En liten sammanfattning av det vi lärt oss på nationalekonomin.

Nu är detta förvisso inte riktigt sant, för vi får faktiskt lära oss en massa om ”marknadsimperfektioner”, det är bara det att det vi lär oss applicera är teorier som bygger på idén om marknaden som perfekt. Detta bekymrar mig, för de flesta av mina kursare verkar köpa det hela med hull och hår även fast föreläsarna har för vana att säga att det inte är så det fungerar i verkligheten. Även när en diskuterar ekonomi med folk som läst nationalekonomi utanför klassrummet så dyker det upp påståenden som de hävdar har grund i nationalekonomi, men som i själv verket i väldigt kontroversiella eller såpass förenklade att det blir löjligt att ens försöka göra ett påstående om verkligheten utifrån det.

Vi hade till exempel en diskussion på ett seminarium om ett arbete där författarna hävdade att marknadshyror skulle lösa ”problemen” på bostadsmarknaden, det vill säga göra så utbud och efterfrågan matchades (vilket i sig inte betyder att alla har det bra, mer om detta här). Jag opponerade mot deras resonemang och menade att det lät lite som ett politiskt brandtal i slutet, varpå jag fick svaret att det minsann inte var ett politiskt brandtal utan ett nationalekonomiskt brandtal. Personen försökte alltså förneka den politiska dimensionen i vilket system vi väljer för hyressättning och menade att det helt enkelt fanns ett system som enligt vetenskapen är ”rätt”. Det faktum att olika politiska ideologier har olika mål räknades helt och hållet bort, utan hela frågan förvandlades till en fråga om rena teknikaliteter. Vår seminarieledare bröt in i detta och menade på att det kan finnas andra samhälleliga mål än att marknaden hamnar i så kallad jämvikt, till exempel att alla har tak över huvudet (vilket inte är en automatisk följd av marknadsjämvikt).

Väldigt många verkar använda nationalekonomin snarare som ett sätt att låta argumenten för sin ideologi få en mer vetenskaplig prägel, något jag märkt av mer och mer sedan jag började studera ämnet själv. Saker som innan framstod som vetenskap (även om jag redan då var kritisk) framstår nu som användande av vetenskapliga begrepp för att täcka över de politiska meningsskiljaktigheter som gömmer sig under. Politik handlar nämligen inte bara om att uppnå samhällsekonomisk effektivitet såsom den definieras inom nationalekonomin, utan en massa annat också.

18 reaktioner till “En liten sammanfattning av det vi lärt oss på nationalekonomin.”

  1. Det finns ju personer som tror att ”ekonomi” och ”politik” är två helt skilda sfärer, med resonemang som att typ de rationella ekonomerna kommer med råd, som de inkompetenta politikerna sedan försöker sätta i aktion (eller något i den stilen). De säger detta med sådan säkerhet att jag blir mållös.

  2. När det kommer till politik finns det allt för många människor som tror att just deras politiska åsikter inte har med åsikter att göra utan är en ”vetenskaplig sanning” som motståndarsidan bara blundar åt då deras värderingar ”enbart bygger på ideologi och inte fakta”. Ofta är det sådana personer som också gärna vill ”berätta hur det verkligen ligger till” för alla och en var och när de inte håller tirader för alla som är (samt en hel del som inte är) villiga att lyssna skriver de milslånga kommentarer på meningsmotståndares bloggar och klappar sig sedan belåtet på axeln över att ha ”vunnit diskussionen” när ingen orkar bemöta deras minst 5000 tecken långa kommentarer som blir allt längre varje gång någon svarar dem.

    Nä, de flesta åsikter som ”baseras på vetenskap” använder som du påpekar vetenskapen lite så som passar dem för att få fram rätt poäng.

    1. Sånt är sjukt störande. Feminister som läst/läser genusvetenskap brukar ofta försöka tysta meningsmotståndare med ”det är vetenskaplig fakta och du är okunnig”.

        1. Mycket möjligt, men fortfarande ett dåligt argument i en diskussion i och med att de flesta förstår att personers ideologiska preferenser spelar en ganska stor roll i tolkningen av den ”vetenskapliga faktan”.

          1. Men genusvetenskap är en samhällsvetenskap, och samhällsvetenskapen är per definition beroende av ideologiska tolkningsramar. Det går liksom inte att prata om genus (eller för den delen ekonomi) i objektiva termer.

            Därmed inte sagt att det inte finns vetenskapliga fakta man bör ha kännedom om och ta ställning till, t.ex. kvinnors underordning i samhället. Sedan kan man ställa sig kritisk till olika tolkningar, men det bör man göra grundat på någon sorts förståelse och inte bara på ren magkänsla typ ”jag upplever det inte som att klassamhället existerar” osv.

            1. För att tydliggöra:

              Vetenskapliga fakta: kvinnor tjänar mindre än män fast de utför större del av arbetet, kvinnor är underrepresenterade i politiken och i bolagsstyrelser, kvinnor utsätts oftare för sexuellt våld än män osv.Ifall du förnekar dessa är det ganska tacksamt att sluta sig till att du inte vet vad du pratar om.

              Sedan kan man ju välja att tolka det här på olika sätt, t.ex. som att det finns en könsmaktsordning eller (usch) oöverkomliga biologiska skillnader. En sådan tolkning kommer alltid vara ett uttryck för dina övertygelser om hur världen är beskaffad i stort, och kan alltså inte vara objektiv. Visst kan en tolkning vara mer eller mindre rimlig, men för att kritisera den bör man ju åtminstone förstå på vad den är baserad.

              1. För att använda begreppet vetenskapliga fakta så var det rätt mycket som det är väldigt osäkert om det är sant, ens i någon subjektiv ”samhällsvetenskaplig” mening.

                *Ge stöd för att kvinnor tjänar mindre än män (om du avser genomsnittslön för gruppen kvinnor kontra gruppen män, argumentera för att det är relevant),

                *Ge stöd för att kvinnor utför större del av arbetet (jag antar att du här avser även det s.k. obetalda arbetet (om det uppfyller definitionen av arbete kan vi lämna därhän) men om jag kommer ihåg rätt från SCB:s senaste tidsstudie så är förvärvsarbetande män med småbarn den grupp som arbetar mest, följt av gruppen ensamstående kvinnor med barn och totalt är skillnaden mellan gruppen kvinnor och män några minuter per dag)

                * Ge stöd för att kvinnor är underrepresenterade i politik och bolagsstyrelser (man skulle ju kunna argumentera för att kvinnor är överrepresenterade i politiken eftersom alla röster är lika mycket värda och fler kvinnor än män har rösträtt; kvinnor kanske vill representeras av män?, likaså får du definiera underrepresenterade i bolagsstyrelser (om du här vill argumentera för att kvinnor motarbetas för att de inte ska nå dessa poster så får du gärna presentera andra bevis än utfall), förklara varför kön är relevant samt om det faktum att de kvinnor som sitter i styrelser är yngre och har mindre erfarenhet än sina manliga kollegor indikerar att kvinnor har svårare att få styrelseposter eller inte; kanske det bara är färre kvinnor som vill lägga ner det arbete som krävs?)

                * Det stämmer att kvinnor enligt officiell statistik klart oftare än män är utsatta för sexuellt våld (och jag vill understyrka att jag inte har anledning att tro annat än att denna statistik ger en bra bild av verkligheten). Hur ser det ut om man inkluderar allt våld? Kan det vara så att män är utsatta för nästan dubbelt så mycket våld totalt jämfört med kvinnor? Om det är sant, hur stämmer det överens med din uppfattning om kvinnors underordning (det liknar ju nästan lite cherry picking att inte inkludera allt våld utan bara det våld som passar din argumentation)?

                Så jag sluter mig nästan till att du inte vet vad du pratar om eller i alla fall vill låta påskina att världen är mycket, mycket mer svart-vit än den gråa sörja den högst förmodligen är.

      1. Det kan mycket väl vara så. Personligen ogillar jag den typen av retorik oavsett vem som använder den, men som feminist som läst en del genus så har jag främst varit med om att folk på motståndarsidan uttrycker sig på det viset dvs liberala könsrollsvurmare som använder naturvetenskapen som slagträ för att framföra vad de kallar ”sanningar” om hur ”saker ligger till” när deras åsikter baseras lika mycket på värderingar och ideologi som alla andras.

        Men som sagt, mycket möjligt att folk vars åsikter ligger nära mina egna värderingar också uttrycker sig på det sättet och det är inget jag försvarar.

  3. Alltså jag blir galen på detta, folk som tror att ekonomi är en naturvetenskap! Släpper man ett äpple kommer det falla i marken. Ekonomi funkar inte så och det tycker ma an att vem som helst borde fatta, speciellt med tanke på hur världen ser ut, men nej. Nationalekonomi är en samhällsvetenskap och har inga ”hårda” förklaringar. Den nationalekonomiska modellen är baserad på en politisk ideologi, precis som den kommunistiska.

    1. Nej, det är stor skillnad mellan nationalekonomi och kommunistisk ideologi. En ideologi är ett värdesystem och behöver inte alls vara vetenskapligt eller stringent medan nationalekonomi är en vetenskap. Det blir lite löjligt att definiera något som vetenskap beroende på hur bra prognoser det är möjligt att göra…

      1. Fast den nationalekonomiska doktrin som har varit rådande är ideologiskt förankrad. Det finns fler modeller än den neoklassicistiska, men dessa tas inte med i beräkningen för att det inte stämmer överens med den rådande politiska agendan.

        1. Visst gör de det, hört talas om Neo-Keynesian economics? Vid empiri så fungerar dock de nyklassiska modellerna bättre. Men det är en konstant debatt vilka teorier som fungerar bäst och varför. Så din slutsats om att det beror på ideologi är fel utan det beror på empirin.

  4. Off topic : Hittade hit idag och MÅSTE framföra att jag tycker du verkar helt fantastisk. Läst igenom lite random bits från arkivet och insiktsfullare människa har jag nog inte stött på. Får nästan tillbaka hoppet om mänsklighten. ( Som jag tappar minst 1 gång/dag ).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *