikter.
Andra sidan kastade knallskott, och behövde säras från ena sidan av polis.
Jag vet vilka jag skall gå på nästa gång jag känner för att bekämpa fascismen.
Själva särandet skedde från första början, redan innan edl kom till platsen. Knallskott sköts, vilket jag tycker är fel. Man behöver inte tycka att alla som är emot samma ska som en själv gör rätt för att demonstrera.
Jag förstår inte rktigt detta, du kallar rörelsen dels för antimuslimsk & dels för främlingsfientlig & dels för rasistisk. Nu är jag inte superinsatt men jag skummade ditt inlägg om detta & såsom jag har förstått är det en grupp människor som vill omfamna homosexuella & lipa tungan åt deras upplevelse av islam som homofientlig (nu skriver jag upplevelse för jag har inte bra koll på Koranen men det är nog så). Min tanke är därför att antimuslimsk är den korrekta benämningen men detta behöver ju inte ha någonting med rasism eller främlingsfientlighet att göra & behöver ens främlingsfientlighet & rasism alltid gå hand i hand? Det tror jag inte. Är rörelsen rasistisk eller är den kritisk mot islam?
Den är inte ”kritisk mot islam” utan den är antimuslimsk (vilket inte är att vara ”kritisk”), rasistisk och fascistisk. Den är främlingsfientligt eftersom den är antimuslimsk, även om de säkert accepterar vissa grupper av invandrare så är den fientlig mot andra, vilket jag tycke går in under främlingsfientlig. På dina frågor så kan jag väl svara att nej, det behöver inte vara sammankopplat men allt som oftast är det det. Jag kan dock förstå att det finns en poäng med att vara enhetlig i sin begreppsanvändning, orkade inte lägga tid på det nu.
Kritisk är ju ett ord med många nivåer.Jag talar om en grov nivå, d.v.s. att vara anti. Tycker att det är en bra benämning då det även lägger till fler dimensioner än det negativa så som det granskande, tror säkerligen dom är både negativa & granskande (om dom sedan av negativa skäl förvanskar information som vaskas fram är en annan femma).
Förstår inte vad som gör någonting antimuslimskt främlingsfientligt. Antimuslimskt är ett begrepp som får åtminstone mina tankar till religionsfientliga tankegångar, alla ’främlingar’ tillhör ju inte islam. Det här är ju en fråga om religion, inte etnicitet, & då tycker jag att främlingsfientlig är ett väldigt svepande begrepp.
Jag tycker att det är trevligt med variation i språket men just nu såg jag inte kopplingen mellan orden. Så som jag upplever ’det kritiska’ samhället är en majoritet av dom fokuserade på just antiislam med anledning av starkt ogllande av religionen & dess symbios med kulturen. Jag kan tycka att det är sunt med granskande ögon i detta fall sett till att människor ser att smhället påverkas & oro kan växa inför hur omfattande förändringarna kommer att bli, om kulturen kommer att få fäste. När det granskande övergått till extremism ser dock jag det som hysteriskt snarare än sunt, men det är från min point of view.
Många ateister är ju i dagens samhälle väldigt hårda mot religion. Rent ut sagt ANTI. Om jag vore ateist & skulle skumma fram låt oss säga två religioner som jag tyckte verkar så pass skit att dom bör förbjudas, skulle detta göra mig främlingsfientlig om kristendomen inte var en av dom? Nej jag kan inte se att det handlar om någonting annat än religion i grund & botten.
Främlingsfientighet upplever jag ligga på plats # av s.k. kritisk fokus. Nu kan det också inbegripa religion men givetvis även etnicitet & kultur. Så länge det är ’främmande’ nog. Inte samma sak som antimuslimskt även om den som är antimuslimsk även kan vara främlingsfientlig, givetivis.
Renodlad rasism tycker jag är fruktansvärt ovanligt, kanske existerar mer än vad jag ser men jag upplever att antimuslimskt & främlingsfientligt tänk tar det mesta av den kritiska kraften.
främlingsfientlighet på plats #2 dvs.
Man kan väl vara emot islam utan att vara främlingsfientlig. Faktum är dock att hätska stämningar mot islam och muslimer leder till hästkhet även mot vissa etniciteter, även om de inte delar religionen. Man kan intellektualisera en massa kring begreppen och åsikterna, men i slutänden så tror jag att ett ensidigt fokus på Islam leder till att människor från t.ex. arabländer missgynnas.
Jag kan definitivt hålla med om att det ofta går hand i hand, dvs sällan talar någon enbart kritiskt om religionen utan att även tala kritiskt om araber. Tror ändå att det är viktigt att tänka på dom båda som separata företeelser SOM dock ofta befinner sig i symbios.
Jag blev matt då mitt X sa att alla araber inte är terrorister men alla terrorister är araber. Jag har ingenting emot skämt som driver även med minoriteter eller redan liggande men det var ju inte i närheten av roligt eftersom det inte var i närheten av sant ens som nidbild. Jag sa att högerextrema terrorbrott var vanligt förekommande & att det troligtvis är hackers som kommer att skapa största förödelsen i framtiden.. för att inte tala om att jag ser på våra politiska ledare som terrorister som bedriver krig & falskpropaganda. Herregud, tittar man mot araberna med terrorglasögonen missar man verkligen den egentliga faran.
Han blev iaf sur & sa att jag inte behövde göra mig till för att jag fattade vad han menade. Ja, men det var ju skitkorkat?
Det stämmer att de är separata, men problemet uppstår när främlingsfientliga krafter vinner mark pga en viss intellektuell diskurs, vilket är fallet här. Det är populärt att vara kritisk mot Islam, men man vill inte svara för följderna som blir av den kritiken. Jag tycker att man ska akta sig innan man hoppar på en redan marginaliserad grupp på detta sätt så många gör. Även om den specifika kritiken kan vara relevant så blir resultatet något annat på samhällsnivå. Det måste man kunna ta ansvar för.
Vad jag upplever är ett problem är att denna hos många fokus på islam omöjliggör att notera den egna kristna & västerländska grunden som många gånger är ett problem. Vi har det bra på många sätt & vis men vi lever inte i ett mönstersamhälle, ändå blickar väldigt många på ANDRA istället för att se till vad en själv gör fel ofta med likartade strukturer som bas. Skulle syndabockstänket inte vara lika tydligt skulle nog fokusen inte vara lika hysterisk & främlingsfientligheten skulle inte vara lika vanlig att stå kloss intill. Tror att motivet – omedvetet allt som ofta – är det stora problemet, inte själva kritiken. Motivet grusar sund kritik.
Det är utan tvekan så att de är ett gäng rasistiska käppskallar…
Tack för ett bra inlägg. Håller med dig om att anklagelserna av att man skulle ge en lite grupp för mycket uppmärksamhet är märkliga och dåligt genomtänkta. Om man ska klaga på det är det nog mediabevakningen som man ska kritisera och ifrågasätta. Dock tror jag man kan göra mer än man tror för att ”styra” eller påverka eventuella våldsamheter under sammandrabbningar, även om den superfredliga demonstrationen förstås är en myt i synnerhet i konfrontation med grupper som är kända för att bruka våld.