Kategori: Foto

Att människor intresserar sig för självsmyckning och tycker om att se på bilder av vackra människor är inget som är varken förvånande eller negativt. Jag har ett intresse för att sminka mig och avbilda mig som sträcker sig bortanför att jag vill attrahera andra, även om det såklart som allt annat i min person är något som har tillkommit ur det samhälle jag växt upp och lever i. Poängen är att det inte rör sig om något jag känner ett tvång att göra utan något som jag känner lust till. Jag vet hur det är att känna tvång, så jag märker skillnaden.

Detta är i sig inget konstigare med detta än att människor uppskattar vackra tavlor, välkomponerad musik, välformulerade texter eller intelligenta resonemang. Det är klart att människor uppskattar skönhet oavsett i vilken form den kommer.

Skillnaden är att den fysiska skönheten tar så otroligt mycket plats i människors självbild. Att inte kunna sjunga är något de flesta kan leva med, samma sak med att måla eller skriva. Många utövar dessa konstformer på hobbynivå och är helt okej med att inte vara bäst. Det är något man gör för att det är lustfyllt. Däremot att vara ful är något väldigt ångestladdat för många. Självsmyckandet slutar vara lustfyllt och blir tvångsmässigt.

Jag vill att skönhet ska få vara något roligt som man gör på sina ena villkor på samma sätt som utövande av musik, skrivande eller måleri ska vara det. Något kravlöst som man får göra om man vill, inte något som alla mäts gentemot.