Allt är second hand. Jag fick inte riktigt till en snygg bild tyvärr, men byxorna är nya favoriter De sitter precis sådär löst och bekvämt som ett par gubbyxor ska göra, och dessutom är de beige. Jag tycker om beige, speciellt på kostymplagg.
Än bättre var priset, 2 kronor (och en massa grävande i stadsmissionens realåda).
Och precis sådana byxor jag önskar jag kunde ha, men som inte passar min figur. Eller så kanske det finns några som gör det, bara att jag inte hittat dem än. Skitsnygga, i alla fall!
Stackare. Sådana byxor är nämligen den perfekta kombinationen av dressat utseende men bekvämt och ändå med en lite individuell touch.
stadsmissionen är grymt underskattat. jag har dock tålamod för en minifluga för att orka leta. fast nu önskar jag att jag orkar.
Det suger ju att shoppa second hand i början, men man får snabbt in teknik i och med att man definierar sin stil tydligare och ser vilka storlekar som passar en, och då är det typ lika lätt som i en vanlig affär. Så är det i alla fall för mig, jag har lika lätt att hitta saker second hand som i en vanlig affär (om man bortser från såna där superdyra affärer där man bara vill ha allt men inte har råd, såklart)
hade inte sett ditt svar om jag inte ville kommentera inlägget igen. vad jobbigt.
har börjat springa på stadsmissionen i liljeholmen för den ligger så nära att åka till efter skolan. men liksom, jag dras till filmer, böcker, lp-skivor, pussel och datorer och konstigast av allt sofforna där! jag vet inte, kläder får komma när det kommer. i somras under min second hand högtid hittade jag allt från gubbshorts, militärshorts (underbara) till jagvetintevadsomjagglömtbortnu, men det är så jobbigt att leta fram bara.
har ingen aning om hur jag ska fåreda på att/om du svarat på denna kommentar nu. äsch.